Nordisk utblick: Vårdpersonal behöver särskild kompetens i samtalsteknik
Psykiatrisk behandling ska ses som en delad process mellan patient, anhöriga och professionella inom psykiatri och socialtjänst. Mötena ska präglas av öppna och reflekterande diskussioner så att ett fruktbart samarbete blir möjligt.
Man kan dock inte utgå från att förtroendefulla och ärliga relationer utvecklas naturligt. Därför är det personalens ansvar att anpassa sitt beteende så att sådana relationer skapas.
Det framgår av forskning med ett familjefokuserat perspektiv som genomförts av Jukka Piippo, psykiatrisjuksköterska och legitimerad psykoterapeut. Han är verksam som lektor och forskare vid yrkeshögskolan Arcada University of Applied Sciences i Helsingfors i Finland.
Jukka Piippo. Foto: Privat
Rutinstyrt arbete
– Sjuksköterskornas arbete är ofta individuellt inriktat och styrt av rutiner. För att kunna interagera med både patienten och de anhöriga behöver sjuksköterskor därför mer kompetens i samtalsteknik, säger han.
En annan utmaning är att vårdpersonalen i första hand värnar om sin allians med patienten, vilket kan göra det svårt att inkludera anhöriga i samtalen och behandlingen på ett naturligt sätt.
40-tal deltagare
I sin forskning har Jukka Piippo inte bara undersökt hur psykiatriska patienter upplever en nätverks- och familjeorienterad behandlingsmodell. Han har även studerat betydelsen av anhörigas deltagande i behandlingsprocessen samt hur tillit kan utvecklas i ett behandlingssammanhang.
Sammanlagt har ett 30-tal patienter och ett 10-tal anhöriga från Sverige och Finland deltagit i forskningen som omfattar tre studier. Dessa har genomförts i samband med Jukka Piippos avhandlingsarbete.
Fungerande dialog
I studien om anhörigas deltagande i behandlingsprocessen skedde behandlingen enligt principerna för den behovsanpassade metoden – en metod som utvecklats i Finland för behandling av svåra psykiatriska problem.
Modellen bygger på öppna samtal mellan patienten, anhöriga och professionella. De professionellas roll är att göra det möjligt för patienten och de anhöriga att bygga upp en fungerande dialog och tillsammans hitta lösningar.
Kännetecknande för metoden är att patienter och deras anhöriga aktivt deltar i planeringen av behandlingen liksom i behandlingsprocessen.
Skapar trygg miljö
– Vi kunde se att de gemsamma diskussionerna, där relationer behandlades, ledde till att det skapades en trygg scen för själva processen. I denna trygga miljö blev allas röster hörda, och man kunde tillvarata både patientens och de anhörigas psykologiska resurser. Tillsammans kunde styrkor och resurser lyftas fram, förklarar Jukka Piippo.
När det gäller hur tillit och förtroende kan skapas inom ett vårdsystem visar hans forskning att det finns en tydlig koppling mellan tillit och autonomi. Om patientens upplevelse av självbestämmande ökar, ökar också känslan av tillit till systemet.
Saknar genomslag
Även om hans avhandling nu har ett tiotal år på nacken, är resultaten fortfarande aktuella, menar Jukka Piippo.
Vad gäller bemötande av patienter och anhöriga har inte så mycket förändrats enligt hans uppfattning.
– När jag genomförde mina studier var den behovsanpassade och öppna vårdmodellen något relativt nytt inom psykiatrisk vård i Finland. Tyvärr har den ännu inte slagit igenom i hela vårdsystemet, utan används endast inom vissa öar, konstaterar han.
Vill påverka attityder
Jukka Piippo har under hela sitt yrkesliv varit intresserad av frågor som rör psykisk ohälsa. Under åren 2016–2019 var han till exempel projektledare för PAD-projektet (Positive Attitude Development) i Finland och Estland.
Syftet med projektet var att påverka attityder gentemot psykisk ohälsa och minska stigma relaterat till psykiatriska problem. Ett annat syfte var att underlätta för unga med psykisk ohälsa att etablera sig på arbetsmarknaden.
– Det här är mycket angelägna frågor med tanke på att allt fler unga drabbas av psykiska besvär, betonar han.
Här går det att ta del av Jukka Piippos avhandling (tre studier):
Mental health care: trust and mistrust in different caring contexts
Text: Barbro Falk
Senast uppdaterad 2022-06-14 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson