Vanliga frågor & svar

Vi på Nka arbetar med utveckling och implementering av anhörigstöd, därför kan vi inte svara på individuella frågor som en myndighet eller professionen kan, men här ger vi tips om vart man kan vända sig för mer information.

Då kommunen ska ge stöd åt anhöriga, allt enligt Socialtjänstlagens 5 kap. 10 §, så är rådet till dig att etablera en personlig kontakt med den person i kommunen som har det uppdraget, det kan vara en anhörigkonsulent eller liknade. Du når personen via kommunens växel. Information om anhörigstöd finns även på kommunens hemsida.

 

Anhöriga och ekonomi

Anhöriganställning innebär att den som vårdar en anhörig kan bli anställd under ett antal timmar och få betalt för detta. Möjligheten erbjuds bara i vissa kommuner och formerna ser olika ut. Kontakta biståndshandläggaren i aktuell kommun för information

I vissa kommuner har anhöriga som hjälper någon med personlig omvårdnad, till exempel hygien eller på- och avklädning, möjlighet att få bidrag från kommunen. Detta kallas anhörigbidrag, hemvårdsbidrag eller omvårdnadsbidrag. Syftet med bidraget är att stimulera och ge uppskattning till anhörigvårdaren som gör saker som annars skulle utföras av hemtjänsten. Bidraget finns inte i alla kommuner, och reglerna för vem som kan få bidraget är också olika liksom storleken på det. Oftast söks bidraget av och betalas ut till personen som tar emot hjälpen. Kontakta biståndshandläggaren i kommunen för information.

En anställd som avstår från arbete för att vårda en närstående person som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan i form av närståendepenning. Detta gäller även om den sjuke vårdas på sjukvårdsinrättning. Med svårt sjuk menas att sjukdomen är ett påtagligt hot mot hens liv. Det måste finnas ett samtycke från personen som är sjuk och ett läkarutlåtande. Du hittar information om närståendepenning hos Försäkringskassan: https://www.forsakringskassan.se/privatperson/sjuk/anstalld/narstaendepenning-for-anstallda
Tel nr: 0771–524 524

En arbetstagare som uppbär närståendepenning enligt 47 kap. SFB har rätt till ledighet från sitt arbete i motsvarande omfattning som närståendepenning betalas ut.

Om man är anhörig till en närstående som är svårt sjuk (den närstående har en sjukdom som är ett påtagligt hot mot hens liv) kan man ha rätt till närståendepenning under den tid man avstår från förvärvsarbete, ersättningen lämnas för högst 100 dagar och kan ges för hel eller delar av arbetsdag. Det måste finnas ett samtycke från personen som är sjuk och ett läkarutlåtande. Du ansöker om närståendepenning hos Försäkringskassan. Läs mer om närståendepenning här: https://www.forsakringskassan.se/privatperson/sjuk/anstalld/narstaendepenning-for-anstallda

Kontakta även din arbetsgivare och/eller din fackliga organisation och be om information ifall ni har några särskilda regler som avtalats

Anhörigstöd

Med anhöriga avses personer som vårdar, hjälper eller stödjer en äldre, sjuk eller funktionsvarierad person som benämns den närstående.

 

Den 1 juli 2009 infördes en bestämmelse i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om att socialtjänsten ska erbjuda stöd till personer som vårdar, hjälper eller stödjer en äldre, sjuk person eller en person med funktionsnedsättning. För att få kontakt med anhörigstödet går det bra att ringa till växeln i din kommun och be att få bli kopplad till anhörigstöd. Det går även att hitta kontaktuppgifter till anhörigstödet genom att gå in på din kommuns webbplats.
Anhöriga kan få stöd i arbetet att vårda närstående hemma. Det kan t.ex. ske genom avlösning, dagverksamhet eller vistelse på korttidsboende för den som behöver vård/omsorg. Kontakta biståndshandläggaren i kommunen som nås via kommunens växel eller webbsida.

