Ögonstyrning

Med hjälp av ögonstyrning kan barn och unga med flerfunktionsnedsättning ges helt nya möjligheter att påverka sin omgivning, men också leka och utveckla sitt samspel och sin kommunikation, säger Eva Holmqvist, arbetsterapeut, och Britt Claesson, AKK-pedagog, som här svarar på 16 frågor om ögonstyrning.

1. Vad är ögonstyrning?
Ögonstyrning innebär att du styr något med ögonen, vanligtvis en dator. Kameran i datorn filmar dina ögon och när blicken stannar på en klickbar yta registreras det som ett klick. Det enda som krävs är en ögonstyrningsutrustning och en mjukvara som kan räkna ut var på skärmen du tittar. Utöver detta kan man använda olika mjukvaror för att bygga upp olika vyer. På senare år har utvecklingen gått fort framåt. Ögonstyrning, som förut var ovanligt och svårskött, har idag blivit ett allt vanligare hjälpmedel. Det ser dock fortfarande väldigt olika ut i olika regioner när det gäller förskrivning till barn och unga med flerfunktionsnedsättning.

2. Vem kan ha nytta av ögonstyrning?
Ögonstyrning kan vara ett mycket bra alternativ där det inte finns något annat styrsätt som passar, eller där det styrsätt barnet redan har är för krävande. För många barn och unga med flerfunktionsnedsättning kan ögonstyrning vara det enda alternativet, och det går ofta att använda även om synen är delvis nedsatt. Förutom att vara ett styrsätt kan ögonstyrning också vara ett verktyg som möjliggör lek och aktivitet, och därmed bidrar till utveckling. En ögonstyrd dator kan också på sikt bli ett hjälpmedel som möjliggör samtal och ökar förmågan att själv kunna berätta.

3. Var vänder jag mig om jag vill att mitt barn ska prova ögonstyrning?
Vänd dig till barnets arbetsterapeut eller logoped, som i sin tur kontaktar ett resurscenter eller en hjälpmedelscentral för utprovning, om man inte har möjlighet på sin egen habilitering. Innan man provar måste man fundera på hur man vill att det ska fungera, genom att utgå från de möjligheter som barnet har. Beroende på var ni bor i landet gäller olika regler för förskrivning, det är därför viktigt att veta vilka regler som gäller där just ni bor. Ju tidigare man kommer igång desto bättre, vår yngsta användare hittills är två år. Men det är självklart aldrig försent att komma igång.

4. Vad behöver man tänka på vid utprovning?
I många fall kan det vara bra att börja med en synundersökning där man också får information om barnet har något synfältsbortfall. Vissa barn tittar bara med ett öga och vissa tittar med ett öga i taget. Man kan sedan välja att ställa in ögonstyrningen från bara ett öga, om det funkar bättre. Vid utprovningen är det också viktigt att se över barnets sittställning för att hitta optimal stabilitet, rörlighet och bekvämlighet. Det är också viktigt att barnet sitter på lagom avstånd från skärmen, det vill säga ungefär 70 centimeter, så att datorn "ser" ögonen.

5. Hur börjar man?
Man startar med att ställa in datorn efter barnets ögon. Detta kallas kalibrering och innebär att datorn filmar hur ögonen ser ut från olika delar av skärmen. Man lär systemet hur just dessa ögon ser ut. För att kunna kalibrera behöver barnet fokusera på olika punkter utspridda på skärmen, och detta kan ibland upplevas vara svårt att göra. I vissa kalibreringsprogram kan man därför välja att titta på till exempel djurbilder istället. Man behöver inte heller eftersträva ett perfekt resultat från början, utan istället prova sig fram och därefter förbättra en punkt i taget. Beroende på vad man ska göra på skärmen, avgör om man behöver kalibrera två, fem eller nio punkter.

6. Vad är nästa steg?
När kalibreringen är gjord ställer man in hur lång blick som ska räknas som ett klick. Man ställer in tid för ett så kallat automatiskt klick, och när ögat har tittat på samma punkt tillräckligt länge, registrerar datorn det som ett klick. Man kan också ställa in klick på andra sätt, till exempel genom en blinkning. Den förinställda tiden för klicket är dock oftast för lång, över en sekund, och det kan vara svårt att hålla blicken stilla så länge. Det är nästan bättre att ha lite för snabbt i början. Man kan alltid gå tillbaka om det går för fort.

7. Hur gör man för att skapa en vy?
Skärmvyer, paneler eller anpassningar som vi kallar det, skapas i den mjukvara som följer med. Man kan börja mycket enkelt, med två bilder att välja mellan, där varje bild är en sång eller filmsnutt som barnet kan välja mellan. Man kan också bygga avancerade vyer med många olika alternativ och kedjor av händelser. Fundera över vad barnet tycker är roligt och motiverande, och gör det inte för lätt och inte för svårt. Det gäller att hamna på rätt nivå, men olika val av musik eller lekar fungerar nästan alltid. Det finns mycket material att utgå ifrån i de inbyggda programmen, men också på webbsidan www.pagesetcentral.com.

