Ny studie identifierar effektiva stödinsatser för efterlevande vid närståendes suicid
Pernilla Omérov.
Kamratstöd i grupp eller enskilt, utbildning om sorgens mekanismer och anonymt stöd online. Det är några av de insatser som lyfts fram i en ny studie där man analyserat internationell forskning för att förstå vilket stöd som är hjälpsamt efter en närståendes suicid.
Studien, som genomförts i form av en systematisk litteraturöversikt, publicerades nyligen i tidskriften ”Crisis – The journal of Crisis Intervention and Suicide Prevention”.
En av forskarna bakom studien är docent Pernilla Omérov. Hon är bland annat verksam som forskare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Marie Cederschiöld högskola.
– Studien bygger på ett samarbete mellan 35 forskare från 24 olika länder världen över, varav många mötts genom International Association for Suicide Prevention, IASP. Det är en organisation som arbetar för att förebygga självmord och lindra dess effekter, förklarar hon.
Saknas samlad kunskap
En närståendes självmord har djupgående konsekvenser för de efterlevande. Forskning visar att risken att drabbas av ohälsa ökar kraftigt. Det finns också en förhöjd risk för förtida död och särskilt genom suicid.
– Idag finns en större medvetenhet om att efterlevande behöver stöd, och det har också skett en ökning av stödinsatser. Men det har saknats samlad kunskap om vilka insatser som faktiskt är effektiva, säger Pernilla Omérov.
Varierande kvalitet
Var och en av de 35 forskarna fick därför i uppdrag att leta efter systematiska översikter som genomförts på det egna landets språk mellan åren 2008 och 2023. Av de 233 litteraturöversikter som identifierades uppfyllde elva forskarnas krav.
– Kvaliteten på de utvalda översikterna varierade dock avsevärt och det fanns inga stora studier av hög kvalitet, vilket gjorde det svårt att jämföra och utvärdera olika typer av socialt stöd, berättar Pernilla Omérov.
Kamratstöd en effektiv intervention
Trots dessa svagheter kunde forskarna ändå identifiera delar i det sociala stödet som är särskilt effektiva och hjälpsamma för efterlevande.
– Sorgeprocessen efter suicid kan kompliceras av känslomässiga reaktioner som skuld och skam, vilket kan leda till social isolering. Vi kunde se att kamratstöd, både i grupp och individuellt, är en effektiv intervention, berättar Pernilla Omérov.
Hon förklarar att en central fördel med denna typ av stöd är den känsla av tillhörighet och gemenskap som den erbjuder. Känslan av isolering minskar om man får möjlighet att dela sin sorg med personer med liknande erfarenheter.
Ledaren en förebild
Översikten visar också att det är viktigt att stödet som erbjuds är långsiktigt, att upplägget är strukturerat samt att ledaren har ett empatiskt förhållningssätt och utbildning att leda sorgegrupper.
– Om ledaren har egen erfarenhet av att ha förlorat en närstående genom suicid kan personen också bli en förebild som visar att sorgen inte behöver hindra ett liv med mening och glädje, förklarar Pernilla Omérov.
Hur grupperna, till exempel en sorgegrupp, utformas har också betydelse. Fem till åtta deltagare verkar vara optimalt, liksom att gruppen är sluten och homogen.
Pernilla Omérov betonar att även gruppen i sig fyller en viktig funktion eftersom den ger emotionell trygghet och en struktur när livet är kaos och förtvivlan.
– När det allra värsta har hänt handlar det om att överleva andetag till andetag, minut till minut. Att då veta att det finns en stödgrupp att gå till varje vecka kan vara vändningen för de efterlevande, säger hon.
Effektiva online-stöd
En annan viktig komponent i efterlevandestödet som litteraturöversikten identifierat är support på nätet.
– Då tillgången till kvalificerat efterlevandestöd är ojämlikt fördelat är det viktigt att det finns lättillgängligt material. Oavsett var man bor kan man få stöd och via internet underlättas kontakten med andra efterlevande. Man kan ofta vara anonym vilket motverkar rädslan för stigmatisering och kan göra det lättare att uttrycka olika känslor, förklarar Pernilla Omérov.
Forskarna vill även lyfta fram utbildning – som till exempel psykoedukation där man lär sig mer om sorg och sorg i samband med självmord – och tillgång till professionellt stöd från hälso- och sjukvården som effektiva interventioner.
Pernilla Omérov hoppas nu att resultaten från litteraturöversikten ska leda till att fler efterlevande erbjuds socialt stöd – för att på så sätt minska lidandet och förebygga långvarig ohälsa.
Text: Barbro Falk
Publicerad: 2025-03-10
Senast uppdaterad 2025-03-10 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Maria Nilsson