Socialstyrelsens rapport om unga språk- och kulturmedlare

Socialstyrelsens rapport om unga språk- och kulturmedlare

24 procent, eller drygt 500 000 barn under 18 år, är födda utomlands eller har två utrikes födda föräldrar. Socialstyrelsens rapport Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom socialtjänst och sjukvård, beskriver de problem som familjer som migrerat kan uppleva om alla inte behärskar språket eller lyckats etablera sig i samhället. Rapporten bygger på tidigare forskning och på en rad intervjuer med barn och unga som språk-och kulturmedlare:

• Barn och unga till närstående med annan språkbakgrund, måste ofta ägna mycket tid åt översättning i vardagen. Mer än vad omgivningen kanske förstår.
• Om familjemedlemmar utsätts för diskriminering och fördomar som de inte förstår, kan unga känna att de behöver utgöra ett skydd genom att filtrera informationen.
• I synnerhet flickor utvecklar ofta en dubbel tillhörighet. De anpassar sig till majoritetssamhällets normer och har samtidigt en stark lojalitet gentemot närstående.

Socialstyrelsens slutsats är att det behöver göras stora insatser för stödja barn och unga med språk-och medlaransvar.

”Det är fråga om en alltför tidig insikt om föräldrarnas sårbarhet, för stort ansvar i relation till ålder och kunskap, oro för att göra fel, för mycket auktoritet i avgörande situationer och ett slags makttagande som vuxna inte tycks uppfatta. De negativa effekterna talar sitt tydliga språk. Barnet får inte bara rollen att översätta språk utan som medlare mellan familjen och samhället. Som vi ser av citaten ovan orsakar det inre konflikter, oro, känslor av otillräcklighet och skuldkänslor, särskilt när problemet överstiger barnets förmåga.”

Det stöd som samhället erbjuder är mycket litet för dem som tar rollen som familjens språk-och kulturmedlare. Enligt Socialstyrelsen är detta ett allvarligt problem.

”Att låta barn översätta är att åsidosätta rättssäkerheten, att utsätta barnet för otillbörligt ansvar och det påverkar hela livet. Utöver att det är en fråga om patientsäkerhet och rättssäkerhet visar detta kapitel att det också handlar om möjligheten att etablera sig i ett nytt land med tillit till landets myndigheter. Att fortsatt låta barn medla för sina familjer och anhöriga handlar också om ett osynliggörande av barns livsvillkor.”

Ett bidragande problem till att barn och unga ofta får ta rollen som språk-och kulturmedlare, kan vara att tolkservicen inte alltid fungerar tillfredsställande. Därför behöver tolkverksamheten utvecklas. Olika samhällsaktörer behöver få en bättre kunskap om barn och unga som språk- och kulturmedlare. Dessutom kan ett utökat stöd behöva utvecklas för både anhöriga och närstående.

Källa: Socialstyrelsen, Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, Artikelnummer 2018-5-13
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-13.pdf

Att tänka på för den som använder tolk

• I kontakter med myndigheter och offentlig service har alla, som inte förstår och talar svenska och som är bosatta i Sverige, rätt till kostnadsfri tolk.
• I många länder talas olika språk och det är väsentligt att ta reda på vilket språk den som ska få tolkhjälp är bekväm med.
• Anhöriga ska helst inte användas som tolkar, men kan naturligtvis vara med vid olika besök.

Källa: Transkulturellt Centrum, Region Stockholm,
https://www.transkulturelltcentrum.se/kunskapsstod/att-arbeta-med-tolk1/