Habiliteringens samtalsmottagning stöttar anhöriga
Psykoterapeuterna Kerstin Ornstein, Camilla Marklund och Ulla Johansson Palm är vana vid att möta anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Foto: Mona Pihl
I Uppsala finns det en samtalsmottagning dit anhöriga till personer med funktionsnedsättning som har aktiv kontakt med habiliteringen i Uppsala län kan vända sig för psykoterapeutiskt stöd. Tillsammans med personalen ges de anhöriga möjlighet att prata om sina egna känslor och sitt mående.
På samtalsmottagningen arbetar psykoterapeuter som har stor erfarenhet av anhörigas situation. De har också god kunskap om de närstående, det vill säga personer med funktionsnedsättningar. Denna dubbelkompetens gör att terapeuterna har en förståelse för vad det kan innebära att vara anhörig till en person med funktionsnedsättning och vilket stöd de anhöriga kan behöva.
Psykoterapeuternas syfte är att stötta och vara en samtalspartner kring frågor om den anhörigas känslor, tankar och välmående.
– De anhöriga som kommer till oss ska vara beredda på att titta på sitt känsloliv, sina relationer och sin livssituation med ambitionen att man vill må lite bättre, säger Ulla Johansson Palm, psykolog och psykoterapeut.
Skillnad på vilket stöd som ges
På mottagningen ligger fokus på den eller de som är anhöriga, inte på den närstående. Personalens uppgift är således inte att vara behjälplig med att ringa samtal eller ordna saker kring den närstående. Denna hjälp kan man i större utsträckning få hos habiliteringen.
– Habiliteringen vänder sig mer till den närstående och har möjlighet att stötta den anhöriga kring frågor som rör den närstående på olika sätt, säger Ulla Johansson Palm.
– Den stora skillnaden mellan habiliteringen och vår samtalsmottagning tror jag är att vi har behandlingsinriktning, där samtalen är mer djupgående. Kuratorerna på habiliteringen jobbar också med att ge visst samtalsstöd, men det är mer kopplat till personen med funktionsnedsättning, fyller Camilla Marklund, psykolog och psykoterapeut, i.
Eftersom habiliteringen och samtalsmottagningen har olika syften är förhoppningen att de ska komplettera varandra och utgöra ett brett stöd för de anhöriga.
– Våra lokaler ligger skilt från habiliteringen. Det bidrar till att göra det lättare för den anhöriga att prata om sitt eget mående och inte fokusera på den närstående, säger Camilla Marklund.
Vanligt att känna sorg, skuld och skam
De anhöriga som kontaktar samtalsmottagningen kan vara i olika åldrar och ha olika relationer till den närstående. Det vanligaste är att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar tar kontakt med samtalsmottagningen, men de anhöriga kan även vara exempelvis partners, syskon eller mor- och farföräldrar.
När de anhöriga kommer till samtalsmottagningen görs först ett antal så kallade bedömningssamtal för att personalen ska få en bild av vad det är de anhöriga behöver hjälp med. Tillsammans ringar man in olika problemområden och vad det är de anhöriga vill ska vara annorlunda efter samtalen. Syftet med dessa samtal är att lägga en plan för vad de kommande mötena ska fokusera på för att de anhöriga ska få ut så mycket som möjligt av samtalen och få det stöd som de behöver.
Syskonkorten kan användas i samtal med barn för att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Foto: Mona Pihl
– Vilka områden och teman de anhöriga vill prata om skiljer sig åt från person till person. Ett område kan till exempel vara sorg. Man kan känna sorg över att ha fått ett barn med funktionsnedsättning, över att livet inte blev som man hade trott eller över att syskon kanske inte kommer ha den syskonkontakt som man hade förväntat sig. Ett annat område kan vara skuldkänslor, där syskon också ofta kommer in i bilden då föräldrar kan ha skuldkänslor för att man kanske inte riktigt hinner med syskonen. Oro för framtiden är också ett tema som ofta kommer på tal i samtal med föräldrar. Vi försöker hjälpa de anhöriga att sortera i de här olika känslorna, säger Kerstin Ornstein, socionom och psykoterapeut.
– Många anhöriga vi möter kan också ha skamkänslor. Man kanske känner skam över att man tycker att situationen är jobbig eller över att man behöver avlastning eller annan hjälp, säger Camilla Marklund.
Samtalen kan därefter se olika ut beroende på hur den anhörigas liv och psykiska hälsa tar sig uttryck.
– Det som är gemensamt för de vi träffar är att de har en närstående som har kontakt med habiliteringen. I övrigt skiljer sig anhörigskapet, deras liv och mående åt. Vi kan komma i kontakt med människor som är väl medvetna om vilket stöd de behöver medan en del kanske aldrig tidigare har tänkt på att söka psykoterapeutiskt stöd men som nu har hamnat i en livssituation där de behöver den här hjälpen, säger Ulla Johansson Palm.
Material och verktyg
Som stöd i samtalen använder personalen olika typer av material och verktyg, så som blädderblock, syskonkort, känslokort eller livslinjer. Med dessa kan terapeuterna skapa sig en bild av hur den anhörigas familj, liv och stödbehov ser ut.
