Idrotten – en väg till hälsa och välmående för personer med IF och deras anhöriga

Jesper Eriksson tävlade med sitt lag IFK Tumba handboll under Special Olympics Games i Malmö. Foto: Parasport Sverige

– För mig som förälder är det en stor trygghet att veta att min son Jesper, som har en intellektuell funktionsnedsättning (IF), tack vare idrotten ingår i ett socialt sammanhang. Idrotten är tveklöst ett väldigt bra verktyg för utveckling, gemenskap och kommunikation för alla, vilket även inkluderar personer med IF, säger Suss Eriksson, idrottslärare och tränare för IFK Tumba handboll.

Suss Eriksson är en av många anhöriga som engagerar sig för att personer med intellektuell funktionsnedsättning, IF, ska ha en god hälsa. Hon har även ett mångårigt, starkt engagemang i Special Olympics, som är Sveriges största idrottsevenemang för personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

I juni i år anordnades Special Olympics Games i Malmö och samlade cirka 1 000 idrottare som tävlade i 12 olika idrotter.

En av de många deltagarna var handbollsspelaren Jesper Eriksson som tävlade med sitt lag: IFK Tumba handboll. Jesper har Downs syndrom med autism och idrotten betyder väldigt mycket både rent socialt, men även hälsomässigt för honom.

– Det var en härlig stämning och rörelseglädjen gick inte att ta miste på, konstaterar Jespers mamma Suss Eriksson, som är idrottslärare och tränare för IFK Tumba handboll sedan många år. Hon är en av de många anhöriga som engagerar sig i Special Olympics och har under lång tid arbetat för att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till en god hälsa.

– Efter en sådan här resa med Special Olympics utvecklas Jesper mer än under ett helt skolår. Att få träffa nya människor; funktionärer, föräldrar och kompisar, är ovärderligt, säger Suss Eriksson.

Ett socialt sammanhang

Hon betonar att fördelen med lagidrott är att man utvecklar en förståelse för varandra genom det sociala samspelet. Special Olympics ger möjlighet för deltagarna att möta både gamla och nya kompisar även i andra idrotter.

– Idrottsrörelsen betyder socialt väldigt mycket för personer med funktionsnedsättning, konstaterar Suss Eriksson och fortsätter:

– Om du hittar din idrottsförening kan du vara en del av den hela livet. Den finns som en trygghet, när kanske annat i livet förändras och kan kännas otryggt. Till exempel vid byte av skola. När personer med IF slutar grundskolan och gymnasiet är det inte ovanligt att alla kamrater försvinner, då kan idrottsföreningen få än större betydelse. Där finns helt enkelt kontinuitet. För mig som förälder är det en stor trygghet att veta att Jesper ingår i ett socialt sammanhang.

Suss Eriksson har varit idrottslärare och tränare för IFK Tumba handboll i många år. Foto: Parasport Sverige

Idrott överlag är ett verktyg för utveckling, gemenskap och kommunikation, betonar hon.  

– Min son har inget verbalt språk, vilket gör det extra viktigt hur kommunikationen fungerar. Inom Special Olympics finns en kultur där vi gemensamt stöttar våra ungdomar, ibland handlar det om att hitta lösningar utanför ”boxen” för att våra barn och idrottare ska kunna delta utifrån sina villkor och få chansen att vara en del av civilsamhället, som alla andra. Här skapas en samsyn tillsammans med andra föräldrar, som jag är tacksam för att vi kan vara en del av, säger Suss Eriksson.

Positiva effekter för hälsan

Men hon berättar också att det inte var någon dans på rosor att få Jesper att ta steget in i idrottsrörelsen.

– Det kan vara bra att veta att det kan ta tid, att man inte ska ge upp, utan försöka om och om igen. Ta ett steg i taget. Även de små stegen är viktiga och kan ge en känsla av delaktighet. Att man får vara med i ett sammanhang, men utifrån sina egna förutsättningar, och utvecklas på vägen.

Suss Eriksson är tacksam för att sonen tränar. Något som fått avgörande positiva effekter för hans hälsa.

