Svenska pensionärsförbundets cirkelledarutbildning för anhöriggrupper

Svenska Pensionärsförbundet (fortsättningsvis SPF) genomförde 1996 ett projekt som gick ut på att utbilda medlemmar till cirkelledare, så att de i sin tur skulle kunna ordna anhöriggrupper i sina närområden.

Bakgrund

Margareta Grafström är professor emerita i vårdvetenskap och har anhörigas situation i vårdsituationen som sitt forskningsområde. Hon har stor och gedigen erfarenhet av att arbeta med anhöriggrupper. 1994 disputerade hon med sin avhandling "Upplevelsen av börda i vården av äldre närstående med demens" som omfattade 5 års studier av intervjuer med anhöriga. Vi denna tid fanns det stort samhällsintresse för demensfrågor vilket gjorde att hon fick tillräckligt med ekonomiskt stöd till forskningen att handleda egna doktorander. Margareta fortsatte att handleda doktorander som följde anhörigas situation över tid och som senare disputerade inom detta.

Efter ytterligare 4 års forskning blev hon docent och därefter professor på Mälardalen högskola. Under denna tid startade hon mycket anhöriggrupper i Stockholmsområdet.

Margareta började sedan arbeta som sakkunnig på SPF inom området demenskunskap och anhörigas situation. Förutom SPF är Margareta nu knuten till Äldrecentrum i Stockholm samt till Karolinska institutet - institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Med stor kunskap och tidigare erfarenheter inom anhöriggrupper tog Margareta initiativet till projektet inom SPF.

Se Margaretas doktorsavhandling samt exempel på doktorsavhandlingar under hennes handledning under "publikationer".

Organisation

Margareta Grafström planerade projektet och genomförde utbildningarna ute i distrikten. Hon bistod även med handledning vid några tillfällen när cirkelledarna tyckte att det behövdes.

Studieförbundet Vuxenskolan bistod med lokal och material för de anhöriggrupper som cirkelledarna anordnade.

Efter utbildningarna genomförde Margareta Grafström och utbildningsledaren Eva-Christine Öhman en utvärdering av projektet genom en enkätundersökning.

Inriktningar

Syftet med projektet var att:

• Utbilda intresserade medlemmar till cirkelledare för att hålla anhöriggrupper.
• Cirkelledarna efter sin utbildning arrangerar och genomför anhöriggrupper i sina närområden.

Genomförande

Professor Margareta Grafström planerade och genomförde arbetet vilket först bestod i att skicka ut förfrågningar till samtliga distrikt, om att finna 20-25 intresserade medlemmar i varje distrikt som skulle vilja utbilda sig till cirkelledare. 13 distrikt gav respons, men efter att en del distrikt fallit bort på grund av för litet deltagande blev det 8 distrikt totalt. Cirka 60 cirkelledare utbildades i projektet, med kriteriet sjuksköterskebakgrund eller annan adekvat utbildning.

Cirkelledarna gav mycket positiv respons på utbildningen och de uppskattade upplägg såväl som innehåll. Utbildningen hölls under en dag av Margareta Grafström som använde sig av litteratur och fem teman som hon hämtat från Vårdalinstitutet. Hon fyllde dock temana med eget innehåll utifrån sin forskning och arbetserfarenhet.

Första temat handlade om hur det är att leva med demens. Temat behandlade bland annat forskning med studier där personer med tidig demenssjukdom intervjuats. I det andra temat Vad är demens studerades de vanligaste formerna av demenssjukdomar. I det tredje temat fick cirkelledarna veta mer om hur anhörigstödet är organiserat och tillgängligt i deras egen respektive kommun. Temat rehabilitering och aktiviteter handlade om kognitiva hjälpmedel och hur cirkelledarna kan hjälpa anhöriga att hitta intressanta aktiviteter i hemmet för sin närstående. Som femte och sista tema berättade inbjudna arbetsterapeuter och demenssjuksköterskor från respektive kommun om sitt arbete och vilket stöd de kan bistå med till anhöriga.

Cirkelledarna hade själva mycket frågor och var engagerade i att diskutera. Grafström berättar att hon kunde komplettera med en del diskussionsfrågor, men större och vidare ämnen blev upplyfta först i slutet på dagen eftersom deltagarna själva hade mycket frågor under föreläsningarna.

En uppföljande enkätundersökning genomfördes där cirkelledarna fick svara på hur arbetet gått och hur aktiva de varit.

Det visade sig dock vara en stor utmaning för cirkelledarna att rekrytera anhöriga till anhöriggrupperna. Under uppföljningarna redovisade fyra distrikt att de startat anhöriggrupper. I de distrikt som inte lyckades med detta berättade många cirkelledare att de i tidigare erfarenheter mött samma problem och många av dem uppgav skälet att anhöriga som befinner sig i en svår vårdsituation sällan har tid till engagera sig i grupper. För att försöka lösa problemet erbjöds personal i en del grupper så att de anhöriga skulle kunna ta med sig sin närstående, men responsen var fortfarande begränsad. En viktig lärdom från projektet är att finna strategier för denna problematik.

Flera cirkelledare har dock använt kunskaper från utbildningen till att föreläsa i de lokala föreningarna. Under cirkelledarutbildningarna fanns det också stort intresse från allmänheten och omkring 100 åhörare kom för att lyssna. Vid dessa tillfällen organiserades utbildningsdagarna så att förmiddagen hölls för både allmänheten samt cirkelledarna och eftermiddagarna hölls enbart för cirkelledarna.

Enkätundersökningen användes för internt bruk och författades inte i rapportform, men samtliga distrikt har fått muntlig rapport om projektarbetet i efterhand.

Margareta Grafström rekommenderar varmt att arbeta med teman för liknande projekt/ utbildningar. 

Sökord: SPF, cirkelledare, anhöriggrupper, anhöriga.

Projektperiod: 1996-1997.

Finansiering: Socialdepartementet, SPF.

Huvudman: SPF.

Samarbetspartners: Studieförbundet Vuxenskolan.

Kontaktperson: Margareta Grafström: E-post: margareta.grafstrom@spfpension.se

Publikation:

  Grafström, M. (1994). The experience of burden in the care of elderly persons with dementia. Stockholm: Department of Clinical Neuroscience and Family Medicine, Section of Geriatric Medicine, Karolinska Institute, Stockholm. Stockholm Gerontology Research Center and Department of Advanced Nursing, Umeå University, Umeå Sweden.
  Jansson, W. (2001). Family-based Dementia Care. Experiences from the Perspektive of Spouses and Adult Children. Stockholm: Department of Clinical Neuroscience, Occupational Therapy and Elderly Care Research, Division of Geriatric Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm; Stockholm Gerontology Research Center, Section of Geriatric Medicine Stockholm, Sweden.
  Almberg, B. (1999). Family Caregivers caring for relatives with dementia. Pre- and post-death experiences. Stockholm: Department of Clinical Neuroscience and Occupational Therapy and Elderly Care Research, Division of Geriatric Medicine, Karolinska Institute; and Stockholm Gerontology Research Center.
  Jansson, W., Nordberg, G., Grafström, M. (2001). Patterns of elderly spousal caregiving in dementia care: an observational study. Journal of Advanced Nursing 34(6) 804-812.

Artikelansvarig: Nadja Widéhn