Du kan ta kontakt med anhörigstödet i din kommun. många kommuner kan erbjuda anhörigstöd i form av anhöriggrupper eller anhörigcirklar där man träffas i mindre grupper och pratar och ger varandra stöd, du kan nå anhörigstödet via kommunens växel eller webbsida.
Finns det en anhörigförening i din kommun? Gå in på Anhörigas riksförbunds webbplats och hitta kontaktuppgifter https://anhorigasriksforbund.se/anhorigforeningar/
Även andra ideella organisationer kan ha anhöriggrupper eller motsvarande, du hittar länkar till olika organisationer här: 

Information om efterlevandestöd finns på 1177 Vårdguiden: När någon nära dig har dött
Anhörigkonsulent/samordnare nås via kommunens växel.
Svenska kyrkan ger stödsamtal med präst eller diakon oavsett om du har en annan trostillhörighet eller inte är troende alls, de har också ofta stödgrupper.
Randiga huset hjälper barn och familjer som har eller kommer att förlora en viktig person i dödsfall tel. nr 0774-40 00 05 Länk till Randiga Huset

Gå in på migrationsverkets hemsida och läs om vilka regler som gäller för att flytta till någon i Sverige. Länk till Migrationsverket

Du kan också kontakta biståndshandläggare eller annan ansvarig i den kommun du bor och som nås via kommunens växel.

Juridiska frågor

Anhöriga har generellt ingen skyldighet att ge vård och omsorg till sina närstående. Undantagen från detta är vårdnadshavarens ansvar mot barn samt makars skyldigheter mot varandra. Makar ska, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Denna skyldighet kan ses som en komplettering till de allmänna förhållningsregler som ges i äktenskapsbalkens inledande kapitel om att makar ska samarbeta för vård av hem och barn samt fördela utgifter och sysslor emellan sig. Lagen bygger på uppfattningen att makar ska leva på samma villkor och ha lika levnadsstandard. Detta innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, exempelvis för tvätt, städning och inköp. Någon omvårdnadsplikt finns inte inskriven i äktenskapsbalken, och varje make/maka avgör själv i vilken omfattning hen vill hjälpa till med personliga omvårdnadssysslor, till exempel personlig hygien, toalettbestyr och matning.

Vart vänder jag mig som anhörig när det gäller bankärenden för min närstående som inte kan lämna hemmet?
Svar: När det gäller bankärenden så har svensk bankförening information på sin webbsida om behörighet för anhöriga vid bankärenden https://www.swedishbankers.se/fakta-och-rapporter/faktablad/bankaerenden-foer-annans-raekning/

Men ta också kontakt med den bank som ni har kontakt med så kan de hjälpa er vidare.

Demensförbundet har ett webbinarium om bankärenden och framtidsfullmakt:
https://www.youtube.com/watch?v=_06kkq8ieng

Det finns olika sätt att lämna synpunkter och klagomål:

  • Kontakta den mottagning där vården eller behandlingen utfördes eller om det är i kommunen enhetschef eller övergripande chef
  • Kontakta patientnämnden i den region din närstående vårdats eller behandlats, du når dem via regionens växel.
  • De flesta kommuner har en klagomålsfunktion där det går att lämna klagomål och synpunkter på kommunens verksamheter inom vård och omsorg. Gå in på din kommuns webbsida eller ring till kommunens växel.
  • Vissa händelser kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg IVO https://www.ivo.se/beratta-for-ivo/ eller telefon 010-788 50 00

På 1177 finns mer information om vart man vänder sig om man har klagomål eller synpunkter på vården. Klicka här för att komma till 1177.se

Det finns tre alternativ för den som behöver hjälp med att hantera sina löpande ärenden som räkningar och bankärenden.

  • Fullmakt https://www.juridex.se/kunskapsbanken/fullmakt-stallforetradarskap/
  • God man – kontakta överförmyndarnämnden, du når dem via kommunens växel
  • Förvaltare - kontakta överförmyndarnämnden, du når dem via kommunens växel

Information finns på Juridex.se. Klicka här för att komma till Juridex.se

Nka har tre webbinarier om juridik för anhöriga, du hittar dem här:

Där finns även länkar till mer information.

