Ny webbutbildning lanserad

Ett nytt kunskapsstöd för personal inom LSS-verksamhet och anhöriga lanserades på konferensen: "Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning", som anordnades av Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet FUB den 8 mars.

Konferensen samlade ett stort antal personer från olika LSS-verksamhet runt om i landet och anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Under konferensen lanserades även ett nytt kunskapsstöd: Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning. Det består av en ny webbaserade utbildning samt en bok.

Anders Wislander var dagens konferencier.

Utbildningen riktar sig till personal inom LSS-verksamhet (boendestödjare och personal inom gruppboende och daglig verksamhet), samt till anhöriga och andra som är intresserad av frågor om åldrande och intellektuell funktionsnedsättning.

Delaktighet och smärta
Boken och webbutbildningen tar upp en rad olika frågor, exempelvis hur det är att åldras med autism eller Downs syndrom. Andra teman är delaktighet, smärta, demenssjukdom, arbete, livsstil och hälsa, förlust, sorg och död, samt vård i livets slutskede.

Webbutbildningen innehåller korta filmer och bildspel som följs av frågor. Utbildningen är totalt på cirka fyra timmar. Läs mer om utbildningen på demscentrums hemsida.

Stöd och få känna mening i livet
Konferensen inleddes av dagens konferencier Anders Wieslander, från dagliga verksamheten Medis 5 i Stockholm. Tillsammans med Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum hälsade han de drygt 250 deltagarna välkomna.

Efter att kunskapsstödet presenterats av Boel Karlin och Lars Sonde, vid Svenskt Demenscentrum så var det Cecilia Olsson, specialpedagog och Conny Bergqvists tur, föreläsare och tidigare Klippan-handledare på Riksförbundet FUB. De pratade om vad som krävs för att man ska få fortsätta att var delaktig i sitt liv, även när man åldras. Inte minst handlar det om att få rätt stöd, ett tryggt boende och få fortsätta känna sammanhang och mening.

Viktigt att uppmärksamma förändrade beteenden
Under punkten: "Vad gör åldrandet med kropp och själ", pratade Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef vid Svenskt Demenscentrum och Margareta Lunde-Martinsson, sjuksköterska och föreläsare.

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum och Margareta Lunde Martinsson, sjuksköterska och föreläsare.

Margareta Lunde-Martinsson betonade hur viktigt det är att kunna tolka personer med intellektuella funktionsnedsättningar som inte själva kan ge uttryck för t ex smärta och oro. Där måste kunskapen öka, menade hon och gav tillsammans med Wilhelmina Hoffman en rad olika exempel på vikten av att LSS-personal och anhöriga är uppmärksamma på förändrade beteenden hos personer med utvecklingsstörning.

Hög smärttröskel missvisande begrepp
– Det kan både handla om ett plötsligt ökat aggressivt beteende eller tvärsom att man upphör med detsamma, sade hon och berättade om en kvinna som ofta slog sig själv och plötsligt upphörde med det.

I en sådan situation, menade Margareta Lunde-Martinsson, är det lätt att tolka det som något positivt, men i själva verket kan det vara ett tecken på det motsatta och något som man måste ge akt på. I det aktuella exemplet hade kvinnan i själva verket brutit sin arm och därav inte kunnat slå sig på grund av smärtan.

– Ett begrepp som jag tycker vi ska utrota är hög smärttröskel. Det är vilseledande när det gäller personer som inte själva kan förmedla hur de mår, konstaterade hon och föreslog att man istället använder begreppet: Nytt beteende.

Hon uppmanade vidare personal att alltid prata med varandra när man noterat ett nytt beteende hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Vikten av bra dokumentation
Wilhelmina Hoffman betonade i sin tur vikten av att ha bra dokumentation vid läkarbesök. Att kunna förmedla en levnadsberättelse och en sjukdomshistoria vid läkarbesök är ovärderligt slog hon fast.

– Det kan vara avgörande att ställa sig frågan om vad som är avvikande från det avvikande, när det gäller att ge rätt vård till personer med intellektuella funktionsnedsättningar som inte själva kan förmedla vad som fattas dem.

Ett råd som de båda gav var, att redan vid bokningen av ett läkarbesök förklara situationen och be om lite extra tid. Vid besöket är det bra att ha med någon som känner personen väl, t ex anhöriga. Det kan ofta även vara en fördel att vara två vid läkarbesöket.

Men det viktigaste medskicket till konferensdeltagarna under punkten: "Vad gör åldrandet med kropp och själ" var ändå: Att smärta kan alla känna!

Omgivningens bemötande a och o
Berry Karlsson, neuropsykolog och Wilhelmina Hoffman, geriatriker gav efter lunchen lite mer fakta kring åldrande under rubriken: När glömska blir en sjukdom.

Wilhelmina Hoffman berättade att demens är ett paraplybegrepp som innefattar ett 100-tal olika sjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Var femte person som är över 85 år drabbas av demens. I hela värden beräknas cirka 50 miljoner personer lida av demenssjukdomar, och antalet ökar hela tiden.

Berry Karlsson, neuropsykolog.

