Studie bekräftar: Anhöriga gör omfattande vårdinsatser
Anhörigas informella vårdinsatser är viktiga och utgör i dag en stor del av landets samlade insatser till äldre. Enligt en ny studie har det inte skett några större förändringar inom den formella och informella vården mellan 2001 och 2015. Den demografiska utvecklingen i Sverige tyder dock på att vi kommer att bli fler äldre i landet under de kommande åren, vilket kan resultera i att anhörigas insatser kan komma att öka ännu mer.
Studien har genomförts av SNAC-projektet, Swedish National study on Aging and Care, på uppdrag av Socialdepartementet. Syftet har varit att analysera samspelet mellan informell och formell vård hos personer som är äldre än 80 år och bor i ordinärt boende. Med informell vård avses i detta fall omsorgsinsatser på grund av funktionsnedsättning som utförs av anhöriga eller andra närstående (i rapporten benämnda "närstående"), medan formell vård avser omsorgsinsatser i form av hemtjänst.
Analysen gäller för perioden 2001-2015 och studien redovisas i rapporten "Informell och formell vård hos äldre personer i ordinärt boende – förändringar och samspel över tid 2001-2015 i SNAC projektet".
Anders Wimo. Pressbild
Studien visar att det inte har skett några märkbara förändringar gällande omfattningen av den formella och informella vården i hemmet mellan 2001 och 2015.
– Vi har inte noterat några jätteförändringar, men det bekräftar den bild som har funnits. De informella insatserna är klart större än hemtjänstens insatser, säger professor Anders Wimo som är en av rapportens författare.
Resultatet pekar också på att det är en större andel kvinnor som får informell vård än män, men däremot får kvinnor mindre omfattande informell vård än vad män får. Det finns även vissa skillnader relaterat till var i landet man bor. Andelen som har formell vård är större i storstäder och den informella vården är vanligare på glesbygden eller i små orter.
– Vi vet inte varför det skiljer sig beroende på var man bor någonstans, men det kan kanske bero på en kultur om hur man tar hand om varandra, vilka som bor i städer och vilka som på bor på landsbygden, säger Cecilia Fagerström, professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet och en av rapportens författare.
Under de kommande åren förväntas antalet äldre att öka, vilket troligtvis kommer att få konsekvenser både för anhöriga och äldreomsorgen.
– Det kommer att ske mycket dramatiska förändringar under 2020-talet eftersom det föddes så mycket barn under 40-talet. Risken är stor att de anhörigas insatser kommer att öka påtagligt. Här behövs en långsiktig plan, säger Anders Wimo och menar att bland annat nedskärningar på särskilda boenden kan medföra stora påfrestningar för anhöriga.
I samband med att antalet äldre ökar kommer också antalet personer med demens att bli fler. Personer med demens kräver ofta ännu större insatser vilket också troligtvis kommer resultera i att pressen på anhöriga ökar.
Författarna menar att de anhörigas insatser är viktiga eftersom de informella insatserna utgör en så stor del av de samlade insatserna till landets äldre. Det finns därför ett stort behov av att uppmärksamma och ge stöd till anhöriga.
– En stor del av äldreomsorgen utspelar sig av obetalda anhöriga, då måste man också skydda dem, säger Anders Wimo.
Cecilia Fagerström. Pressbild
Cecilia Fagerström instämmer i att anhörigas insatser är betydelsefulla och poängterar vikten av att stödja anhöriga för att stärka deras självkänsla och hjälpa dem att orka med situationen som de befinner sig i.
– Det jag kan tänka mig att vi kommer tänka på och ta med oss in i framtidens prognoser är att gruppen som vårdar andra är viktig och det gäller att stödja och uppmärksamma dem och ge dem det stöd som de behöver.
Hon tycker att det i dag finns en del forskning kring anhöriga men ser gärna att man fortsätter att göra studier inom området. Till exempel ser hon gärna att man undersöker hur det är att vårda, och vårdas av, någon som man levt länge med, samt hur hälsan påverkas och vilka känslor som uppstår när man som anhörig inte längre kan vårda sin partner.
– Jag upplever att det görs mycket forskning kring anhörigrollen men man kan göra mycket mer för att förstå hur det är att vara anhörig. Genom att förstå den anhöriga kan man också ge rätt stöd. Kunskapen kan också användas som stöd i beslut och kan ge en bild av vilken avlastning som behövs, säger Cecilia Fagerström.
Även Anders Wimo menar att det resultat som redovisas i rapporten kan användas i kombination med andra studier för att få en bättre bild av hur situationen för anhöriga och personal verkligen ser ut.
– Detta är ganska rå data men man kan kombinera den med annan forskning för att få en bild av hur de äldre och deras anhöriga upplever situationen, säger han.
Här kan du läsa hela rapporten
Text: Josefine Göransson
Senast uppdaterad 2021-10-14 av EmelieS, ansvarig utgivare Lennart Magnusson