Anhörigriksdag 2015

Årets upplaga av Anhörigriksdagen hölls i Varberg i början på maj. För tionde året i rad lotsade Lisa Syrén deltagarna genom två dagar fyllda med intressanta föreläsningar, utställare och inspiration. Nedan följer ett urval av dagarnas seminarier och föreläsningar.

Aktuellt från Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Lennart Magnusson, verksamhetschef, Nka.

Lennart presenterade senaste nytt från kompetenscentrumet, Nka. En strategi för medborgare, patient och närståendesamverkan inom hälso- och sjukvården, landstinget i Kalmar, är framtagen och beslutades av Landstingsfullmäktige 2014. En behandlingsplan är framtagen för beslut i juni 2015 och en länsgemensam modell för Kalmar län har utarbetats i samverkan mellan landstinget i Kalmar och länets tolv kommuner. Syftet är att medborgare, patienter, anhöriga och personal utvecklar vården tillsammans som samarbetspartners. Snart har alla tio delar i Nka:s serie av kunskapsöversikter om stöd till anhöriga inom funktionshinderområdet publicerats på hemsidan. Efter bearbetning kommer även de att finnas tillgängliga i tryckt format. Lennart nämnde också några nya kunskapsöversikter som är på gång som handlar om/eller med titlarna: Medel för hjälp, Hjälpmedel och kommunikation, Samordning och samverkan samt Hälsa och välbefinnande. Nätverk för föräldrar och anhöriga till personer med flerfunktionshinder med träffar via Internet. Blandade lärande nätverk som startar upp i höst är: Att möta anhörigas känslor och existentiella behov, Anhörigas arbete och försörjningsproblematik, samt nätverk inom områdena psykisk ohälsa, demenssjukdom, funktionsnedsättning och missbruk. Barn som anhöriga är en folkhälsofråga och det är många som berörs. Därför kommer Nka arbeta med att stödja utvecklingsarbetet inom området, bygga upp en bas för kunskapsproduktion och spridning och bidra till en bättre situation för barn i utsatta situationer. Avslutningsvis nämnde Lennart den internationella anhörigkonferensen i Göteborg den 3-6 september.

Ett utökat föräldraskap – att vara förälder till en vuxen med funktionsnedsättning

Katarina Harström, Bräcke diakoni.

Maria Blad, Bräcke diakoni.

Bräcke Diakoni är en idéburen och icke vinstgivande verksamhet med ett 40-tal verksamheter inom hälso- och sjukvård, funktionshinder och äldreomsorg. Tillsammans med Anhörigas Riksförbund driver de projektet Delaktighet och stöd. Projektet ska bedrivas under tre år och har nu ett år kvar. Målgrupper är vuxna personer med funktionsnedsättning och föräldrar som har vuxna barn med funktionsnedsättning. Syftet är att öka delaktighet och självbestämmande, synliggöra föräldrarnas situation och skapa mötesplatser. Projektet ska arbeta för att erkänna föräldrarna och att våga tala om det som inte går att kompensera och att förbättra samordningen för den närstående som utförs av anhöriga. I samarbete med Göteborgs Stads anhörigstöd och anhörigföreningen i Göteborg har ett studiecirkelmaterial tagits fram. Under det sista året kommer man att samarbeta med kommuner och anhörigföreningar för att sprida studiecirklarna, arbeta med samtalsgrupper, sprida budskapet och öka kunskapen.

Skräddarsytt stöd till anhöriga - ett (o)möjligt mål?

Lennarth Johansson, Socialstyrelsen och Aging research Center (ARC)/KI.

Individualisering förutsätter att anhörigas unika behov identifieras och att stödet utformas därefter. Den som bedömer behovet och beslutar om insatser måste ha kunskaper om det enskilda fallet. Flexibilitet innebär att insatsen följs upp och förändras vid behov och insatserna måste vara av god kvalitet. Så har vi ett skräddarsytt anhörigstöd idag? Det är svårt att följa upp och beskriva lagändringens effekter för enskilda anhöriga eftersom det saknas underlag om fler anhöriga erbjudits och tagit emot stöd eller inte. Socialstyrelsen har fått i uppdrag från regeringen att utveckla och anpassa modellen Äldres behov i centrum – en modell som innebär ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med ett gemensamt språk och strukturerad dokumentation. Den "nya" modellen heter Anhörigas behov i centrum och vänder sig till vuxna personer oavsett funktionsnedsättning och anhöriga som vårdar eller stödjer en vuxen närstående. Syftet är att underlätta situationen för anhöriga genom likvärdig handläggning och dokumentation, ökad rättsäkerhet, insyn och inflytande, få stöd och hjälp utifrån sina behov samt följa och värdera resultat. Arbetssättet underlättar också för verksamheter och beslutsfattare genom att utveckla en evidensbaserad praktik, skapa underlag för systematiskt kvalitetsarbete, utveckla nationell statistik och öppna jämförelser, beslutsunderlag på lokal- och nationell nivå samt underlätta för samverkan. Modellen/arbetssättet ska kunna användas av handläggare i samtal med anhöriga för kartläggning av deras situation och behov av stöd både inom Socialtjänstlagen, SoL, och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lennarths förhoppningar är att modellen kan bidra till ett skiftat fokus till en mer individ- och familjeinriktad vård och omsorg.