– Nu tränar han styrka flera gånger i veckan och får på så sätt muskel- och uthållighetsträning kontinuerligt. Hade han inte tränat hade han garanterat dragits med övervikt och totalt sett haft en betydligt sämre hälsa. Träningen har också påverkat honom positivt vad gäller benskörhet som är vanlig bland personer med Downs syndrom.

Andra fördelar med att vara en del av Special Olympics är att organisationen erbjuder deltagarna gratis hälsoundersökningar och samtal om hälsa.  

– Inte minst viktigt är att han ingår i ett socialt sammanhang. Jesper får ett mer stabilt humör tack vare träningen och gemenskapen som Special Olympics ger. Något som många föräldrar vittnar om när det gäller deras barn. Totalt sett tror jag det minskar oron för våra barn, säger Suss Eriksson.

Tillsammansprojektet

I samband med Special Olympics Games arrangerades även det första Familjeloppet. Ett samarbete mellan En Frisk Generation och Tillsammansprojektet, som har ett familjefokus (ett projekt från Parasport Sverige för personer med intellektuell funktionsnedsättning).

– Tillsammansprojektet syftar till att utveckla ett helt nytt koncept för att introducera idrott, kost och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning, säger Johanna Oskarsson, projektledare, Parasport Sverige.

Johanna Oskarsson. Foto: Privat

Hon betonar att huvudfokus är att tidigt försöka få in barn och unga i idrottsföreningar, men att projektet även riktar sig till anhöriga.

– Engagemang och stöd från anhöriga är ofta förutsättningen för att barn och unga med funktionsnedsättningar ska kunna vara aktiva i en idrottsförening. Därför vill vi engagera hela familjen, säger Johanna Oskarsson som också pekar på att idrottsföreningar kan utgöra ett bra stöd för anhöriga.

– Där kan anhöriga komma in i ett nytt sammanhang, dela erfarenheter och vara ett stöd för varandra. Det handlar inte om att anhöriga måste ta ett stort ansvar, utan man ska kunna delta utifrån var och ens förutsättningar. 

Träning tillsammans med anhöriga och vänner

Projektet som nu har pågått ett år arbetar också för att göra parasporten mer känd.

Det är endast fyra procent av barn och ungdomar med IF som är med i en idrottsförening, vilket ska jämföras med 25 procent för barn och unga utan någon funktionsnedsättning. Något ”Tillsammansprojektet” vill råda bot på, bland annat genom att just skapa möjlighet för barn och unga med IF att träna tillsammans med anhöriga och vänner.

– Det kan vara ett stort steg för många att ta klivet in i en idrottsförening. Under coronapandemin lanserade Parasport konceptet ParaPepp med digitala träningsvideos, utvecklade i samarbete med idrottsförbundet, för att underlätta träning på hemmaplan, berättar Johanna Oskarsson och förklarar att med ”Tillsammansprojektet” tar man ett steg till och utvecklar än mer material för träning på hemmaplan.

Bland annat har ”Tillsammansprojektet” lanserat ett kompendium (hälsoutmaningen), som är ett lättläst material där det finns tips på bra kost, träning och idrott, videor med tips på gymnastik, dans och hälsoråd, att ladda ner. Här finns även tips och exempel på prova-på-event, samarbete med andra föreningar, workshops med mera. Allt för att öka intresset för idrott och hälsa hos personer med IF.

Läs mer på www.parame.se

– Det finns många fördelar med att vara aktiv i en idrottsförening. Förutom att det är stärkande rent hälsomässigt, tränas självständighet och att få umgås med andra. En viktig del är att få anhöriga att känna sig trygga med att deras barn och ungdomar deltar och ingår i ett socialt sammanhang, som idrotten utgör.

– Vi har mött en rädsla och ovana hos allt för många anhöriga att våga låta sina barn och unga med IF få upp pulsen. Det är något vi vill förändra. Att ta i och bli svettig, mår de allra flesta bra av, säger Johanna Oskarsson med eftertryck.

Text: Agneta Berghamre Heins
Publicerad 2022-10-05