Personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra arbetsvillkor

Lars Lööw . Foto: Rosie Alm

– Assistentyrket måste ha samma arbetsrättsliga villkor och likheter som alla andra yrken. Det skapar en trygghet och stabilitet, något som även anhöriga till närstående i behov av assistans efterfrågar, säger utredare Lars Lööw. Han betonar att de flesta ser väldigt positivt på sitt yrke.

I början av året överlämnade Lars Lööw betänkandet: "Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor" till regeringen.

– Personliga assistenters arbetsvillkor behöver förbättras. Det måste finnas bra förutsättningar för att arbetsgivarna ska kunna ge sina assistenter kompetensutveckling, stöd och goda villkor, säger utredare Lars Lööw.

Cirka 100 000 personer arbetar som personlig assistent i Sverige, vilket betyder att det är en av Sveriges största yrkesgrupper. De flesta är anställda kommunalt eller genom något assistentbolag, runt 5 000 personer beräknas vara anställda direkt av assistansanvändare.

Utredningen (SOU 2020:01) som gjorts under 2019 bygger i stora delar på intervjuer med cirka 1 000 personliga assistenter, men även assistansanvändare och samordnare, forskare och myndigheter samt organisationer har kommit till tals. Några av de mest centrala förslagen i betänkandet är bland annat krav på kollektivliknande villkor, ett nationellt utbildnings– och kunskapsmaterial riktat till personliga assistenter, samordnare och anhöriga, att privata assistansbolag ska ha ansvar för assistenters sjuklönekostnader samt att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges i uppdrag att genomföra en tillsyn av hur egenvård och vård på delegation fungerar vid personlig assistans.

– Bra villkor för assistenter innebär i förlängningen bättre kvalitet på assistansen, vilket ger en ökad trygghet även för anhöriga. Genom kollektivliknande villkor kan även oseriösa aktörer stoppas, säger Lars Lööw.

Han pekar även på att osäkra arbetsförhållanden kan göra yrket mindre attraktivt.

– Vi ser också att många assistenter oroar sig för korta uppsägningstider, det kan handla om 14 dagar, men även att det kan finnas en viss otydlighet när det gäller vilka arbetsuppgifter man förväntas utföra. Att behöva arbeta i dåliga fysiska arbetsmiljöer, där miljön inte är tillräckligt anpassad för personer med funktionsnedsättningar är inte ovanligt för assistenter. Det finns helt enkelt väldigt skilda förutsättningar för assistenter att utföra jobbet på ett fullgott sätt. Något utredningen pekar på, säger Lars Lööw.

Han anser bland annat att en viktig åtgärd är att tydliggöra vad som absolut inte ska ingå i arbetsuppgifterna som personlig assistent. Gränsdragningarna kan vara väldigt svåra att göra för enskilda assistenter. Här behövs tydligare etiska riktlinjer.

Hårfin balansgång

Personlig assistans ses av de flesta, som utredningen varit i kontakt med, som i första hand ett serviceyrke, inte ett vårdyrke, trots det ingår ofta vård- eller sjukvårdsliknande arbetsuppgifter, som ibland utförs på delegation.

– En otydlighet är att i princip samma saker utförs ibland som egenvård och ibland på delegation. I betänkandet pekar vi på skillnaderna i ansvar om det är det ena eller det andra. Vid delegation gäller patientansvarsbestämmelserna i HSL, vid egenvård kan assistenten i värsta fall bli personligen skadeståndsskyldig, förklarar Lars Lööw.

När det gäller egenvårdsuppgifter kan det vara en hårfin balansgång mellan dem och inslag som har koppling till hälso- och sjukvårdsuppgifter, menar han.

– En annan sak som många assistenter lyfter fram är att de under sin arbetstid inte kan ta sedvanliga "raster" eller få något andrum under arbetsdagen. Om allt fungerar som det ska är det inget problem, men om assistenterna hamnar i någon ansträngd situation, t ex om en anhörig och assistentanvändaren har olika uppfattning om hur assistenten ska sköta en arbetsuppgift, då kan de inte gå undan och reflektera, utan måste fortsatt finnas tillhands. Det visar bara hur utsatt deras arbetssituation kan vara. Ett förtydligande kring yrket kan underlätta på alla sätt.

Lars Lööw lyfter även fram att enkäten visat att en så stor andel som 40 procent oroar sig för att bli av med jobbet. Det skapar otrygghet för samtliga inblandade, assistenterna, assistansanvändarna och anhöriga.

Ett fantastiskt jobb

Men av utredningen framgår också att de flesta ser sitt yrke som positivt, utvecklande och uttrycker att de har ett fantastiskt jobb.

– Det framgår tydligt att det verkligen finns en klar uppsida med yrket, betonar Lars Lööw och förklarar att det övergripande syftet med utredningen var att öka kunskapen om yrket personlig assistans.

– Tack vare bland annat de många intervjuerna med personliga assistenter har vi fått både en bred och fördjupad bild av yrket. De viktigaste åtgärderna nu är att öka tydligheten i arbetsuppgifterna, förbättra gränsdragningen och öka kunskaperna när det gäller de vårdnära arbetsuppgifterna, slår han fast.

Han konstaterar också att nivån på assistansersättningen påverkar situationen för såväl assistenter som assistansanvändare och uppmanar regeringen att vara tydligare med vilka grunder de har för den beslutade nivån.

– Läser man mellan raderna kan man nog se att utredningen pekar på ett behov av att höja nivån, men det ingick inte i uppdraget att utreda den frågan, säger Lars Lööw och hänvisar till regeringen.

– Nästa steg är att regeringen beslutar om vilka förslag i betänkandet som ska genomföras.

Läs mer: Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor

Text: Agneta Berghamre Heins
Publicerad 2020-05-06