Anhöriga barn – vi investerar i kommande generationer
Hur ska vi ge barn, unga och kommande generationer så bra förutsättningar i livet som möjligt? Det var temat under konferensen "Vi ska inte vänta och se hur det går. Anhöriga barn - vi investerar i kommande generationer".
Den 3 november 2016 arrangerades konferensen "Vi ska inte vänta och se hur det går. Anhöriga barn - vi investerar i kommande generationer" i Hässleholm. Konferensen genomfördes i ett samarbete mellan Region Skåne, Kristianstads kommun, Perstorps kommun, Hässleholms kommun och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Konferensen utgjorde den avslutande delen av Anhörigforum 2016 som arrangerades av Hässleholms kommun.
Uppskattningsvis tog sig 200 personer till Hässleholms kulturhus för att delta i konferensen. Bland dem fanns beslutsfattare inom lokalpolitiken, representanter från ideella föreningar och personer med varierande befattningar inom områden som skola, psykiatri och socialtjänst för att nämna några.
Nka har som uppgift att medverka till en långsiktig kunskapsuppbyggnad kring frågor som rör anhörigas situation och hur stödet till anhöriga kan ges på bästa sätt. Bland annat genom att skapa och utveckla möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer. Nka är glada och stolta över att så många ville vara med och lyfta upp barn som anhöriga på agendan i Hässleholm.
Nedan följer en sammanfattning av konferensen och föreläsarna.
Förskolans och skolans roll och möjligheter för barn som anhöriga
Psykologen Charlotte Uggla berättade om skolans betydelse för barn och unga som far illa.
Psykologen Charlotte Uggla från Socialstyrelsen var på plats för att berätta om skolans betydelse för barn och unga som har svåra familjeförhållanden. Enligt Socialstyrelsen bör man räkna med att det finns ett par barn i varje förskolegrupp och klass som har svårigheter hemma. När barn oroar sig för situationen hemma blir skolgången och kamratkontakten lidande. Förskolan och skolan spelar en viktig roll i att visa omsorg och respekt och vid behov ge extra stöd, samt anmäla till socialtjänsten om det finns en oro för att barnet far illa.
– Vanlig omsorg fast i högre dos räcker långt. Jag önskar att alla skolor och förskolor förstår hur viktiga de är i barns liv, sa Charlotte Uggla.
Den sociala barn- och ungdomsvården
Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, har träffat ett 50-tal kommuner för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården så att barn och unga får den hjälp och det stöd som de behöver.
Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, reser runt i landet för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården.
– En väg in, det vill säga barnets ingång i kommunerna oavsett hur kommunerna är organiserade har varit varit vårt fokus när vi ställt förfrågan om samarbete med den sociala barn- och ungdomsvården till kommunerna. Barn som anhöriga finns ju i alla verksamheter, också inom den sociala barn- och ungdomsvården. Sen har vi under senare år lyft upp barn som anhöriga mer än vad vi har gjort tidigare. Och det är jättebra, sa Cecilia Grefve om uppdraget att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården.
Under sina besök hos kommunerna har Cecilia Grefve mätt hur utredande socialsekreterarnas arbetsdag är uppdelad. Resultatet visade att den genomsnittlige utredande socialsekreteraren ägnade lite mer än en timme om dagen åt att prata med barn och vuxna. Två procent av tiden – alltså knappt tio minuter – ägnades åt att prata enskilt med barn och ungdomar. Mest gick tiden åt till indirekt tid för barn och vuxna med arbetsuppgifter som dokumentation och utredning.
Blandade läroverk i nordöstra Skåne
Stina Lindén, anhörigstrateg Hässleholms kommun berättade om Blandade Lärande Nätverk, BLN.
Många barn växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa vilket ofta får allvarliga konsekvenser för deras hälsa, skolgång och arbetsliv.
Anhörigstrategen Stina Lindén berättade om Blandade Lärande Nätverk.
Med stöd till barnen och föräldrarna kan mönstret brytas. Nka stödjer under 2016 kommunerna och hälso- och sjukvården i nordöstra Skåne med utvecklingsarbete i blandade lärande nätverk. I nätverken samlas människor med olika bakgrund och roller för att processa kring temat "Barn som anhöriga". Syftet är att kartlägga vilket stöd som finns tillgängligt för barnen och deras föräldrar och dela erfarenhet och kunskap mellan olika aktörer och verksamheter. Det handlar också om att hitta nya perspektiv i utformningen av information, råd och stöd, samt att skapa stöd och material för personer som hanterar frågan kring barn som anhöriga. I nordöstra Skåne finns det fyra nätverk: Kristianstad, Hässleholm, Perstorp och ett där kommunerna Östra Göinge, Bromölla och Osby gått samman.
Vad kostar det att skjuta på problemen? Ohyggligt mycket. Det menar nationalekonomen Ingvar Nilsson.
Fråga inte vad det kostar – fråga vad det kostar att låta bli
De senaste 35 åren har nationalekonomen Ingvar Nilsson räknat på hur mycket samhället har att vinna på att arbeta förebyggande genom olika former av socioekonomiska analyser och bokslut. Ingvar Nilsson ser sociala investeringar som ett sätt att frigöra resurser för att skapa långsiktighet och helhetssyn i beslutsfattandet och därmed öka resurseffektiviteten.
Text och foto: Emil Svensson
Texten publicerades 2016.
Senast uppdaterad 2022-06-30 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Josefine Göransson