Studiecirklar gav anhöriga stöd till viktiga förändringar

Kunniga ledare, bra kursinnehåll och givande möten med andra anhöriga. Så sammanfattar majoriteten av deltagarna i stödprogrammet Prospect sina erfarenheter, enligt en ny utvärdering som genomförts av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) på uppdrag av Schizofreniförbundet.

– Vi ser att för de flesta har programmet bidragit till betydelsefulla förändringar, konstaterar Mats Ewertzon som genomfört utvärderingen. Han är forskare och möjliggörare vid Nka inom området anhöriga till personer med psykisk ohälsa.

Anne Sundberg, samordnare i Nationella arbetsgruppen för Prospect vid Schizofreniförbundet, har följt arbetet och är glad över att det positiva resultatet.

– Verkligen viktigt och roligt att så här svart på vitt få se att Prospect bidragit till förändringar, menar hon.

Ett möjligt framtida hopp
Prospect är ett stödprogram i studiecirkelform som har utarbetats av EUFAMI (European Federation of Associations of Families of People with Mental Illness). Det har anpassats till svenska förhållanden av Schizofreniförbundet. Namnet Prospect kan översättas till ett ”möjligt framtida hopp”.

Programmet består av ett studiematerial som är uppdelat i moduler med olika teman. Det bygger på deltagarnas egna erfarenheter och kunskaper. Det övergripande syftet är att främja återhämtning, delaktighet och att förbättra livskvaliteten.

Varje studiecirkel leds av två särskilt utbildade handledare, varav minst en själv är anhörig eller nära vän till någon med psykisk sjukdom. Grupperna består av åtta till tio deltagare och man träffas i genomsnitt tio gånger.

– Formen studiecirkel är mycket viktig – eftersom den inbjuder till erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling, betonar Anne Sundberg.

Har saknat extern granskning
Programmet har olika inriktningar, och vänder sig bland annat till personer med psykossjukdom och anhöriga, men även till personal inom vård och omsorg.  Den nu aktuella utvärderingen har fokuserat på den del av Prospect som riktas specifikt till anhöriga.

Utvärderingen är ett led i Schizofreniförbundets kvalitetsarbete. Förbundet har tidigare gjort egna utvärderingar, men man har saknat en extern och systematisk granskning av programmet. 

– Syftet med utvärderingen har varit att säkerställa att vi uppnår programmets mål, men också att ge oss underlag till eventuella förbättringar av innehållet, berättar Anne Sundberg.

Utvärderingen pågick under perioden 2023 till 2025, och omfattade elva stödgrupper vid sju platser i landet med totalt 75 anhöriga. Det var när gruppernas avslutades som deltagarna fick möjlighet att besvara en uppföljande enkät, vilket två av tre valde att göra (69 procent).

En efterföljande enkätuppföljning genomfördes 4–6 månader senare. Här deltog en av tre deltagare (32 procent). Majoriteten av deltagarna i de två enkäterna var kvinnor, varav de flesta 46 år eller äldre.

Känner sig mera hoppfulla
Enkäterna har nu sammanställts i en rapport som visar att en klar majoritet av deltagarna är positiva till att de deltagit i programmet. Man är nöjd med både innehåll och organisering, liksom med ledarna och den totala upplevelsen av programmet. Man upplever att träffarna varit betydelsefulla, och man känner sig bekräftad genom mötet med andra anhöriga i samma situation.

Vidare har deltagarna till viss del fått ökad förståelse för den närståendes sjukdom, och man har också fått verktyg att hantera situationen som anhörig på ett bättre sätt. Relationen till den närstående och omgivningen har påverkats i positiv riktning, och man känner sig mindre ensam, stressad och orolig. Många upplever sig mera hoppfulla nu och inför framtiden.

Uppfyllda mål
–Det ska dock nämnas att några av deltagarna framför att de upplevde tidsbrist, att det varit störande avhopp i gruppen samt att det saknats studiematerial. Ett fåtal svarar också att deltagandet inte lett till några förändringar eller förbättringar. En deltagare skriver till exempel i sitt fritextsvar att även om programmet är bra, så finns problemen som anhörig kvar, berättar Mats Ewertzon.

Sammanfattningsvis konstaterar Mats Ewertzon att målen för utbildningsprogrammet uppfyllts till övervägande del.

– Det handlar inte om att livet förändrats totalt, utan mera om att man som anhörig fått utökad kunskap, en stadigare grund att stå på och att känslan av ensamhet minskat genom deltagandet i studiecirkeln, säger han.

Möjliga förbättringsområden
I samband med enkäterna kunde deltagarna även lämna förslag till utveckling av programmet. Bland förslagen nämns att få information från forskare och läkare om nyheter angående läkemedel och terapier. Det efterfrågas också ett studiematerial med fakta och källhänvisning, liksom en inplanerad återträff efter avslutning.

Under arbetet med utvärderingen har Mats Ewertzon och Nationella arbetsgruppen för Prospect identifierat några ytterligare förbättringsområden.

– En tanke är att man ger mer information om upplägg och mål för programmet innan start av en grupp. En annan tanke är att ibland anordna digitala träffar i stället för fysiska. Ytterligare idéer är att regioner och kommuner – i samband med egna utbildningar för anhöriga – erbjuder deltagare en fortsättning i Prospect för anhöriga, säger Mats Ewertzon.

Och flera digitala cirklar har redan startats, berättar Anne Sundberg, något som man kommer att fortsätta med.

– På så sätt får anhöriga från hela landet möjlighet att delta. Vi kommer också att utbilda nya handledare under 2026, och anordna uppföljningsträffar för redan utbildade, säger hon.

TEXT: BARBRO FALK