Godmanskap och Förvaltarskap

En av de första frågor som oftast blir aktuell inför 18-årsdagen är vem som ska företräda den enskilde i olika frågor och hantera ekonomin. För barn är det oftast vårdnadshavaren som gör detta, men efter att personen fyllt 18 år behövs en annan lösning.

För personer som behöver stöd att företräda sig själva samt hantera sin ekonomi finns det regler om ställföreträdarskap i Föräldrabalkens 11 kapitel. En ställföreträdare är en person som tingsrätten beslutar om. En ställföreträdare kan vara en god man eller förvaltare.

God man

En god man har till uppgift att bevaka den enskildes ekonomiska och juridiska angelägenheter. Huvudregeln är att godmanskap ska bygga på frivillighet och samtycke. Den som tar emot hjälpen av en ställföreträdare ska själv samtycka till det, annars finns inte förutsättningar för godmanskapet. Under tiden för godmanskapet behöver gode mannen inhämta huvudmannens samtycke innan denne agerar. Undantaget är sådana vardagliga handlingar såsom att betala räkningar, där presumeras det att samtycke finns. Men för större inköp, ansökan om insatser eller annat som påverkar huvudmannen behöver denna samtycka. Ett godmanskap förutsätter därför gott och nära samarbete med den enskilde.

För personer som har svårt att förstå innebörden av samtycket kan godmanskap ändå anordnas. Om läkaren har gjort bedömningen att personen ”inte förstår vad saken gäller” kan Tingsrätten besluta om godmanskap. Detta blir oftast fallet vid svår intellektuell funktionsnedsättning. Gode mannen kan då inom ramen för godmanskapet vidta åtgärder utan huvudmannens samtycke. Gode mannen ska i varje beslut beakta det som är bäst för huvudmannen. Även om godmanskapet rent rättsligt inte bygger på samtycke är det ändå viktigt att gode mannen på alla sätt som går försöker utröna huvudmannens vilja. Det betyder att det är av stor vikt att god man har kunskap om det kommunikationssätt som huvudmannen använder, till exempel olika former av AKK – alternativ kompletterande kommunikation.

Förvaltare

Ett förvaltarskap är en tvångsåtgärd som begränsar huvudmannens rättshandlingsförmåga. Det innebär att personen inte får ingå alla typer av avtal eller själv råda över sin ekonomi såsom att ta ut pengar från sitt konto. Ett förvaltarskap är därför en mycket ingripande åtgärd och förvaltaren behöver inte inhämta huvudmannens samtycke för handlingar inom uppdraget. Däremot är det viktigt att förvaltaren samtalar med huvudmannen och tar reda på hur denne tycker i olika frågor.

För att ett förvaltarskap ska bli aktuellt ska det finnas risk att huvudmannen till exempel blir bostadslös eller svårt skuldsatt. Detta kan bero på att personen själv gjort av med pengar eller blivit lurad av andra.

Det finns en princip om att tingsrätten alltid ska besluta om den minsta ingripande åtgärden. Det innebär att personen inte ska ha mer begränsningar än som är nödvändigt. En vanlig fråga som kan uppkomma är om personer med svår intellektuell funktionsnedsättning behöver ett förvaltarskap. Det vanligaste är att personer med svår intellektuell funktionsnedsättning har en god man, då ett godmanskap kan förordnas utan samtycke om personen förstår vad saken gäller. Det är en mindre ingripande åtgärd än ett förvaltarskap. Ett förvaltarskap kan dock bli aktuellt om det finns personer runtomkring huvudmannen som till exempel lurar av denne pengar.

Ställföreträdarskapets tre delar

Det finns tre delar i ett ställföreträdarskap. Tingsrätten kan besluta om att huvudmannen behöver hjälp med en, två eller alla tre delar. För personer med flerfunktionsnedsättning är det vanligast att ställföreträdarskapet innehåller alla tre delar. De tre delarna är:

Bevaka rätt – handlar exempelvis om att ansöka om insatser, överklaga beslut och företräda huvudmannen vid avtal. Det kan även handla om större avtal som försäljning av en lägenhet.

