Anhörigas betydelse lyfts fram i ny rapport om den äldre patienten

Urban Oskarsson

Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att göra anhöriga mer delaktiga i den äldre patientens vård. Det framgår av en ny rapport från patientnämnden i Region Kalmar län. I rapporten sammanfattas de cirka 100 ärenden som kommit in under 2024 rörande patienter 80 år och äldre.

–Syftet med rapporten är att bidra med patienters och anhörigas perspektiv till vårdens utvecklingsarbete, berättar sektionschefen och sjuksköterskan Urban Oskarsson vid patientnämndens kansli.

I rapporten konstateras att alla parter vinner på att ett anhörigperspektiv genomsyrar vården. Det ger bättre förutsättningar för att ge rätt insatser till patienten – och det främjar både anhörigas och patientens hälsa och välbefinnande, skriver man.

–De anhöriga utför samhällsbärande insatser. Det är viktigt att vi i vården förstår anhörigas behov och tar vara på deras kunskaper och erfarenheter, säger Urban Oskarsson.

Bristande delaktighet
Av rapporten framgår att anhöriga önskar att få information i tid, liksom att bli sedda och lyssnade till. Så är det dock inte alltid i verkligheten, enligt de inkomna klagomålen.

Flera ärenden handlar om patienter inom den palliativa vården, det vill säga vård vid livets slut, där anhöriga upplevt bristande delaktighet. Man saknar bland annat information om varför en behandling inte satts in eller avslutats.

–Men hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet att involvera anhöriga i vården av en patient när detta är möjligt, understryker Urban Oskarsson.

Ser man till klagomål av allvarligare karaktär har flera av dessa inträffat i samband med besök vid sjukhusens akutmottagningar. Vårdpersonal har bedömt att det inte handlar om någon allvarlig sjukdom och patienten har skickats hem, för att kort därefter tvingats återvända till sjukhuset på grund av till exempel stroke eller farlig infektion.

”Vi måste reflektera mer”
Andra ärenden rör bristfällig omsorg om den äldre patienten – till exempel att personalen inte kontrollerar patientens vätskeintag eller att en patient får ligga på en hård brits i åtta timmar. Ett annat exempel kan vara att patienten blir hemskickad från akuten utan att någon möter upp i hemmet.

– Vi har våra medicinska riktlinjer, men ibland måste vi stanna upp och reflektera. Vad har jag för patient framför mig? Är det till exempel rimligt att ge samma egenvårdsråd till en akut sjuk 90-åring som till en tidigare frisk 40-åring, frågar Urban Oskarsson.

Han betonar att det är viktigt att visa särskild omtanke om den äldre patienten - att personalen funderar på vem som ansvarar för patientens omvårdnad under till exempel ett akutbesök.

–Vi måste bli bättre på den basala omvårdnaden när det gäller dessa patienter. Ingen ska behöva ligga på en hård brits i många timmar, understryker Urban Oskarsson.

Exempel att diskutera
I många av ärendena till patientnämnden förekommer ett äldreperspektiv. Patienter och anhöriga undrar om de upplevda bristerna beror på att patienten var äldre. Hade bedömningen blivit annorlunda om patienten varit 50 år?

–För att skapa reflektion kring åldersperspektivet har vi i rapporten tagit med fem avidentifierade ärenden från verkligheten. Till varje exempel finns några frågeställningar som underlag för diskussioner ute i vården hur man kan bli bättre på att möta äldre patienters behov och stärka anhörigas delaktighet, säger Urban Oskarsson.

För att ytterligare sprida rapportens innehåll har den bland annat skickats till regionens sjukvårdsledning, lokal samverkansgrupp för patientsäkerhet (LSG) och samtliga verksamhetschefer, samt till kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS).

–Förhoppningen är att rapporten ska komma till nytta och bidra till ett annat synsätt, säger Urban Oskarsson.

Läs hela rapporten här: Den äldre patienten i vården