Socialdepartementet informerar

Guy Lööv, politiskt sakkunnig hos Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Anhörigomsorg spänner över många åldrar och områden. Anhöriga gör en stor nytta för samhället och utan deras insatser skulle det bli kris. Regeringens satsningar på anhöriga just nu är bland annat Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. De har en viktig roll som expertstöd för olika verksamheter och målgrupper, bland annat inom området yngre med funktionsnedsättning. De bör kunna arbeta långsiktigt och därför ses möjligheterna över för ett permanent uppdrag, sa Lööv. Socialstyrelsen har fått i uppdrag om en kartläggning av vuxna personer med funktionsnedsättning. Saker som måste uppmärksammas är yrkesverksamma som behöver gå ner i tid eller sluta arbeta på grund av anhörigomsorg. Det är oftast kvinnor det gäller och vi måste hitta former för ett bra stöd till dem – att gå ner i arbetstid eller sluta arbeta påverka pensionen, menar Lööv. Bemanningen inom äldreomsorgen kommer att ökas – äldre måste kunna lita på att få en bra äldreomsorg av god kvalitet av personal med kompetens. En nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen är på gång. En kvalitetskomission ska tillsättas för att se över vad som behövs och vad som kan görs bättre. Kvalitetskomissionen kommer att bjuda in till rundabordssamtal, vilket blir ett startskott för arbetet med anhöriga, sa Guy Lööv avslutningsvis.

Anhörigas Riksförbund

Pontus Oscarsson, förste vice ordförande tillsammans med Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i AHR.

Ann-Marie Högberg är ny förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund, AHR. Hon känner starkt för uppdraget och har egna erfarenheter av att vara anhörig. Hon har en bakgrund som sjuksköterska och kommunpolitiker. De närmsta åren kommer AHR bland annat arbeta för en VAN-ersättning, Vård Av Anhörig, i stil med den ersättning som finns i dag för vård av sjukt barn VAB. Förbundet kommer också att arbeta för ett stärkt kommunalt stöd till alla målgrupper, att varje kommun ska ha en anhörigkonsulent och underlätta för att förena förvärvsarbete med anhörigomsorg. En breddning av verksamheten kommer att ske genom att erbjuda information på andra språk, starta en anhörigpod, arbeta för att bilda fler anhörigföreningar i Norrland, öka samverkan, samt lyfta anhörigfrågan genom Anhörigåret 2015.

Egen styrka

Kerstin Alm, Cecilia Brusewitz och Jenny Kindgren från Riksförbundet Attention.

Riksförbundet är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som arbetar med att driva på utvecklingen inom området och sprida information och kunskap. Många föräldrar ska vara "superprojektledare" och hålla koll på intyg, kontakter, specialistläkare, besök, aktiviteter, läxor m.m. Anhöriga blir utmattade av alla kontakter och det som anhöriga främst efterfrågar är att få hjälp med samordning och att träffa andra anhöriga i liknande situation. Förbundet samverkar med andra organisationer och arbetar med studiecirklar samt har tagit fram inspirations- och metodmaterial. Attention driver också projektet Egen styrka – ett projekt med syfte att belysa svårigheter som upplevs av föräldrar till barn med Aspergers syndrom och AST (autismspektrumtillstånd), samt föreslå lämpliga stödformer för att motverka stress och utbrändhet hos föräldrarna. Att vara förälder till ett barn med Aspergers syndrom/AST innebär svårigheter i skolan trots barnets normala intelligens, barnet har svårt att få kompisar eller har svårt att klara enkla vardagssaker. Exempel på saker att arbeta med framåt: samhällsguiden ska uppdateras, göra fördjupningsintervjuer och ha fokusgrupper med föräldrar, göra en kursplan för en kortkurs/folkhögskolekurs och arbeta för att färdigställa en anhörigportal.

Att vara sin egen bästa vän

Björn Natthiko Lindeblad.

Björn Natthiko Lindeblad hade ett välbetalt arbete på ett välkänt svenskt företag i Spanien. Han hade till synes allt men var ändå inte lycklig. Björn vände sig inåt, hittade ett lugn och bestämde sig för att följa sitt hjärta som sedan innebar att han sa upp sig och flyttade hem till Sverige. Efter att ha arbetat som jourhavande medmänniska upptäckte han att det gjorde gott att göra gott för andra. Under en längre resa och misslyckad romans sökte Björn visdom och gick en meditationskurs i ett kloster och började så småningom leva efter buddhistiska regler. Björn gav bort allt han hade, flyttade till den thailändska djungeln och blev skogsmunken Natthiko. Och där blev han kvar i sjutton år.
Natthiko berättade avslappnat om anekdoter från livet, men också om insikter och de egna tankarnas förstörelse. Hans geografiska och andliga resa gestaltades med humor, värme och vishet.

Mingelbilder

Text och foto: Fredrik Jansson, Nka.

Publicerat 2015-06-16