Kerstin Petersson, barnmorska och konsult, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Trygg före, under och efter graviditet, och en barnhälsovård som når alla – Nationella satsningar på föräldrar och barn.

Kerstin Petersson, barnmorska och konsult, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vid. Tyra Warfinge, handläggare och samordnare, SKL, som även hon skulle medverka under kommande punkt hade på grund av sjukdom tvingats tacka nej; Trygg före, under och efter graviditet, och en barnhälsovård som når alla – Nationella satsningar på föräldrar och barn.

Kerstin Pettersson började med att peka på vikten av att det finns ett förtroende för varandra inom vårdkedjan och att den tryggheten förmedlas till föräldrarna. För att än tydligare säkerställa detta ingick regeringen och SKL 2015, en överenskommelse om en tryggare vård före, under och efter graviditeten. Överenskommelsen har nu förlängts och pågår fram till 2022.

Målen med överenskommelsen är att:

• Främja förutsättningar att förbättra förlossningsvården och att stärka insatserna för kvinnors hälsa.
• Det finns en tydlig vårdkedja.
• Eftervården utvecklas och stärks.
• Förbättra bemanningssituationen, till exempel att utveckla nya arbetssätt.
• Stärka primärvårdens insatser som rör kvinnors hälsa.
• Mer tillgänglig, säker, kunskapsbaserad och jämlik vård, inom

förlossningsvården, primärvården och annan hälso- och sjukvård som
bidrar till att främja kvinnors hälsa.

–Generellt kan man säga att den här överenskommelsen syftar till att ge en säker, kunskapsbaserad och jämlik vård, som ska främja kvinnors hälsa. I en kartläggning som gjorts har patientföreträdare från norr till söder i landet intervjuats om hur de såg på vården. Fem olika förbättringsområden identifierades:
1. Information till patienterna
2. Samordning och kontinuitet
3. Individanpassad och behovsstyrd vård
4. Icke-medicinska behov
5. Involveringen av partner och närstående

Kerstin Petersson framhöll att det inom SKL pågår många olika projekt runt om i landet och lyfte fram några exempel. I Halland arbetar man med ett strukturerat omhändertagande av gravida kvinnor med övervikt och fetma. Projektet pågår vid ungdomsmottagningar och kvinnohälsovården. All personal har deltagit i olika utbildningsinsatser. Man arbetar även för att det i högre grad ska skrivas ut fysisk aktivitet på recept, tillgången till dietist har ökat och där finns heltidsanställda som arbetar enbart med gravida, dessutom finns tillgång till psykolog med KBT-inriktning.

I Västerbotten pågår ett projekt för att förbättrad omhändertagande av gravida kvinnor med psykisk ohälsa, bland annat genom:

• Screena med E(P)DS till gravida kvinnor
• Fortbildningsdag för distriktsläkare
• Informationsöverföring från MHV till BVC
• Sju psykologer inom BHV har gått IPT-B utbildning
• Samspelsbehandling för nyblivna föräldrar och deras barn

I Uppsala har man utarbetat en rutin där man går hem väldigt tidigt från BB, sex timmar efter förlossningen. Det är ett samarbete mellan KK och en barnmorskemottagning.
I Region Halland och Skåne pågår ett pilottest med en graviditetsenkät, som är tänkt att alla gravida kvinnor ska besvara i 25:e graviditetsveckan, sex veckor efter förlossningen och även efter ett år.
SKL-rapporterna: Trygg hela vägen går att ladda ner på
webbutik.skl.se.

Nationell satsning på föräldrar och barn
Därefter övergick Kerstin Petersson till att presentera arbetet för en tillgänglig och jämlik barnhälsovård som kommissionen för jämlik hälsa arbetar med, utifrån två målområden. 1. Det tidiga livets villkor, 2. En jämlik och hälsofrämjande sjukvård. Arbetet bedrivs med avstamp i Barnkonventionen, artikel 24. Kerstin Petersson citerade även nationalekonomen Ingvar Nilsson: "Få saker är så ekonomiskt smarta som föräldrastödsinsatser".

Sedan redogjorde hon helt kort för en rapport från Stockholms län, SLL 2017, "Barns ojämlika förutsättningar för hälsa i Stockholms län". Rapporten visar att det är stora variationer vad gäller tandhälsa, fetma och amningsfrekvens. Hon pekade vidare på att det även råder stora skillnader i landet vad gäller hembesök, efter förlossningen. Göteborg har lägst antal hembesök, medan Skaraborgs län har det högsta antalet.

Under denna punkt ledde moderator Elsa även ett samtal utifrån satsningar på barnhälsovården där Kerstin Petersson fick sällskap av Lotta Lindfors, vårdutvecklare vid Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län och Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare i Dalarna.

Fråga: Att Identifiera sårbara grupper är ett viktigt arbete – hur kan man bedriva det arbetet med hjälp av den satsningen:
– Vi behöver utveckla metoder för att tidigt se sårbarhet hos små barn.

Fråga: Utmaningar finns på olika sätt. Hur ska man arbeta för mer jämlik vård, inte som nu att delar av landet som inte har samma möjligheter.

Svar:
– Vi kan inte utgå från en storstadsregion, de här familjerna och barnen finns överallt. Vi behöver ha möjligheter att identifiera dem, ett sätt är att kunna träffa alla familjer. Vi behöver ha nationella styrmedel för att de generella insatserna ska fungera bra.
– Här finns nationella utmaningar, utmaningar som alla regioner ställs inför.
En högre andel som är utlandsfödda, förstföderskor blir äldre, högt BMI – man ammar kortare tid.
– När det gäller Stockholm, så tror jag utan att har riktigt på fötterna, om man tittar på antal barn per BHV-sjuksköterska, så ligger vi väldigt högt, jämförelse med övriga landet. Skulle behöva ha en annan organisation.
– Stockholm är stort, det är svårt att ha en organisation som är likvärdigt över landet.
– I Dalarna har vi behov av stödfunktioner för sjukvårdspersonal. Ser olika ut i landet. Överföringen från mödrahälsovården till barnhälsovården är en central del. Om föräldrarna vet att vi vet är det inga problem.
– Vårdval ställer till vad gäller t ex överföringar. Många är positiva till familjecentraler. Det är ett bra sätt att arbeta på.
– Viktigt att också inkludera partner, i de flesta fall pappan, att möta dem i enskilda samtal. Konstigt att det ska behöva sägas, 2018, men det behövs.

Fråga: Vad krävs för att de här satsningarna ska bli långsiktiga

Svar:
– Arbetssätt som inte enbart är beroende av finansieringen.
– Viktigt att poängtera för långsiktigheten och teamets betydelse. Barnhälsovård vilar på en medicinsk grund, viktigt att det finns annan personal runt om som uppmärksammar olika saker.