Samlad information om fullmakter och länkar till mallar att ladda ner. Klicka här för att ladda ner mallar och fullmakter

Webbinarium om Lagstiftning, samtycken och fullmakter med jurist Maria Nyström Agback:
Klicka här för att ta del av webbinariet om lagstiftning och fullmakter

Demensförbundet har ett webbinarium om bankärenden och framtidsfullmakt:
Klicka här för att kommat till Demensförbundets Youtube kanal

Godmanskap kan anordnas av tingsrätten om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.
Det är överförmyndaren i kommuner som ansöker om God man, du når hen via kommunens växel eller kommunens webbsida. Det går också att göra en ansökan om God man direkt till den tingsrätt där personen som behöver God man bor. Läs mer om God man här: https://www.domstol.se/amnen/familj/god-man-och-forvaltare/

En förvaltare kan utses av tingsrätten för den person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte kan ta hand om sig eller sin egendom. I första hand ska man dock utse en God man eller se till att personen får hjälp på något annat mindre ingripande sätt. Det är överförmyndaren i kommuner som ansöker om God man, du når hen via kommunens växel eller kommunens webbsida. Läs mer om Förvaltare här https://www.domstol.se/amnen/familj/god-man-och-forvaltare/

En familjemedlem kan hjälpa en annan familjemedlem som på grund av t.ex. sjukdom inte längre har förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. Den anhörige måste kunna styrka sitt släktskap med den person den ska företräda, genom personbevis eller legitimation. Läs mer om anhörigbehörighet här https://www.juridex.se/anhorigbehorighet/

En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon (fullmaktsgivaren) ger åt en fysisk person (fullmaktshavaren) att företräda fullmaktsgivaren för det fall hen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. En framtidsfullmakt får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter. Läs mer om framtidsfullmakt här: https://skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/inkomster/godmanarvode/framtidsfullmakt.4.1c68351d170ce5545273f66.html

Eller här:
https://www.domstol.se/amnen/familj/god-man-och-forvaltare/

Särskilt boende

Kontakta kommunens biståndshandläggare i den kommun där din närstående bor, du når hen via kommunens växel eller webbsida.

Du har rätt att överklaga ett beslut om kommunal äldreomsorg som är fattat av kommunen. Överklagan ska vara skriftlig och skickas till socialnämnden inom tre veckor efter att din närstående fått beslutet. Biståndshandläggaren kan ge mer exakt besked om hur man gör överklagan du når hen via kommunens växel eller webbsida.

Om det finns en fullmakt kan det ge anhöriga rätt att vidta vissa åtgärder, t.ex. försäljning av en fastighet. Ett alternativ är att ansöka om god man för den närstående, detta gör man hos överförmyndaren i kommunen, ni når hen via kommunens växel eller webbsida.

Du har enligt lag rätt att ansöka om äldreboende i vilken kommun du vill, vänd er direkt till biståndshandläggaren i den kommun ni vill ha plats på äldreboende, du når hen via kommunens växel eller webbsida.

Ta kontakt med den chef som är ansvarig för boendet. Det går också bra att ta kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen (MAS) du når hen via kommunens växel eller webbsida.
Du kan även vända dig till inspektionen för vård och omsorg (IVO) för mer information se https://www.ivo.se/for-privatpersoner/klaga-pa-varden/

Vård och omsorg

Ansökan om hemtjänst görs hos kommunens socialtjänst som efter utredning fattar beslut om hemtjänst. Om man inte är nöjd med beslutet kan det överklagas till en förvaltningsdomstol. Kontakta biståndshandläggaren i den kommun där din närstående bor, du når hen via kommunens växel eller kommunens webbsida.

Viss vård kan du få hemma i stället för att åka till vårdcentralen eller sjukhus. Bedömningen om vård i hemmet görs av läkare, sjuksköterska eller annan personal på sjukhuset eller vårdcentralen. Beroende på i vilken kommun du bor så kan hemsjukvården utföras av kommunen

Ta kontakt med biståndshandläggaren i den kommun som din närstående bor i och be att få ett möte, du når biståndshandläggaren via kommunens växel. Du kan även för att få eget stöd kontakta anhörigstödet i din kommun, även dem når du via kommunens växel eller kommunens webbsida.

Ta kontakt med enhetschefen som ansvarar för verksamheten och/eller kontakta den biståndshandläggare som har ansvar för din närstående eller ansvarig sjuksköterska i kommunen om det handlar om hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för och beskriv hur du upplever situationen. Du når dessa genom kommunens växel eller kommunens webbsida.

