Information och utbildning

Information och utbildning är viktiga frågor. Forskningen visar att anhörigvårdare mest behöver information, utbildning och stöd. Trots det handlar det mesta stödet som kommunerna ger om avlösning och stödgrupper. I den senaste lägesbeskrivningen (2010), ” Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående”, från Socialstyrelsen framkommer att 77 procent av kommunerna erbjuder utbildning av anhöriga till äldre. Glädjande är att fler kommuner erbjuder utbildning jämfört med tidigare. Utbildningarna är ofta genomförda tillsammans med lokala anhörigföreningar. Precis som för andra former av anhörigstöd är målgruppen främst makar. Vi vill också nämna studiecirklarna ”Vårda hemma” som bedrivs av Röda Korset.

Anhörigvårdarna behöver information och utbildning om:

• praktisk vård och omsorg i det dagliga livet
• kunskap om den anhöriges sjukdom, problem och behandling
• vad det finns för hjälp och stöd att få, ekonomiska bidrag, tekniska hjälpmedel och anpassning av boendet och vart man vänder sig för att få det
• metoder och sätt som ger stöd att klara av situationen samt att kunna planera framåt.

I USA och Kanada finns formella utbildningar för anhörigvårdare. Utbildningarna ska få anhörigvårdarna att öka sin beredskap att vårda, möta händelser i framtiden och få ett rikare liv tillsammans med den närstående. I Sverige finns också olika utbildningar för anhöriga till närstående med specifika sjukdomstillstånd som till exempel demenssjukdom och stroke.  Där kan nämnas Signé Andréns och Ann Bonlins, Geriatriskt Utvecklingscentrum Malmö, ”Information för närstående till personer med demenssjukdom”. 

Anställda som arbetar med anhörigfrågor har mycket olika utbildning från en tid då anhörigfrågor inte var så viktiga i äldreomsorgen och sjukvården. Därför kan många anställda behöva vidareutbildning. Anställda med rätt utbildning har dock blivit lite fler eftersom kommunerna utbildar vård- och omsorgspersonal i anhörigfrågor, främst i bemötandefrågor. Utbildningarna handlar mindre om hur man samtalar och hur man klarar en kris. Idag finns få utbildningsanordnare i Sverige som ger fortbildning inom anhörigområdet. 

På högskoleutbildningar och gymnasieutbildningar är det mycket olika om man studerar anhörigfrågor eller inte. På universitets/högskolenivå finns utbildningar på Linnéuniversitetet, Professionellt anhörigstöd 30 högskolepoäng, samt på Ersta-Sköndal högskola, Anhörigstöd i ett helhetsperspektiv, 7,5 högskolepoäng. Ytterligare exempel är kurs i familjefokuserad omvårdnad som ges vid Linnéuniversitetet.

Det skulle vara intressant att ta reda på hur mycket anhörigfrågor som tas upp i reguljära utbildningar. Likaså behöver de som ordnar gymnasie- och högskoleutbildningar börja ta med anhörigfrågorna i alla utbildningar, inte minst i omvårdnadsprogrammet, sjuksköterske- och läkarutbildningarna, utbildningar i socialt arbete samt i utbildningarna till sjukgymnast och arbetsterapeut. Även beslutsfattare behöver utbildning. En kurs som vände sig direkt till politiker genomfördes 2004, anordnad av Svenska Kommunförbundet. Totalt 20 politiker från fyra kommuner deltog i utbildningen.