Förvalta egendom – Förvalta huvudmannens tillgångar, betala räkningar och göra en budget tillsammans med huvudmannen.

Sörja för person – Se till att huvudmannen har det bra, till exempel att allt fungerar i LSS-bostaden eller med personliga assistansen. Det innebär också att se till att huvudmannen har en meningsfull fritid och får göra roliga saker. 

Det är alltså delarna ovan som kan ingå i ett ställföreträdarskap. Uppgifter som inte hör till någon av de tre delarna är inte något som gode mannen behöver göra. Till exempel ingår det inte i gode mannens uppdrag att handla och följa med på aktiviteter, men denna ska se till att det finns personer som hjälper till med det. Gode mannen kan välja att ändå hjälpa till med till exempel handling, men då sker det utanför uppdraget.

Kan andra former av företrädarskap bli aktuella?

Idag finns det många som får hjälp via fullmakt, anhörigbehörighet eller framtidsfullmakt. För att kunna upprätta en fullmakt behöver personen förstå vad fullmakten innebär, därför blir det inte aktuellt för en person med svår intellektuell funktionsnedsättning.

Anhörigbehörighet är när en person som har drabbats av sjukdom eller funktionsnedsättning efter 18 års ålder kan få hjälp av dennes närmast anhöriga med ekonomi eller sådant som hör till den dagliga livsföringen. För en person med flerfunktionsnedsättning som har haft sin funktionsnedsättning sedan födseln kan alltså inte anhörigbehörighet bli aktuellt.

En framtidsfullmakt gäller endast för en framtida nedsatt beslutsförmåga. Därför kan alltså inte en person som har haft en funktionsnedsättning sedan födseln upprätta en framtidsfullmakt för behov som kan komma att bero på funktionsnedsättningen.

Att ansöka om ställföreträdare

En person som själv ansöker om ställföreträdare ska skicka den ansökan direkt till tingsrätten. Det gäller även när anhöriga stöttar vid ansökan.

En vanlig missuppfattning är att man måste vända sig till Överförmyndaren för att ansöka om god man. Överförmyndaren kan bara ansöka till tingsrätten om ett ställföreträdarskap när det kommer in anmälan om ett behov av ställföreträdare från till exempel socialtjänsten, eller om det framkommer skäl att ansöka om ett förvaltarskap när en person redan har en god man. Det kan hända att en biståndshandläggare har skickat en anmälan om behov av ställföreträdarskap för en person med flerfunktionsnedsättning. Då kommer Överförmyndaren att utreda behovet och eventuellt ansöka till tingsrätten baserat på anmälan. Det hindrar inte att anhöriga för personens räkning även själva ansöker direkt till Tingsrätten.

Innan tingsrätten beslutar om ett ställföreträdarskap kommer alltid anhöriga att beredas möjlighet att yttra sig, både över behovet och om vem som föreslås bli god man. Om personen (med hjälp av anhöriga) ansöker direkt till tingsrätten kan man välja att föreslå en egen god man. Det kan till exempel vara en förälder. Det är viktigt att man skriver det direkt i ansökan om man har ett förslag så att tingsrätten känner till det. Om man inte har ett eget förslag kan man skriva att man vill att Överförmyndaren ska föreslå en.

Till ansökan ska ett läkarintyg bifogas. Detta är ett specifikt läkarintyg som det finns en blankett för som läkaren ska fylla i. Detta ser ut såhär (länk till Socialstyrelsen) 

Det behövs även bifogas en social utredning som en biståndshandläggare eller kurator skriver. Kontakta er handläggare eller kurator för ett utlåtande.

Om personen har möjlighet att samtycka till godmanskapet behöver ett sådant lämnas in. För personer med flerfunktionsnedsättning och med svår intellektuell funktionsnedsättning har läkaren fyllt i intyget med uppgifter om att personen inte kan samtycka. I det fallet kan godmanskap förordnas utan personens samtycke.

