Stöd till familjer vid kontakt med psykiatrin

Förebyggande insatser kan minska risken att barn till patienter inom vuxenpsykiatrin själva drabbas av psykisk ohälsa.

Förebyggande insatser kan minska risken att barn till patienter inom vuxenpsykiatrin själva drabbas av psykisk ohälsa. Genom att fokusera på risk- och skyddsfaktorer i barnets liv och förbättra kommunikationen inom familjen kring mammans eller pappans diagnos, kan barnets utveckling stödjas.

Det framgår av ny svensk forskning om barn som anhöriga till patienter inom vuxenpsykiatrin, där man kartlagt förekomsten av psykisk ohälsa och utvärderat effekterna av två förebyggande och manualbaserade interventioner. Även måendet bland föräldrar till barn inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har undersökts.

Bakom forskningen står Lina Wirehag Nordh, legitimerad psykolog från Göteborg, som har bedrivit studierna inom ramen för sitt avhandlingsarbete. För en tid sedan disputerade hon vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

I dag är Lina Wirehag Nordh verksam på universitetet som vikarierande universitetslektor, och är även en del av ”Forskarnätverket barn som anhöriga” som Nationellt kompetenscentrum, Nka, leder på uppdrag av Socialstyrelsen.

I forskargruppen som undersökt barn som anhöriga inom vuxenpsykiatrin ingår även Ulf Axberg, Gisela Priebe och Maria Afzelius – vilka också ingår i Nka:s forskarnätverk.

I Lina Wirehag Nordhs avhandling ingår tre olika studier (se mer information nedan).  I samtliga är det föräldrarna som är deltagare, och data har samlats in med hjälp av olika frågeformulär som undersökt psykisk ohälsa, familjens fungerande och förälderns tilltro till sin föräldraförmåga.

Var tredje barn mår dåligt

Det är känt sedan tidigare att barn som har en förälder med en psykiatrisk diagnos har en högre risk att utveckla psykiskt ohälsa. Detta var något som också bekräftades av Lina Wirehag Nordhs forskning.

I den första studien undersökte hon förekomsten av psykiska problem och riskfaktorer för psykisk ohälsa bland 87 barn i åldrarna 8–17 år, vars förälder hade kontakt med vuxenpsykiatrin på grund av depression, ångest eller bipolär sjukdom.

Hon kunde då se att var tredje barn rapporterades ha symtom på kliniska nivåer. Förekomsten av psykisk ohälsa kan dock vara ännu högre bland denna grupp av anhöriga barn, konstaterar Lina Wirehag Nordh, eftersom barn som redan hade utvecklat depression eller ångestproblematik inte inkluderades i studien.

–Resultatet visade också att ju yngre barnen var, desto högre nivåer av psykisk ohälsa rapporterade föräldrarna att barnen hade. En annan riskfaktor var om föräldern upplevde svårigheter i sin föräldraroll i relation till barnet, berättar Lina Wirehag Nordh.

Följde 62 familjer under ett års tid

Men problemen kan förebyggas om man använder någon av interventionerna ”Beardslees familjeintervention” och ”Föra barnen på tal - som är två interventioner som används idag inom vuxenpsykiatrin för att stödja barn som anhöriga. Det visar den andra studien där Lina Wirehag Nordh under ett års tid följde 62 familjer med totalt 89 barn i åldrarna 8–17 år.

51 av barnen fick tillgång till någon av de två interventionerna, medan 38 barn var jämförelsegrupp. Dessa fick sedvanligt omhändertagande som innefattade andra förebyggande insatser som erbjöds på de mottagningar som ingick i studien. Utvärderingen visade att utvecklingen av psykiska problem, som oro, nedstämdhet eller utagerande beteenden, skiljde sig mellan grupperna.

–Problemen ökade inte hos barnen som fick någon av det två interventionerna, men ökade hos barnen i jämförelsegruppen. Ett annat fynd var att föräldrar som deltog interventionsgrupperna upplevde en ökad tilltro till sin föräldraförmåga, berättar Lina Wirehag Nordh.

Pratar inte om sin ohälsa

I den tredje studien – som undersökte det psykiska måendet hos föräldrar till barn inom BUP – deltog 111 föräldrar till 98 barn i åldrarna 5–17 år. Här kunde Lina Wirehag Nordh se att många föräldrar, över 40 procent, själva upplevde psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, i samband med att barnet remitterades till BUP.

–Barn i familjer där föräldern hade förhöjda nivåer av egna psykiska besvär, rapporterades ha mer symtom – samtidigt som föräldrarna upplevde att familjesituationen var mer problematisk, berättar hon.

Det var dock bara ungefär hälften av de föräldrar som vid nybesöket rapporterade psykisk ohälsa, som hade diskuterat sitt mående med personalen under barnets behandling. Det framkom när föräldrarna fick en fråga om detta ett år efter nybesöket.

Några slutsatser

–Information om hur föräldrarna mår är viktig för att de åtgärder som sätts in inom BUP ska kunna skräddarsys och anpassas utifrån hela familjens behov och förutsättningar, betonar Lina Wirehag Nordh.

Detsamma gäller inom vuxenpsykiatrin, fortsätter hon. Det är viktigt att man identifierar hela familjens behov – både förälderns och barnets – för att garantera att rätt stöd sätts in på olika nivåer.

–Även om det är en liten grupp som ingår i studien, så bidrar den med kunskap om effekter av förebyggande metoder för barn som anhöriga i en svensk klinisk kontext, säger hon. 

Föreslår bredare användning

I hälso- och sjukvårdslagen står det sedan 2010 inskrivet att barns behov av information, råd och stöd ska beaktas när en förälder har ett psykiatriskt tillstånd.

–Men tidigare forskning har visat att det är få familjer som får den typ av förebyggande interventioner som jag studerat i min avhandling, konstaterar Lina Wirehag Nordh.

Hon hoppas nu att hennes fynd ska komma till nytta i den kliniska vardagen och att användningen av de två interventionerna ska öka.

–Det skulle leda till en förbättrad situation för barn som anhöriga till patienter inom vuxenpsykiatrin, menar Lina Wirehag Nordh.

Text: BARBRO FALK

Mer information:

Avhandlingens titel är ”The family and the patient An investigation of mental health problems, risk factors, and support for members of the families of psychiatric patients”. 

Den består av tre olika studier, där två första är genomförda inom ramen för ett forskningsprojekt som finansierats av Socialstyrelsen. Dessa två studier fokuserar på barn som anhöriga till patienter med diagnoserna depression, ångest eller bipolär sjukdom inom vuxenpsykiatrin.

I den tredje studien, som ännu inte är publicerad, kartläggs det psykiska måendet hos föräldrar till barn inom BUP. Här har forskningen utförts i samarbete mellan Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Här går det att ta del av hela avhandlingen:  https://hdl.handle.net/2077/75948

Och här finns information om ”Beardslees familjeintervention” respektive ”Föra barnen på tal”:

Beardslees familjeintervention

Föra barnen på tal