Internationell anhörigkonferens i Leeds 2010

Vårt behov av vård och omsorg är en av framtidens stora utmaningar. De äldre blir allt fler medan de yngre, som ska ta hand om de äldre, blir färre. Hur hanterar vi detta? Det var utgångspunkten för den femte internationella anhörigkonferensen som arrangerades i Leeds i juli. Under tre dagar samlades över 500 deltagare från 22 länder för att diskutera, utbyta erfarenheter och tillsammans komma närmare en lösning på omsorgsfrågan.

Internationell anhörigkonferens i Leeds

Konferensen arrangerades av Carers UK och University of Leeds, och gästades av forskare, praktiker, anhörigvårdare och andra med intresse inom anhörigområdet. Det övergripande temat var framtidens vård och omsorg, och hur vi på bästa sätt ska utveckla stöd för anhörigvårdare. Imelda Redmond, verksamhetsledare på Carers UK, menar att detta är avgörande frågor inför framtiden.

- Den äldre delen av befolkningen ökar medan den yngre delen minskar. I framtiden kommer fler människor att behöva omsorg samtidigt som färre kan tillhandahålla den. Detta lägger stor press på våra anhörigvårdare och därför måste vi utveckla stöd för dessa. Det är det den här konferensen handlar om, sa Imelda Redmond.

Kunglig invigning

En av konferensens invigningstalare var prinsessan Anne, som länge varit engagerad i anhörigfrågor. Hon är dessutom initiativtagare till The Princess Royal Trust for Carers. I sitt tal pratade hon om hur vår livsstil har förändrats mot mindre familjer och mer fokus på individen. Detta har resulterat i att det sociala nätverk av familjemedlemmar och släktingar som vi tidigare hade omkring oss, inte längre är lika självklart. När vi drabbas av en krissituation finns det därför stor risk för att vi står ensamma och utan hjälp från omgivningen.

- När något händer kan trycket på individen bli mycket stort och vi kan kanske inte vända oss till det nätverk som fanns tidigare. Därför måste samhället återskapa det sociala nätverket och erbjuda bra och lättillgängligt stöd till anhöriga, sa prinsessan Anne.

Hon menade också att ingen förväntar sig att bli anhörigvårdare. En del klarar den förändringen bra medan andra upplever stora svårigheter. Därför bör vi se varje anhörigvårdare som individ och bli
bättre på att stödja dem med det som de verkligen behöver.

Fantasi istället för teknik

Teknik har kommit att spela en allt större roll som stöd för anhöriga. Eric Dishman och Simon Roberts från teknikföretaget Intel´s Digital Health Group berättade att de utvecklar ny teknik genom att helt enkelt gå hem till användarna och se vilka vardagliga behov de har och hur de lever sina liv. Utifrån det tar de sen fram nya produkter, och på så sätt blir anhöriga en del i utvecklingen av ny teknik. De menade att vi inte bör stirra oss blinda på tekniken och produkterna i sig, utan att fokusera på användningen och nyttan.

- Att utveckla nya produkter handlar inte om teknik, det handlar om fantasi. Och hos mig sätter fantasin igång när vi är ute hos våra användare, sa Eric Dishman.

- Framtidens vård och omsorg är en stor utmaning för oss alla. Jag tror att vi först och främst bör möta den med mänsklighet istället för teknik, sa Simon Roberts.

Teknik ska vara roligt att använda

Även Paul Timmers från ICT for Inclusion, Europeiska kommissionen, menade att det är viktigt att användarna är med i utvecklingen av ny teknik. Det är ju de som ska använda produkterna. Han berättade om en rad forskningsprojekt inom teknikområdet som till exempel "Smarta hem" som kan läsa av äldres beteende, kommunikation via TV:n, påminnelsefunktion via TV:n för dementa, ökad användning av robotar i hemmet och sociala media.

Paul Timmers menade att den moderna tekniken kan göra tillvaron enklare för anhörigvårdaren, till exempel genom ökat känsla av säkerhet, ökat kontaktnät, minskat administrativt arbete och möjligheter till rådgivning. Han menade också det är viktigt att öka den digitala kunskapen hos anhörigvårdare och att tekniken blir lättare och roligare att använda.

En av utställarna visar en bildtelefoni tjänst

Terapeutisk sälunge

Den terapeutiska sälungen Paro i armarna på Lone Gaedt från Centre of Robot Technology i Danmark

På konferensen presenterades flera tekniska hjälpmedel, både för anhörigvårdare och den de vårdar, som till exempel olika typer av alarm, sensorer i hemmet, bildtelefoni, anpassade mobiltelefoner och mötesplatser på Internet. Man kunde också stifta bekantskap med den terapeutiska robotsälen Paro, en liten mjuk sälunge som reagerar på tilltal och beröring och används av personer med demenssjukdom. Det har visat sig att denna lille krabat får rollen av ett husdjur och att den har en lugnande effekt på den sjuke.

Samla poäng på "anhörigkonto"

Professor Heinz Wolff

Men teknik är inte lösningen på allt. Det tycker i alla fall inte professor Heinz Wolff från Brunel University. Han menade att tekniken naturligtvis kan hjälpa oss med mycket men att den aldrig kan ersätta den mänskliga omsorgen. En apparat kan inte ge omsorg och omtanke på samma sätt som vi människor kan.