Vem kan vara ställföreträdare?

Enligt föräldrabalkens 11 kapitel ska en person som är erfaren, rättrådig och i övrigt lämplig förordnas till ställföreträdare. Det innebär bland annat att Överförmyndaren kontrollerar att den som är föreslagen som god man inte finns i polisens belastningsregister eller har anmärkningar hos Kronofogden. Den som ska bli god man behöver också ha kunskaper om samhället så att hen kan bistå huvudmannen vid kontakter med exempelvis kommunen och Försäkringskassan.

Det kan vara en anhörig eller en utomstående person som tar uppdraget som god man. Överförmyndaren kommer att yttra sig till tingsrätten om de anser en föreslagen god man är lämplig att åta sig uppdraget. Om inte den enskilde har något förslag kommer överförmyndaren att rekrytera en god man. Anhöriga kommer då att beredas tillfälle att yttra sig över förslaget.

I de flesta fall brukar Överförmyndaren inte motsätta sig att anhöriga blir god man så länge den föreslagna personen inte finns i belastningsregistret eller har anmärkning hos Kronofogden. Men i vissa fall, om det till exempel finns motsättningar inom familjen eller om den föreslagna gode mannen exempelvis inte talar svenska och därför har svårt att företräda huvudmannen gentemot myndigheter, så kan det påverka Överförmyndarens bedömning av lämpligheten.

Ibland kan Överförmyndaren avstyrka att det är lämpligt att en anhörig är både god man och personlig assistent med hänvisning till att det uppstår ett jävsförhållande och att personen därför inte är lämplig.

Enligt 11 kap 12 § föräldrabalken ska en person som den enskilde föreslår utses till god man eller förvaltare om denne är lämplig. Här har lagstiftaren tagit ställning för att den enskildes önskemål om vem som ska bli god man ska vara vägledande. En liknande beskrivning finns vad gäller personlig assistans. Enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 174), bör den enskilde ha ett avgörande eller mycket stort inflytande på vem som anställs som personlig assistent. För alla är det viktigt att ha personer runtomkring som är väl förtrogna med kommunikationssätt, omvårdnadsbehov och allt annat som behövs för ett välfungerande liv. För personer med flerfunktionsnedsättning kan det många gånger vara av än större vikt. Det kan många gånger vara avgörande att personen har båda rollerna för att huvudmannen ska må bra.

Om Överförmyndaren ställer sig emot att en anhörig är både assistent och god man initialt vid ansökan om godmanskap, så har den enskilde alltid möjlighet att argumentera för att gode mannen är lämplig för uppdraget ändå i Tingsrätten. Det är tingsrätten som bestämmer. Om överförmyndaren i ett senare skede skulle besluta att byta ut gode mannen på grund av de dubbla rollerna, går beslutet att överklaga till tingsrätten.

När en utomstående god man behövs tillfälligt

Vid specifika situationer kan det uppstå en jävssituation mellan huvudmannen och ställföreträdaren. Det kan handla om att huvudmannen får ta del av ett arv där gode mannen också är dödsbodelägare. Då kommer överförmyndaren att utse en utomstående god man för att enbart bevaka rätt i dödsboet. Godmanskapet fortsätter som vanligt under tiden.  

Om man inte är nöjd med sin ställföreträdare

Om huvudmannen eller huvudmannens anhöriga inte är nöjd med ställföreträdarens arbete eller om samarbetet inte fungerar, kan man lämna in ett klagomål till Överförmyndaren. Överförmyndaren kommer då att utreda om det finns skäl att byta ut ställföreträdaren och även höra ställföreträdarens åsikt. Om överförmyndaren beslutar att inte byta ut gode mannen kan detta beslut överklagas till tingsrätten.

Huvudmannen eller anhöriga kan också prata med ställföreträdaren själv och fråga om denna kan avgå, det vill säga begära sig entledigad. Hen kommer dock att behöva kvarstå i uppdraget tills Överförmyndaren hittat en ny person.

