Legitimation

En fysisk legitimation har alla rätt att få. Det är Polisen och Skatteverket som utfärdar fysiska legitimationer såsom nationellt id-kort och pass. För att införskaffa legitimationen behöver man boka en tid hos Polisen eller Skatteverket och ta sig dit fysiskt. Varken Polisen eller Skatteverket har mobila enheter som kan åka hem till personen för utfärdande av id-kort. 

Läs mer om pass och nationellt id-kort på polisens webbplats

Läs mer om Skatteverkets id-kort

E-legitimation

Det är banken som bestämmer vilka de vill utfärda ett bank-id till. Eftersom banker är privata företag finns det ingen laglig rätt för alla att ha ett bank-id. Det medför att många personer med svår intellektuell funktionsnedsättning nekas bank-id av banken utifrån en säkerhetsmotivering. Banken menar ofta att personen måste kunna använda koder självständigt och det innebär en för stor risk om andra personer hanterar koder åt personen. Det medför i sin tur att många står utanför det digitala betalsamhället.

Alla giltiga e-legitimationer såsom Bank-id och Freja ställer krav på att du ska förstå vad du skriver under. Rent rättsligt blir inte ett avtal eller signering giltig om man inte förstår vad det är man ingår för avtal/skriver under, vilket medför att alla de e-legitimationer som finns idag inte blir aktuella för personer med svår intellektuell funktionsnedsättning. Idag finns inte heller någon möjlighet som är rättsligt giltig för ställföreträdare att bistå huvudmannen med att signera med e-legitimation.

Nu bereds ett förslag om införande av en statlig e-legitimation hos regeringen som förväntas vara på plats 2026. Enligt utredningens förslag ska alla kunna få den statliga e-legitimationen, vilket skulle underlätta för personer med svår intellektuell funktionsnedsättning i digitala kontakter med till exempel vården eller Försäkringskassan.

Läs utredningen om säker och tillgänglig digital identitet på regeringskansliets webbplats