Daglig verksamhet
Daglig verksamhet enligt 9 § 10 är en insats för den som tillhör grupp 1 (personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd) och grupp 2 (personer som fått begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder) i LSS personkrets. Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter individens önskemål. Den ska också främja delaktigheten i samhället.
Kommunalt ansvar
Man vänder sig till kommunen för att ansöka om insatsen daglig verksamhet. Såväl kommuner som privata och idéburna aktörer kan bedriva daglig verksamhet. Vanligast är kommunala utförare. Daglig verksamhet kan ha olika inriktningar. Man har rätt att delta i daglig verksamhet upp till normal pensionsålder, det vill säga 67 år. Den som deltar i daglig verksamhet kan få habiliteringsersättning. Den är inte reglerad i lag, förordning eller föreskrift, utan det är kommunen som beslutar om habiliteringsersättning ska betalas ut och i så fall vilken nivå som ersättningen ska ha.
Vägen in – att börja i daglig verksamhet
Det är viktigt att i god tid planera övergången från den anpassade gymnasieskolan till daglig verksamhet. Möten kan behöva hållas för att fånga upp individuella intressen, förutsättningar och behov. Det är också betydelsefullt att få göra studiebesök på olika dagliga verksamheter.
Personlig assistans i daglig verksamhet
En del deltagare har rätt till insatsen personlig assistans enligt LSS. Huvudregeln säger att assistansersättning inte betalas ut för tid då personen vistas eller deltar i daglig verksamhet enligt. Undantaget säger dock att om det finns särskilda skäl kan assistansersättning betalas Det kan exempelvis gälla
• i situationer där personens funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än den personliga assistenten
• när det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands
• i situationer där funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att personen har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig
• om funktionsnedsättningen är sådan att personen behöver tillgång till någon som har ingående kunskap om hen och hälsotillståndet.
Självbestämmande
Självbestämmande är en av de bärande principerna i LSS. Verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag ska vara grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande och integritet. En förutsättning för att kunna tillförsäkra individen självbestämmande är att medarbetare i verksamheten känner till personens vilja. Om en deltagare i daglig verksamhet inte kommunicerar med tal ställer detta särskilda krav på personalens kunskap och lyhördhet för att tolka signaler. En deltagare kan också ändra sig, tröttna på en maträtt eller en aktivitet som personen tidigare har uppskattat. När personen har svårigheter att kommunicera är det särskilt angeläget att tid avsätts för att skapa en fungerande kommunikation, ett samspel.
Omvårdnad
I insatsen daglig verksamhet ingår omvårdnad vilket innebär all individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen. exempelvis hjälp med att äta, dricka och förflytta sig, sköta personlig hygien och klä sig, kommunicera, att göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg. Vilken typ av omvårdnad som deltagare inom daglig verksamhet behöver är individuellt. Det är viktigt att verksamheten kan erbjuda aktiviteter och inte enbart omvårdnad, även om personen har ett stort omvårdnadsbehov. I olika aktiviteter kan omvårdnadsinsatserna ofta vävas in, så att aktiviteten tillgodoser sociala eller fysiska behov. Man gör något tillsammans och kan kommunicera kring det. På det sättet blir deltagaren inte enbart en passiv mottagare av omvårdnadsinsatser.
Livskvalitet och meningsfullhet
Livskvalitet och meningsfullhet är lika viktigt för personer med omfattande funktionsnedsättningar som för alla andra. Vad dessa begrepp innebär kan variera från person till person. Det kan handla om:
• Att ha en dag med mening och struktur
• Att få stimulera olika sinnen
• Att vara en del av ett sammanhang
• Att kunna byta miljö
• Att träffa andra människor
Livslångt lärande
Lärande kan ses som allt lärande under en människas liv som syftar till att utveckla kunskaper, kompetens och färdigheter. Daglig verksamhet kan bidra till ett livslångt lärande inom verksamheten, men också stödja personer i att få utveckla kunskaper utanför sin dagliga verksamhet. Exempelvis kan daglig verksamhet och boendet parallellt arbeta med att introducera flera bilder eller tecken i personens kommunikation.
Tider och ledighet
Daglig verksamhet är ingen anställningsform, så deltagarna omfattas inte av arbetsmiljö- eller semesterlagen. Deltagandet är frivilligt, och deltagaren kan vara ledig mer eller mindre än anställda. Generellt bör samma riktlinjer som i arbetslivet gälla, vilket kan innebära rätt till heltid (40 timmar/vecka) men också möjlighet till kortare arbetstider efter behov.
Det finns inga regler om sommaröppet, utan verksamheten avgör det utifrån organisation och personal. Vid semesterstängning måste kommunen säkerställa goda levnadsvillkor, exempelvis genom annan daglig verksamhet eller insatser.
Hälsofrämjande arbete
Det är viktigt att det inom daglig verksamhet finns kunskap om hur man kan arbeta för att främja hälsan. Daglig verksamhet kan spela en betydelsefull roll eftersom deltagarna i många fall finns inom verksamheten under lång tid, kanske under hela sitt vuxenliv. Medarbetare i verksamheten kan stimulera till aktivitet, träning, utevistelse och bra matvanor. Det är viktigt att deltagarna får allt de har behov av trots att de inte själva kommunicerar sitt behov av till exempel daglig träning och stretch, bad, utevistelser.
Texten är hämtad från Socialstyrelsens kunskapsstöd Att utveckla den dagliga verksamheten med godkännande från Socialstyrelsen.
Mer information
Här finns information från Socialstyrelsen om daglig verksamhet enligt LSS
Senast uppdaterad 2025-03-21 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Maria Nilsson