Att bli vuxen

– med flerfunktionsnedsättning

Ett träd i olika färger med texten Att bli vuxen.

Illustration: Mattias Gordon

Välkommen till den här platsen som vänder sig till den som är anhörig till en person med flerfunktionsnedsättning som är på väg att bli vuxen.

Här har vi samlat kunskap, information och erfarenheter som vi tror kan underlätta och ge stöd vid övergången till vuxenlivet. Innehållet är också värdefullt för yrkesverksamma som arbetar inom vård, omsorg, skola eller andra stödfunktioner. Det kan ge förståelse för de utmaningar och behov som uppstår och visa på betydelsen av helhetssyn på stöd och insatser.

Om vuxenblivande

Att bli vuxen är en stor och viktig förändring i livet. Vardagens tillvaro med kända miljöer och stödpersoner kan delvis förändras, och nya rutiner och relationer behöver skapas. Rätten till självbestämmande och att vara huvudperson i sitt eget liv är grundläggande i övergången till vuxenlivet. Att vara delaktig i beslut som rör det egna livet innebär för en person med flerfunktionsnedsättning att de som finns runt omkring behöver ge förutsättningar och möjlighet till det.

Vuxenblivandet är en process som börjar långt innan 18-årsdagen och fortsätter under en längre tid även efter den. Vissa förändringar sker tydligt i samband med myndighetsdagen, medan andra sker stegvis. För att underlätta övergången krävs att planeringen påbörjas i god tid. Det krävs mycket arbete för att hitta och etablera samarbete med nya personer och verksamheter. Vårdnadshavare spelar en central roll för att processen ska initieras. Det åligger alla vård- och omsorgsverksamheter att samordna insatser, men när barnet har blivit 18 år, både önskar och känner många föräldrar att det krävs att de även fortsättningsvis tar ett stort ansvar för att det ska fungera.

I takt med att barnet blir vuxet förändras anhörigas roll och relation, både gentemot den vuxna personen med funktionsnedsättning och mot de nya stödpersonerna. Föräldrarollen förändras i och med att det juridiska ansvaret som vårdnadshavare upphör, samtidigt som det nu vuxna barnet behöver fortsatt mycket stöd från sina anhöriga för att vardagen ska fungera.

När barnet med funktionsnedsättning blir vuxet aktualiseras inte bara praktiska och känslomässiga förändringar hos föräldrarna, det kan också väcka frågor kring identitet och självbild. Kanske behövs nya nätverk och sammanhang där det går att få stöd, bekräftelse och möjlighet att omdefiniera sin roll, inte bara i relation till sitt vuxna barn, utan också i relation till sig själv.

Om trädet

Trädet kan ses en symbol för vuxenblivande:

• Rötterna ger trygghet och stabilitet genom befintliga relationer, bakgrund och erfarenhet.

• Grenarna växer och sträcker sig mot framtiden, precis som nytt lärande och nya relationer.

• Kronan erbjuder skydd och gemenskap – en symbol för omsorgen och nätverket som bär upp livet.

Viktiga synsätt 

Innehållet på sidan "Att bli vuxen" bygger på två viktiga synsätt: Vara huvudperson i sitt eget liv och Anhörigperspektivet. Tillsammans utgör de grunden för att främja delaktighet för både personerna med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Dessa perspektiv samverkar, utan att det ena utesluter det andra. 

Tack till

Sidan Att bli vuxen har tagits fram av Nka i samarbete med en arbetsgrupp med kunskap inom området. Nka vill rikta ett stort tack till:

Anna Brimse, anhörig
Sara Hansson, skolsköterska vid Uppsala kommuns anpassade gymnaiseskola
Andreas Karlsson, biståndshandläggare i Katrineholms kommun
Anett Karlsson, organisationsombudsman Anhörigas Riksförbund
Katarina Kristensson, kurator, Region Halland
Susanna Löfqvist Hjelm, verksamhetsutvecklare Västra Götalandsregionen
Emelie Mynde, förbundsjurist vid FUB
Cecilia Mårtensson, fysioterapeut vid Region Stockholm
Malin Waldemarsson, anhörig
Ulrika Wester Oxelgren, barnneurolog Region Uppsala och CSD
Linnea Winckler, sjuksköterska och projektledare Göteborgsregionen

Vi vill också rikta ett tack till:

Kristina Engwall, Uppsala universitet
Magdalena Flygare, Västra Götalandsregionen
Ann Jönsson, Socialstyrelsen
Lena Pettersson, Katrineholms kommun
Frihet, delaktighet, utveckling och valmöjligheter för alla, FDUV
Försäkringskassan
Göteborgskooperativet för independent living, GIL
Intressegruppen för assistansberättigade, IfA
Riksföreningen JAG

Senast uppdaterad 2025-01-09 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Maria Nilsson