En god man eller förvaltare har ingen skyldighet att agera på det sätt anhöriga vill kring huvudmannen. Ställföreträdarens skyldighet är gentemot huvudmannens bästa. Denne kan dock höra anhörigas åsikt i olika frågor. Ställföreträdaren är inte heller skyldig att lämna ut uppgifter till anhöriga utan får bestämma utifrån det hen tycker är bäst för huvudmannen.

Enligt föräldrabalken har huvudmannens närmsta anhöriga rätt att få läsa huvudmannens akt hos överförmyndaren. Anhöriga har inte rätt att få se de handlingar som gode mannen har hos sig, rätten att ta del av akten gäller bara den redovisning och övriga handlingar som finns hos överförmyndaren.

Vad behöver en ställföreträdare rapportera till överförmyndaren?

Varje år ska en ställföreträdare inkomma med en årsräkning och redogörelse för utfört uppdrag. Årsräkningen är en redogörelse för vad som hänt med den del av ekonomin som ställföreträdaren har hanterat. I redogörelsen beskriver ställföreträdaren annat som denne gjort under året, hur ofta hen har träffat huvudmannen, om hen har ansökt om insatser med mera. Årsräkningen och redogörelsen ska skickas in till överförmyndaren innan den 1 mars varje år. Om ställföreträdaren inte skickar in handlingarna efter påminnelse kan Överförmyndaren ansöka om vite.

Konton och vardagliga utgifter

Det vanliga upplägget är att huvudmannen har något som kallas för ”fickpengskonto”, som huvudmannen själv (eller med stöd) förfogar över för vardagliga utgifter. Ställföreträdaren förfogar över ett annat konto där ersättningar kommer in och räkningar betalas från. Från det kontot brukar ställföreträdaren föra över till ”fickpengskontot”. Det får inte finnas för mycket pengar på det konto som ställföreträdaren förfogar över, många överförmyndare har som riktlinje att det får finnas den summa som krävs för att betala två månaders utgifter. Alla andra tillgångar ska finnas på sparkonton som är spärrade för ställföreträdaren (inte för huvudmannen vid ett godmanskap). Detta är en skyddsregel för huvudmannen. Ibland behövs dock pengar från sparkontot. Diskmaskinen kanske har gått sönder eller huvudmannen vill åka på en resa. Då behöver ställföreträdaren Överförmyndarens godkännande för uttag från kontot. Detta behöver ansökas om i så god tid som möjligt innan pengarna behövs.

Överförmyndaren behöver också godkänna avtalet om ställföreträdaren hjälpt till att sälja en fastighet eller bevakat huvudmannens rätt vid ett arvsskifte. Avtalet om fastighetsförsäljning eller arvsskiftet blir då inte giltigt innan Överförmyndaren godkänt det.

Arvode

Ställföreträdaren har rätt till arvode, men det är frivilligt om man vill begära det. Arvodet beräknas och beslutas av Överförmyndaren. Det kan därför skilja något beroende på vilken kommun det är som beslutar om arvodet. Arvodet kan bli större om ställföreträdaren lagt ner mycket tid på något, såsom en fastighetsförsäljning.

Huvudregeln är att det är huvudmannen som betalar arvodet. Om huvudmannens banktillgodohavanden överskrider två (2) prisbasbelopp betalar huvudmannen arvodet, om det inte finns särskilda skäl. För huvudmannens skattepliktiga inkomster gäller motsvarande men där är gränsen 2,65 prisbasbelopp.

Ställföreträdaren agerar under skadeståndsansvar. Om Ställföreträdaren har agerat på ett sätt att huvudmannen åsamkats ekonomisk skada kan denna komma att få betala skadestånd.

Mer information

Rollkoll – vad gör en god man och förvaltare?

Rollkoll – ett material om god man och förvaltare i relation till andra aktörer

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare