Den sista flytten –en fysisk och mental påfrestning för både de äldre och anhöriga

Linda Arvidsson Foto: Sanna Dolck Wall

I en ny studie från Lunds universitet har Linda Arvidsson, forskaren i socialt arbete, intervjuat sju äldre personer, mellan 87 - 95 år, om hur de upplevt flytten från det egna boendet till ett äldreboende.
– En flytt av en förälder till ett särskilt boende kan vara en stor utmaning för anhöriga, såväl känslomässigt som praktiskt. Alla skulle vinna på att få mer stöd och kunskap i processen. En flyttkoordinator borde finnas i varje kommun, konstaterar Linda Arvidsson.

– Att flytta till ett äldreboende är inte bara något man gör för sin egen skull, utan lika mycket för sina anhöriga. Det handlar till viss del om att man helt enkelt inte vill belasta sina anhöriga när man får ett allt större hjälpbehov. Det var något som de flesta uttryckte i intervjuerna, säger Linda Arvidsson.

Hon är socionom och arbetar till vardags som utvecklingssekreterare inom äldreomsorgen i Malmö Stad, bland annat med kompetensutveckling för handläggare.

– Min forskning har haft fokus på att lyfta fram de äldres egna tankar och funderingar kring en flytt till äldreboende. Det finns en hel del forskning kring de anhöriga och personal inom äldreomsorgen, men mindre om hur de äldre själva tänker och känner.

Linda Arvidsson gjorde intervjuerna vid fyra tillfällen; när det blev aktuellt med flytten, rätt nära inpå flytten, precis att de flyttat in och efter att intervjupersonerna bott några månader på äldreboendet. Ingen av de intervjuade hade någon demenssjukdom, utan samtliga äldre hade fysiska funktionsnedsättningar.

I samtal med de äldre framgick även att själva flytten i vissa fall var en stor utmaning för anhöriga. Det handlade i första hand om tidsaspekten, hur de skulle hinna hjälpa till men också om att anhöriga saknade kunskap om hur de skulle kunna bistå med att lösa praktiska saker på nya boendet som exempelvis försäkringar och internet. I de flesta fall var det vuxna barn som hjälpte till vid flytten av en förälder.

Kan leda till motstridiga känslor
– I vissa fall var stödet från anhöriga en förutsättning för att flytten över huvud taget skulle bli av. Men när de som flyttar är väldigt gamla kan även deras barn vara i hög ålder och själva vara i behov av hjälp. Det i sin tur kan innebära att de inte kan vara behjälpliga vid en flytt av en förälder.

– När vuxna barn behöver ta steget och hjälpa en förälder att flytta till ett äldreboende kan det komma upp mycket känslor. Det kan finnas motstridiga känslor för att de kanske tryckt på om en flytt. Det kanske har varit ett barndomshem som nu måste brytas upp eller en oro för att man kanske inte tidigare kunnat hjälpa till i tillräcklig omfattning, men även en känsla av otrygghet kring hur det ska gå för ens förälder på ett äldreboende.

– Anhöriga har ett viktigt uppdrag i att stötta vid en flytt, som är en mycket sårbar situation för den som ska flytta, betonar Linda Arvidsson.

Hon menar att anhöriga skulle behöva mer stöd i processen, både före och efter en närståendes flytt. Hur man bemöter och informerar de anhöriga, när deras närstående flyttat till ett äldreboende, spelar också stor roll för den äldre som flyttat dit.

–Att lugna och skapa trygghet för både anhöriga och den boende är en oerhört viktig del. Anhöriga behöver kunna förvissa sig om att vardagslivet för deras nära och kära kommer att fungera tillfredsställande, betonar hon.

Anhöriga behöver få mer kunskap
Ofta kan flytten till ett äldreboende bli akut. En äldre person kanske skadar sig och på grund av det får svårt att klara sig i hemmet.

– Anhöriga skulle behöva mer kunskap för att kunna vara bättre förberedda, både när det gäller en planerad flytt och vid en akut situation. Många anhöriga har otillräckliga kunskaper om hur man ska gå tillväga för att få en plats på ett äldreboende, säger Linda Arvidsson.

– Med min studie hoppas jag kunna vidga och fördjupa kunskapen om hur äldre upplever flytten till äldreboende och vad vi kan göra för att det ska gå så smidigt som möjligt, både för de äldre själva och för deras anhöriga, säger hon. 

Linda Arvidsson slår fast att ökad kunskap är en viktig del i det kommunala uppdraget att stötta och hjälpa äldre. Hon lyfter i sammanhanget fram den nya socialtjänstlagen, som har ett tydligt fokus på förebyggande arbete.

– Det handlar om att vi ska nå ut med information till både anhöriga och de äldre, så de har rätt kunskap och kan förbereda sig om och när det bli aktuellt med en flytt till ett äldreboende. Här har kommunernas äldreomsorg ett viktigt uppdrag, menar hon och pekar på att befolkningen blir allt äldre och med det följer att fler personer kommer att ha behov av ett särskilt boende.

Vad behövs då för att flytten till ett äldreboende ska bli så bra som möjligt, enligt Linda Arvidsson. Förutom generellt mer kunskap pekar hon framförallt på en faktor som skulle kunna göra flytten till ett äldreboende smidigare, tryggare och mer överblickbart för både de äldre själva och deras anhöriga.

– En kontaktperson eller flyttkoordinator som har samlad kunskap om hela processen, från ansökan till flytt. Det i sin tur kan bidra till att den äldre personen som ska flytta blir mer delaktig och att anhöriga kan få svar på sina frågor och känna sig trygga med beslutet.

Text: Agneta Berghamre Heins