Wolff lanserade sen sin egen lösning på befolkningsfrågan. Förslaget går ut på att varje person vid 50 års ålder får ett eget "anhörigkonto", där man samlar poäng genom att hjälpa andra i ens närhet som behöver hjälp. Det kan till exempel handla om att hjälpa en familjemedlem eller en granne med de dagliga sysslorna. När man sedan själv behöver hjälp i ett senare skede ska man kunna använda de poäng som man har samlat ihop på sitt anhörigkonto.

- Det handlar om att investera i timmar istället för pengar. På det här sättet kan vi "ge lite nu och få tillbaka det senare", sa Heinz Wolff.

Anhörigvårdare som förvärvsarbetar

Ett återkommande tema på konferensen var hur vi kan underlätta för anhörigvårdare som vill kombinera vård och arbete. Hur ser framtidens arbetsplatser ut och hur bör arbetet organiseras?

Caroline Waters, chef för People and Policy på kommunikationsföretaget BT Group, menade att vår ekonomi helt enkelt inte har råd att förlora anhörigvårdarnas arbetskraft. Dessutom går vi miste om värdefull kompetens. Därför måste arbetsgivare bli mer flexibla och se anhörigvårdaren som en tillgång på arbetsplatsen, inte som en belastning.

Caroline Waters menade att ett sätt är att ändra synen på vår arbetstid; deltidsarbete ska ha samma status som heltidsarbete, det måste bli enklare att ha flexibla arbetstider och att arbeta hemifrån. Fokus ska ligga på vad som görs, inte när och var.

- Alla vinner på flexiblare arbetsförhållanden för anhörigvårdaren. Vi får minskad stress, minskade arbetskostnader, minskad sjukfrånvaro, ökad produktivitet och friska medarbetare, sa Caroline Waters.

Svensk medverkan

Lennart Johansson Sverige var väl representerat på konferensen. Lennarth Johansson från Socialstyrelsen berättade om den svenska lagförändringen från 2009 att Sveriges kommuner numera ska erbjuda stöd till anhöriga. Ingela Månsson från Hjälpmedelsinstitutet pratade om hur hjälpmedel kan underlätta för anhörig-vårdare och Ann-Britt Sand från Stockholms universitet berättade om sin forskning kring hur man kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg.

Elizabeth Hanson och Lennart Magnusson från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga presenterade hur de använder sig av modern kommunikationsteknik i sitt arbete med lärande nätverk. De berättade dessutom om de svenska erfarenheterna från IT-stödet ACTION och planeringsinstrumentet COAT.

- Det har varit en mycket bra konferens. Många är intresserade av vårt arbete och det märks att det ligger i tiden, sa Lennart Magnusson.

- Vi har diskuterat mycket kring hur tekniken kan hjälpa anhörigvårdaren. Jag tycker att det är bra att man i den diskussionen fokuserar alltmer på användningen och nyttan, istället för tekniska detaljer, sa Elizabeth Hanson.

En världsomfattande demografisk kris

Den åldrande befolkningen är ett globalt problem som berör många länder. Anup Khosla från HelpAge India berättade om hur den äldre delen av den indiska befolkningen växer i en allt snabbare takt, samtidigt som familjens traditionella roll som omsorgsgivare försvinner. Alltfler kvinnor arbetar, fler flyttar in till städerna, många bor ensamma och familjerna splittras. Det finns alltså färre som kan ta hand om de gamla och sjuka, och samtidigt ska vi komma ihåg att Indien har mycket lite statlig äldreomsorg. Organisationen HelpAge India arbetar för att stärka det statliga stödet och öka möjligheten till utbildning och avlösning.

En demografisk kris väntar även i Kina. Professor Zhongwei Zhao berättade att livslängden i Kina har ökat snabbt och att samhället har haft svårt att anpassa sig till detta. Kina har varken en utvecklad socialförsäkring eller ett pensionssystem och den enda lösningen för de äldre eller sjuka är att bli försörjda av sina barn eller att försöka att fortsätta arbeta. Detta blir följaktligen ett stort problem när den äldre delen av befolkningen ökar.

Konferensen samlade över 500 deltagare från 22 länder. Här ser vi Anup Khosla från HelpAge India berätta om förändrade familjeförhållanden i Indien.

Anhörigvård angår oss alla

Efter tre intensiva dagar summerade Imelda Redmond från Carers UK konferensen. Hon menade att det är viktigt att vi fortsätter att diskutera anhörigfrågorna på en global nivå, eftersom det är ett globalt problem. The 5th International Carers Conference i Leeds har varit en bra arena för diskussioner mellan folk och branscher som vanligtvis inte möts.

- Jag har träffat nya vänner från hela världen. Tillsammans med dem kommer jag att fortsätta att arbeta hårt för att förbättra situationen för anhöriga, sa Imelda Redmond.

Hon menade att konferensen hjälpt till att lyfta anhörigfrågorna till en högre nivå.

- Det är viktigt att förstå att anhörigvård inte handlar om en liten del av vårt samhälle, anhörigvård angår oss alla, sa Imelda Redmond.

Text och foto: Anders Olsson