”Patienters och anhörigas kunskap måste tas tillvara bättre”

– Den internationella anhörigkonferensen känns mycket angelägen. Det är viktigt att vi diskuterar hur medborgarnas behov av vård och omsorg ska tillgodoses i framtiden.

Det säger Anders Henriksson, socialdemokratiskt landstingsråd i Landstinget i Kalmar län. Han är även förste vice ordförande i styrelsen för Sveriges kommuner och landsting, SKL.

När den traditionella befolkningspyramiden ställs på sin spets måste vi tänka nytt för att välfärdstjänster som till exempel hälso- och sjukvård ska kunna garanteras, menar Anders Henriksson.

– Även om det grundläggande ansvaret för en god vård även i fortsättningen självklart ska ligga på det offentliga, anser jag att vi i Sverige behöver involvera patienter och anhöriga mer, säger han.

Att göra rätt från början

Sjukvården måste helt enkelt bli bättre på att ta tillvara på patienters och anhörigas kunskap, menar Anders Henriksson.

– På så sätt ökar möjligheterna för vårdpersonalen att göra rätt från början, vilket leder till en både effektivare och säkrare vård, säger han.

Men man får inte glömma bort att anhöriga behöver stöd för att orka med sin situation, betonar Anders Henriksson. Det kan handla om information och utbildning, rådgivning, stöd – till exempel via samtalsgrupper på nätet – och ny teknik som underlättar vardagen.

– Här har Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, en viktig roll att fylla, säger han.

Vill stärka anhörigas roll

Anders Henriksson berättar att man inom Landstinget i Kalmar län redan idag arbetar för att stärka patienters och anhörigas roll i vården. En övergripande strategi för detta utvecklingsarbete har nyligen tagits fram. I strategin betonas att både patienterna och sjukvården har mycket att vinna på att patienters och anhörigas engagemang och kunskap tas tillvara bättre. Nka är en samarbetspart i landstingets utvecklingsarbete.

– Landstinget vill åstadkomma en kulturförändring och involvera patienter och anhöriga på alla nivåer. Det här utvecklingsarbetet kommer att presenteras vid ett seminarium under den internationella konferensen på söndagen, berättar Anders Henriksson.

Varje situation är unik

Var exakt gränsen ska gå mellan det offentligas åtagande och familjens, är svårt att säga eftersom varje situation är unik, menar Anders Henriksson. Ibland handlar det om en kort resa för patienten, ibland en livslång. Och det som fungerar bra i en familj, kanske inte alls passar hos en annan.

– Här måste vårdpersonalen vara lyhörd och bjuda in till en dialog. Det är viktigt att anhöriga inte känner sig övergivna. Huvudansvaret är alltid vårt och vi får till exempel inte delegera medicinska uppgifter till anhöriga. Det finns formella regler som styr detta och så måste det vara av patientsäkerhetsskäl, förklarar han.

Fungerande vårdkedjor

Anders Henriksson vill också lyfta fram fungerande vårdkedjor som en förutsättning för att samhället ska kunna erbjuda en god vård och omsorg i framtiden. Det handlar inte bara om vårdkedjor inom det egna landstinget, utan också om samarbetet med andra huvudmän.

– Vi måste bli bättre på att hålla ihop patientens hela resa. Idag upplever många patienter och anhöriga att det är väldigt krångligt när landsting och kommuner ska samverka, säger han.

Anders Henriksson tror att patienter och anhöriga som känner sig trygga, delaktiga och välinformerade inte behöver kontakta vården lika ofta.

– Som jag ser det finns det enbart fördelar med att involvera patienter och anhöriga, under förutsättning att man tar hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar, säger han.

Text: Barbro Falk
Texten publicerades 2015.