8. Hur ska mitt barn förstå hur man gör?
Det är inte självklart att man förstår att man kan påverka det som är på skärmen, men genom att ha tydliga val med orsak och verkan kan barnet så småningom få förståelse för att det är hon eller han själv som styr. Det är bra om du agerar modell, och pekar och berättar hur man ska göra. Det är också viktigt att omgivningen inte flyttar runt för mycket i den anpassning som gjorts. Det motoriska minnet lär sig ofta fort och man kan inte heller titta runt på samma sätt som på en musstyrd dator, eftersom blicken registreras som ett musklick.

9. Vilket stöd kan omgivningen behöva?
Föräldrar, assistenter och annan personal behöver få hjälp och stöd som vid introduktion av vilket hjälpmedel som helst. Den dator som kommer hem behöver ställas in och kalibreras, och detta hjälper vi gärna till med. Vi kan också göra en första anpassning men för att det ska fungera optimalt bör någon i barnets närhet därefter bygga vidare tillsammans med barnet på egen hand. Det handlar egentligen om vanliga Windowsbaserade datorer och det är inte så svårt att lära sig mjukvaran om man har grundläggande datorkunskaper.

10. Vilka möjligheter ser du med ögonstyrning?
Ögonstyrning ger möjlighet till lek, och lek är en viktig del i barns utveckling. Forskningen visar starka band mellan kreativ lek och språkutveckling, men även kognitiv och social utveckling. Leken är spontan, frivillig och lustbetonad, och styr inte mot ett särskilt mål, det är leken i sig som är målet. Lek hör ihop med glädje, spänning och förväntan, och bidrar till förståelse för olika känslor och hur andra tänker, samt ökar kreativitet, problemlösning och konstnärlighet.

11. Varför är leken så viktig?
När man leker utforskar man sin egen nyfikenhet genom att testa sig fram. Man misslyckas aldrig i lek, man utforskar, och på så sätt lär man sig förstå sin omvärld. För ett barn med flerfunktionsnedsättning, som kanske inte kan använda sina händer eller gör sig förstådd, är det lätt att vi vuxna runt barnet glömmer bort leken, och istället lägger all fokus på träning, trots att vi vet att leken gör att barnet utvecklas. Istället gäller det att vara kreativ och hjälpa barnet att hitta sätt att leka på.

12. Så hur kan ögonstyrning vara ett hjälpmedel för lek och samspel?
Ögonstyrningen kan användas för att bestämma vilken fysisk lek som ska lekas, eller hur den fysiska leken ska gå till, men också vilka leksaker den vuxne eller lekkompisen ska plocka fram och hur de ska användas. Dessutom kan man avbryta den andra, och det också är viktigt. Styrande lekar, där barnet få bestämma vad alla ska göra, till exempel "Kaptenen befaller", brukar vara väldigt populärt. Motivation väcks om man hittar det som är roligt.

13. Vad är det bästa med ögonstyrning?
Att barn som tidigare inte kunnat påverka sin omgivning nu kan det. Det är obeskrivliga stunder när det helt plötsligt funkar och barnet lyckas. Det händer att barn och unga uttrycker saker man aldrig har kunnat tro. En flicka förmedlade till exempel till sin mamma att hon önskade sig en brun klänning i julklapp. Ögonstyrning ger barnet en egen röst. Vi har även märkt att omgivningens motivation att kommunicera med barnet ökar, man lyssnar mer uppmärksamt på barnet signaler än tidigare.

14. Dina bästa tips för att få det att funka?
Försök ha roligt tillsammans, det ska inte vara kravfyllt. Den som samspelar med barnet måste ha ingående kunskap och själv sätta sig in i hur ögonstyrningen fungerar och prova själv. Tiden är också en viktig faktor. Det tar tid att hitta rätt, och omgivningen måste vara beredd på att bygga vidare på anpassningarna, annars tröttnar barnet, precis som vi själva gör när vi lärt oss något. Ge inte upp bara för att datorn inte fungerar eller för att omgivning inte hittat rutiner eller har tron på att det kommer att fungera. Det kan ta ett år innan man ser att det funkar.

15. Viktiga lärdomar som kan vara bra att veta?
Datorn bör alltid stå framme, och det är bättre att använda den ofta och en kortare stund, än sällan och länge. En positiv effekt av ögonstyrning har visat sig vara att det är ett bra sätt att lära sig symboler. Varje gång barnet tittar på en symbol säger talsyntesen samma sak och sen händer något. Upprepningen ökar förståelsen för vad symbolen står för. Vi har också märkt att ögonstyrning är bra för ensamlek. Det är viktigt för barn att leka ensamma och "prata högt för sig själva". Vi glömmer det ibland. Att få leka själv och testa sig fram är också ett sätt att förstå sammanhang.

16. Vad tror ni om utvecklingen framöver?
I framtiden kommer ögonstyrning att blir mer "mainstream", ett verktyg som kan användas av alla, vilket kommer att gagna utvecklingen och därmed även barn och unga med flerfunktionsnedsättning, så att alla som kan ha nytta av ögonstyrning har tillgång till det. Redan nu finns ögonstyrning för smarta telefoner och surfplattor, och även kopplingar till andra apparater i hemmet. Det är bara en tidsfråga innan vi kan styra allt mer i vår omgivning med ögonen.

Text: Anna Pella
Foto: Tobii