Därefter redogjorde hon för olika kognitiva, psykiatriska och beteendemässiga förändringar. Återigen pekade Wilhelmina Hoffman på vikten av att alltid tänka smärta, när personer som inte själva kan kommunicera uppvisar aggressivt beteende. Hon betonade också att omgivningens bemötandet, oavsett förändringar, är a och o för personernas mående.

Lyfte fram ålderspyramiden
Berry Karlsson lyfte fram ålderspyramiden och konstaterade att antalet äldre med intellektuell funktionsnedsättning ökar.

– Det är viktigt att komma ihåg att alla människor som åldras har ungefär samma grundbehov.

När det gäller personer med Downs syndrom har medelåldern även för den gruppen ökat väsentligt. Förekomsten av demens är högre för personer med Downs syndrom än för befolkningsgenomsnittet. Den ligger så högt som 97 procent vid 50 års ålder.

– Vi måste vara väl förberedda när det gäller demensutvecklingen för personer med Downs syndrom och i god tid förbereda förändringsprocessen, betonade han och pekade på det han kallar 10-årsregeln, samt vikten av att använda bra kartläggningsinstrument. Det senare som ett bra stöd för att detaljerat kunna följa en person under längre tid.

Sorgen kan ta olika uttryck
Sedan var det Kia Mundebos tur, ombudsman vid Riksförbundet FUB. Hon pratade om stöd vid sorg och förlust.

– Personer med utvecklingsstörning är en utsatt grupp. De kan ha många förluster bakom sig och kan därför behöva extra stöd i sin sorg, sade hon och förklarade att sorgen kan yttra sig på många olika sätt. Något som personal och anhöriga måste tänka på.

– Vissa personer kan behöva längre tid för att förstå vad som hänt, vilket kan innebära en fördröjd sorgereaktion. Framförallt är det viktigt att låta personer med utvecklingsstörning få sörja.

– Alla har olika sorgereaktioner och sitt sätt att uttrycka det på. Personer med utvecklingsstörning har rätt att få vara delaktiga och samma rätt till sin sorg som alla andra, betonade Kia Mundebo.

Om det viktiga stödet och omhändertagandet i livets slutskede pratade Britten Askestad, sjuksköterska och föreläsare med lång erfarenhet av frågor som rör livets slut.

Sätta guldkant på varje dag
Sara Henriksson och Maria Erlandsson, vårdpersonal inom LSS, Karlstad kommun berättade under rubriken: Inspiration till ett gott arbetssätt", om hur de jobbade för att personer som åldras ska ha ett gott liv.

Målet som de själva satt för sitt arbete var "att sätta guldkant på varje dag". Deras fördrag innehöll många tankeväckande berättelser.

Utgångspunkten för deras föredrag var en gruppbostad i Karlstad, där de båda arbetat. Flera av de boende där hade drabbats av demens, men målet var att de ändå skulle kunna få bo kvar i bostaden så länge som möjligt, och helst få sluta sina dagar i hemmet.

Minskad medicinanvändning
– Ett stort stöd i arbetet är ett nära samarbete med en läkare och sjuksköterska som är knutna till gruppbostaden. Tack vare det har vi kunnat vara mer flexibla och även kunnat minska ner användningen av mediciner.

– En viktig utgångspunkt är att vi använder oss av personernas levnadsberättelser. När det gäller en av de boende, Bengt, gillar han bland annat dans och musik, något vi utnyttjat och har haft stor hjälp av när vi t ex skulle hjälpa honom i olika situationer, förklarade Sara Henriksson.

Ingen prestige
Hon berättade att det inte finns någon prestige när det gäller metoder och förhållningssätt från personalens sida, utan allt handlar om att på bästa sätt lösa situationen i stunden på ett så skonsamt sätt som möjligt för de boende.

När Bengt t ex inte ville sitta vid bordet och äta, fick han istället sitta kvar i soffan eller äta i sängen. Likaså använde de Bengts intresse för dans flitigt.

– Bengt gillar inte att gå och lägga sig, då kunde vi ta en tango till sängen ibland. Det är bara fantasin som sätter gränser, konstaterade Maria Erlandsson och Sara Henriksson förklarar att det handlar om att kunna se varje boende här och nu och anpassa situationen därefter.

Våga gå utanför ramarna
Deras budskap var att våga gå utanför ramen. En uppmaning som de flesta deltagare uppskattade, det visade inte minst applåderna som inte riktigt ville ta slut, trots den sena eftermiddagen.

Konferensdagen ramades in av sång, musik och dikter av deltagare från Scen Medis 5, inslag som var tankeväckande, medryckande och väldigt uppskattade av publiken.

Kent Sidvall från Medis 5 stod för underhållningen under dagen.

Konferensen: "Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning" den 8 mars var en av två konferenser på temat åldrande.

Nästa konferens: "Åldern har sin rätt" går av stapeln lördagen den 14 april och riktar sig då specifikt till personer med utvecklingsstörning. Även medföljare är välkomna.
Läs mer på Riksförbundet FUB:s hemsida.

Text och foto:
Agneta Berghamre Heins

Publicerades 2018-03-26