Barn som anhöriga i skolan

Empowering och utbildning för skolsköterskor att identifiera och stödja barn som anhöriga med psykisk ohälsa: En utbildningsintervention

Detta projekt syftar till att stärka och utbilda skolsköterskor i att identifiera elever (i åldern 7-17 år) som upplever psykisk ohälsa på grund av sin roll som anhörig. Projektet ska bidra till att öka medvetenheten om barn som anhöriga och ge verktyg för skolsköterskor att identifiera, förstå och stödja dessa barn och främja deras psykiska hälsa i skolmiljön, i linje med hälso- och sjukvårdslagen.

Barn som anhöriga är barn som har en förälder eller annan närstående med psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, missbruksproblem eller som oväntat har avlidit.

Projektet utvecklar en utbildningsintervention för skolsköterskor, med syfte att:

1. Öka medvetenheten om de levnadsförhållanden och psykiska hälsoproblem som barn som anhöriga ofta upplever.
2. Tillhandahålla verktyg och material som skolsköterskor kan använda för att identifiera och stödja barn som anhöriga.
3. Följa upp och övervaka framstegen under barn som anhörigas skolgång.

Projektets mål är att:

• Utforma och utvärdera en utbildningsintervention för skolsköterskor som ger dem kompetens att rikta primära och sekundära förebyggande insatser mot psykiska hälsoproblem hos barn som är anhöriga.

• Inleda och upprätthålla en ständig dialog med slutanvändare (skolsköterskor) och intressenter (barn som anhöriga, lärare, socialarbetare, rektorer, skolläkare, skolpsykologer, Socialstyrelsen, SKR) för att öka medvetenheten om barn som anhörigas behov och för att effektivisera sätt att samarbeta kring deras välbefinnande i skolmiljön.

Projektet består av fyra vetenskapliga arbetspaket (work packages - WPs):

• WP1: Teoretisk och konceptuell modell för att stödja barn som anhöriga
• WP2: Utbildningsintervention: design, implementering och utvärdering
• WP3: Användare- och intressentengagemang genom Blandade Lärande Nätverk och ett internationellt råd bestående av åtta experter från olika europeiska länder
• WP4: Bidra till ökad medvetenhet i samhället och samhällspåverkan

Samhällsutmaning

Projektet avser en angelägen och komplex samhällsutmaning. Att vara barn och anhörig utgör en riskfaktor för psykisk hälsa och välbefinnande, där hälften (50%) upplever vårdrelaterad stress och mer än var tredje (40%) psykiska problem. Situationen leder ofta till ojämlikheter i hälsa under livsloppet och olika former av socialt utanförskap.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30), patientsäkerhetslagen (2010:659) och den europeiska barngarantin (rådets rekommendation (EU) 2021/2014) ska barn som anhöriga skyddas av det nationella välfärdssystemet och erkännas som utsatta barn/ungdomar som riskerar försämrad hälsa, skolprestationer och möjligheter i framtida arbetsliv, samt socialt utanförskap.

Ny forskning i Sverige visar att nära var fjärde (24%) av barn i åldern 15-17 år är barn som anhöriga, varav 27% har psykiska problem, 13% har fysiska hälsoproblem, 13% har försämrade skolresultat, 11% har tankar på att skada sig själva, och 10% blir mobbade eller retade. Att vara barn och anhörig medför dessutom ofta en roll som vårdare av en närstående (70 % av fallen).

För mer information:

Foto på Elizabeth Hanson
Elizabeth Hanson

FoU-ledare och forskare

Elizabeth Hanson är FoU-ledare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och professor vid Linnéuniversitetet, Institutionen för hälsa och vårdvetenskap. Hon är sjuksköterska och har disputerat inom området palliativ vård. Elizabeth har tidigare arbetat som klinisk lektor i Kanada och lektor och forskningsledare vid Universitet i Sheffield, England inom ACTION-projektet. Vid millenniumskiftet flyttade hon till Sverige.

Under sin yrkesverksamhet har Elizabeth arbetat nationellt och internationellt med forskning, utveckling och utbildning inom anhörigskap och anhörigstöd i ett livsloppsperspektiv med ambitionen att forska och utveckla nya innovativa tjänster för närstående i behov av hjälp, vård och stöd och deras anhöriga. En forskning och utveckling som sker i samverkan med såväl de närstående och deras anhöriga som vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare.

Hon är sedan många år styrelseledamot i Eurocarers, där hon också varit ordförande. Eurocarers är en europeisk icke-statlig organisation bestående av nationella forskningscentra och nationella anhörigföreningar från EU:s alla 28 medlemsländer.

Elizabeth leder Nka:s forskninggren vid Linnéuniversitetet. Hon är huvudforskare i ett flertal forskningsprojekt med finansiering från Forte och familjen Kamprads stiftelse och i det stora EU Horizon Europé-projektet WELL CARE med femton parter i fem länder och tolv samverkansparter i Sverige. Vidare var Elizabeth en av initiativtagarna till ansökan om att få driva det nationella kompetenscentret för anhörigfrågor – Nka.

Senast uppdaterad 2023-01-17 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson