Viktigt med vätskebalans

Får man i sig för lite vätska kan man bli allvarligt sjuk, ibland utan att man förstår att det beror på att man druckit för lite. Risken är förstås större för den som kanske inte själv tänker på att dricka tillräckligt eller kan tala om att man är törstig.

Ann-Kristin Ölund, habiliteringsläkare och barnneurolog, ger här råd om hur man kan undvika dålig vätskebalans.

Ann-Kristin Ölund.

Om man dricker för lite kan man bli torr i munnen, få torra slemhinnor och spruckna läppar. Man blir trött och kan bli yr och få ont i huvudet. Man kissar mindre än vanligt och det är vanligt att tarmen blir trögare. Man blir förstoppad. Om vätskebristen blir uttalad blir man dessutom medtagen och kan till och med förlora medvetandet. Speciellt ett litet barn blir väldigt snabbt uttorkad vid diarré och kräkningar och blir då medtaget och slött och orkar inte leka som annars.

Kroppen finreglerar vätske- och salthalten genom njurarnas arbete. Allt för att kroppens organ, hjärta, njurar, hjärna och andra organ ska fungera. Minskar blodvolymen för mycket sjunker blodtrycket och blodet klarar inte att leverera syre till kroppens celler. Det kan leda till chock. Extrem uttorkning är farlig och man ska vara försiktig i varmt klimat, till exempel på resor. Om man får kräkningar eller diarré ska man inte vänta med att ersätta vätska som man förlorar. Även om man kanske inte vill dricka måste man få i sig vätska. Det är bättre att ta en liten mängd ofta så kanske man får behålla mera. Om det inte går eller personen blir slö ska man söka hjälp. Ring sjukvårdsupplysningen 1177 om du är osäker.

I varmt klimat är det viktigt att tänka på vätskeintaget även om man är frisk. Om man har någon grundåkomma som t ex diabetes får man vara extra vaksam.

Hur fort går det att hamna i "obalans" och hur lång tid tar det att återställa?

Hur snabbt det går beror på orsaken till vätskebristen. Vid en häftig magsjuka, vinterkräksjuka t ex, eller hos ett litet barn går det mycket snabbt, ibland så snabbt att man inte hinner ersätta i samma takt. Då kan det behövas inläggning på sjukhus med dropp. Man uppvätskar då först med en särskild balanserad lösning. Kan man dricka är det viktigt att ta små mängder utöver det. Man kan hålla en god balans med enbart dryck, särskilt om man påbörjar ersättningen direkt. Hur snabbt det går att ersätta beror på vad orsaken är, hur snabbt man tillfrisknar från den, och hur stor vätskebristen varit. Hos barn kan man ofta märka av vändningen ganska snabbt, men en trötthet kan hänga kvar länge.

Ge näring så snart personen kan ta emot något. De gamla råden att "svälta" och inte ge något annat är borta. Ät när du kan och börja med något lätt.

Man bör alltid se över vätskeintaget till en person som inte kan reglera det och säga till själv. Registrera gärna och ge lite extra vid måltiderna. En dietist kan hjälpa till att beräkna hur mycket vätska man bör ge förutom det som finns i maten om man använder sondmat.

Spelar det någon roll vad man dricker – är kaffe eller läsk lika bra som vatten?

Både te och kaffe ersätter vätska, så vill man ha kaffe går det bra, men man kan inte behandla större vätskebrist med kaffe. Koffein som finns i kaffe är inte vätskedrivande i de normala koncentrationer som finns i vanligt kaffe. Man måste upp i mycket högre koncentration. Om man bara är lite törstig fungerar vatten utmärkt. Kräks man eller har mycket diarré förlorar man även salter och då räcker det inte med bara vatten. Man måste ersätta saltförlusterna. Bäst är att köpa vätskeersättning. ORS, oral rehydration solution, som det också kallas, innehåller en perfekt blandning av salter, socker och vatten som man dricker eller tar via gastrostomin.

Kan man dricka för mycket?

Hos personer med normalt fungerande njurar är risken inte så stor, i vart fall om man kan reglera sitt intag. Risken finns vid intravenös tillförsel och vid njursvikt. Njurarna reglerar vätskan i kroppen genom att producera mer urin om det blir för mycket vätska och koncentrera urinen när kroppen har för lite vätska. Man kissar alltså normalt sett ut överskottet. Det finns ingen anledning att överdriva vätskeintaget. Håll det lagom för personen och i det klimat man befinner sig. Om man har en njursjukdom eller hjärtsvikt kan läkaren ha gett ordinationer som man då ska följa.

Hur vet man om man får i sig tillräckligt med vätska?

Det enklaste laboratorietestet gör man själv. Urinen är ljusgul när kroppen är i vätskebalans. Blir den mörk och mängden minskar behöver man mer vätska. Detta under förutsättning att man är frisk. Det kan vara av värde att notera hur urinen är i normala fall så att man kan ha hjälp av det om man åker till varmare klimat. Blir urinen nästan ofärgad och man får kissa mycket kan det vara ett tecken att man får i sig för mycket. Om man ständigt är törstig och dricker och kissar mycket kan det bero på diabetes och man testar då för detta. Om man får assistans med att äta och dricka av flera olika personer kan det vara svårt att veta hur stort vätskeintaget är över dagen. Det är därför bra att, åtminstone emellanåt, föra en vätskelista för att få en uppskattning över intaget. Kom ihåg att även fast föda innehåller en del vatten.

Om man har svårt att dricka tunnflytande kan man dricka eller äta den konsistens som går bra. Kräm, yoghurt, soppor är också vätska. Det finns förtjockningsmedel på Apoteket. Man vispar ner det i drycken så att den blir lättare att få i sig. Om man har gastrostomi kan man alltid komplettera vätska via knappen även om all fast föda, kräm etc äts via munnen.

Texten är tidigare publicerad i medlemstidningen Jagaren, nr 1/2014