Gå in på 1177 Vårdguiden 1177.se och sök på den sjukdom du önskar få information om.

Kontakta den vårdcentral som din närstående hör till.
Går även bra att ringa 1177 för rådgivning. Om det är akut kontakta 112.

I många kommuner finns trygghetsplaster, det är ett stöd för den anhörige som vårdar en närstående och tillfälligt behöver avlösning. För att få information om vad som gäller i er kommun kan du kontakta biståndshandläggaren eller anhörigstödet, dessa personer når du via kommunens växel eller webbsida.

Du kan lämna synpunkter eller klagomål på flera sätt:
Kontakta den mottagning eller vårdavdelning där din närstående fick vård eller behandling.
Kontakta patientnämnden i din region du hittar kontaktuppgifter på regionens webbsida eller ring till regionens växel.
Om du har synpunkter på kommunal hälso- och sjukvård kan du kontakta kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) som du kan nå via kommunens växel.
Vissa händelser kan du anmäla till IVO Inspektionen för vård och omsorg https://www.ivo.se/
Du kan också anmäla händelser till Diskrimineringsombudsmannen eller polisen om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Läs mer här https://skr.se/skr/halsasjukvard/patientinflytande/samordnadindividuellplansip

Svar: Kontakta den vårdcentral som din närstående hör till och be att få en tid hos en läkare.
Du kan även hitta information på dessa sidor:
Demensförbundet https://www.demensforbundet.se/
Demenscentrum https://www.demenscentrum.se/

Kontakta vårdcentralen och få rådgivning. Det går också bra att ringa till 1177 för sjukvårdsrådgivning https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp
Du kan kontakta anhörigstödet i din kommun, anhörigkonsulent/samordnare nås via kommunens växel eller webbsida. Föreningen MIND med uppgift att främja psykisk hälsa har information och stödlinjer man kan ringa https://mind.se/
Föräldralinjen Tel 020-85 20 00 https://mind.se/hitta-hjalp/foraldralinjen/
Äldrelinjen Tel 020-22 22 33https://mind.se/hitta-hjalp/aldrelinjen

På 1177.se hittar du information om alkoholberoende och vart man kan vända sig för att få hjälp https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/beroende-och-skadligt-bruk/alkoholberoende/
Som anhörig kan du även kontakta Alkohollinjen https://www.alkohollinjen.se och få information råd och stöd tel. nr 020-84 44 48

På 1177.se hittar du information om beroende av droger och vart man kan vända sig för att få hjälp https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/beroende-och-skadligt-bruk/beroende-av-droger/


Som anhörig kan du även kontakta Droghjälpen https://droghjalpen.se och få information råd och stöd tel.nr 020-91 91 91

På 1177.se hittar du information om spelberoende och vart man kan vända sig för att få hjälp https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/beroende-och-skadligt-bruk/hasardspelsyndrom--spelberoende/
Som anhörig kan du även kontakta Stödlinjen https://www.stodlinjen.se/#!/
och få information, råd och stöd tel. nr 020-81 91 00

: På 1177.se hittar du information om hur du kan hjälpa en person som har en ätstörning:
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/att-vara-narstaende-till-nagon-som-har-en-atstorning/
Du kan kontakta vårdcentralen eller ringa till 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Riksföreningen mot ätstörningarna har en stödtelefon Närståendelinjen där du kan få råd och stöd. Tel nr. 0200-12 50 85 https://www.friskfri.se/fa-hjalp/stodtelefon/

På 1177.se hittar du information om hur du kan hjälpa en person som har självmordstankar:
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/hur-kan-du-hjalpa-en-person-som-har-sjalvmordstankar/
Det går också bra att ringa 1177 för att få rådgivning. Om situationen är akut ring 112 eller sök vård på en psykiatrisk akutvårdsmottagning.
För information kring suicid/självmord:
Riksförbundet SPEC https://spes.se stödlinje för efterlevande 020-18 18 00
MIND https://mind.se/ Självmordslinjen 90 101, Föräldralinjen 020-85 20 00, Äldrelinjen 020-22 22 33

Kontakta en vårdcentral om du själv behöver samtalsstöd. Du kan också kontakta anhörigstödet i din kommun, du når anhörigstödet via kommunens växel eller webbsida