– Möter man exempelvis barn som är syskon kan det vara hjälpsamt att använda kort med citat från andra syskon. Då kan man förklara att det är så här andra syskon upplever det och man kan sedan se vilka kort barnen känner igen sig i. Då slipper barnen att själva uttrycka sina känslor och vi får hjälp på traven att upptäcka vad barnen kan behöva hjälp och stöd med, säger Kerstin Ornstein och förklarar vidare:
– Det är viktigt att tänka på att olika verktyg kan vara bra för olika personer, det beror på vem man är. Vi har alla olika ingångskanaler till information. En del behöver prata i lugn och ro och en del kanske hellre vill göra något praktiskt.
Läs också: Syskonkort hjälper barn att sätta ord på sina känslor
20-årsjubileum
Nyligen fyllde samtalsmottagningen 20 år och det firades med öppet hus i mottagningens lokaler på S:t Johannesgatan i Uppsala. Det gavs då möjlighet att träffa personalen, ta en närmare titt på de material som kan användas under samtalen och få information om verksamheten.
När samtalsmottagningen firade 20 år hölls ett öppet hus där det fanns möjlighet att titta närmare på de olika material som används som stöd under samtalen. Foto: Mona Pihl
Samtalsmottagningen i Uppsala och kris- och samtalsmottagningen i Stockholm är så vitt personalen vet ganska unika i Sverige. Att Uppsalas mottagning startade en gång i tiden var till stor del tack vare att olika intresseföreningar och personal var drivande i frågan. Anhöriga, personal och intresseföreningarna vittnade om att anhöriga befann sig i en utsatt situation och hade behov av att få stöd för egen del. Detta fick genomslag på ledningsnivå där det togs beslut om att öppna habiliteringens samtalsmottagning.
Under åren har personalen sett att det skett en del förändringar i vilka anhöriga de möter och vad de anhöriga lyfter i samtalen. Något som personalen mötte i större utsträckning för 10-20 år sedan var föräldrar som hade sina barn boende hemma långt upp i åldrarna.
– De här föräldrarna hade i stort sett vikt hela sina liv åt att ta hand om sitt barn. När samtalsmottagningen öppnade upp möjliggjorde det för dessa föräldrar att - kanske för första gången i sina liv – få prata om sin livssituation och få psykoterapeutiskt stöd, förklarar Ulla Johansson Palm.
Våld inom familjen
Något annat som har förändrats under åren är förekomsten och vetskapen om våld inom familjer där någon har en funktionsnedsättning. På samtalsmottagningen lyfts det ofta att anhöriga utsätts för våld av personen med funktionsnedsättning. Den anhöriga kan också lyfta sina känslor av trötthet och maktlöshet och situationer då de behövt gå undan för att lugna ner sig själva.
– Vi har märkt en enorm ökning i de rapporter vi får vad gäller våld från både små och stora barn mot andra familjemedlemmar – såväl mammor och pappor som syskon. Det är en sak som kan vara väldigt svårt att prata om. Det glädjande är att det börjar uppmärksammas mer och mer och att vi börjar märka av ett intresse för de här frågorna även utanför terapirummen, säger Ulla Johansson Palm och menar att det skulle vara önskvärt med mer kunskap och forskning inom området.
Hon betonar att det är viktigt att det här uppmärksammas för allas skull – både för de anhöriga men också för barnen med funktionsnedsättning.
– När vi pratar om våldsfrågan i andra nära relationer pratar man om det systematiska våldet och vad det gör med en människa. Det är även de här syskonen och föräldrarna med om, så det är en jätteviktig fråga, säger Kerstin Ornstein.
Kan bidra med förändringar i de anhörigas liv
Personalen på samtalsmottagningen i Uppsala vet att det psykoterapeutiska stöd som de erbjuder har stor betydelse för många anhöriga och tror att behovet av den här typen av stöd också finns i andra delar av landet. De trycker på att mottagningen ger de anhöriga möjlighet att själva få ta plats. Här kan de ventilera sina tankar eller känslor med fokus på att hitta verktyg för återhämtning och välmående.
– Det finns tydlig forskning som visar att anhöriga kan påverkas negativt av sitt anhörigskap, bland annat kan man uppleva sin psykiska och fysiska hälsa som sämre och att det påverkar möjligheten att arbeta eller studera. Det finns också en poäng med att vi har den här dubbelkompetensen – att vi är psykoterapeuter och att vi har kännedom och erfarenhet av patientgruppen, det vill säga de närstående med funktionsnedsättning. Det brukar man reagera positivt på, säger Ulla Johansson Palm.
– Jag tror också att det är en viktig del. Vi vet hur föräldrarna har det och har kunskap om de förväntningar som habiliteringen har på de anhöriga. Utifrån den kunskapen kan vi jobba med att göra förändringar i de anhörigas liv. Det behöver inte alltid vara stora, livsomvälvande förändringar, utan ibland kan det vara de små sakerna som vi jobbar med som kan göra stor förändring för de anhöriga, fyller Camilla Marklund avslutningsvis i.
Text: Josefine Göransson
Publicerad 2023-03-02
Mer information
Vill du veta mer om samtalsmottagningen? Kontakta Mona Pihl så kan hon koppla samman dig med personalen, se kontaktuppgifter nedan.
Kontaktuppgifter
Möjliggörare och praktiker, flerfunktionsnedsättning
072-2443550
Senast uppdaterad 2023-03-02 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson