Övergång från barn- till vuxensjukvård

Personer med omfattande funktionsnedsättningar har som grupp mindre hälsosamma levnadsvanor och mer ohälsa än andra. Trots större behov av hälso- och sjukvård är tillgänglighet till vård, delaktighet och patientsäkerhet sämre än för övriga patienter. Skillnaderna är särskilt tydliga i vuxensjukvården. Vid övergången från barn- till vuxensjukvård är det därför särskilt viktigt att ha uppmärksamhet på detta och arbeta för en så bra situation som möjligt för alla parter.

Ansvaret för en god och säker övergång måste delas mellan barn- och vuxensjukvård. Barnsjukvården har ett stort ansvar för planering och förberedelser inför övergången och regional primärvård är en tydlig mottagare tillsammans med annan specialiserad vård och kommunal hälso- och sjukvård. Transitionen är en process som sker över tid och individens hela livssituation, förutsättningar och behov måste beaktas.

En arbetsgrupp inom Nationell kunskapsstyrning har tagit fram publikationen Vägledning för övergång från barn- till vuxensjukvård för unga med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning (2024). I vägledningen har ett antal framgångsfaktorer identifierats:

• Tidig planering, minst 2 år innan övergången.
• Koordinator eller samordnare ska finnas tillgänglig för ungdomen och familjen före, under och efter övergången.
• Nätverksbaserat arbete som involverar både professionella och anhöriga.
• Både regional och kommunal hälso- och sjukvård involveras.
• Multidisciplinärt upplägg. Även om det finns en övergripande ansvarig för övergången har varje enskild medarbetare i barnteamet ett ansvar för att information och fortsatta behov överförs och tas emot inom lämplig verksamhet inom vuxensjukvården.
• En dokumenterad överenskommelse med vården för övergången och den framtida vuxensjukvården.
• Fast vårdkontakt, se mer information om vad det innebär
• Skriftlig epikris/slutanteckning från barnsjukvården.
• Skriftlig remiss till mottagande vårdverksamheter i vuxensjukvården.
• Gemensamt möte/patient när behov finns.

Som ett stöd för vården att uppmärksamma och genomföra de olika framgångsfaktorerna, har en checklista tagits fram – se bilaga 7 ”Checklista för ett personcentrerat och strukturerat arbetssätt” i vägledningen.

Nka har haft ett webbinarium kring vägledningen där denna presenteras och där vi också får ta del av hur den tagits emot i en habiliteringsverksamhet, samt vilka reflektioner en förälder till ett barn/ungdom med flerfunktionsnedsättning har på innehållet. 

Vägledningen har också presenterat i ett webbinarium med SKR: Övergång från barn- till vuxenvård, vägledning

Mallar

För att tydliggöra och öka tryggheten och förutsägbarheten för personen med flerfunktionsnedsättning och dennes anhöriga och nätverk i samband med övergången finns olika exempel på mallar att använda.

Exempel från region Halland: 

Exempel från övergångsprojektet CSD Mellansverige: