Särskilt utsatta grupper

Asylsökande och papperslösa

Att inte omfattas av samma rättigheter som alla andra, innebär en stor press. Risken är stor att människor drabbas av psykisk ohälsa som påverkar anhöriga och närstående på olika sätt. Asylsökande och papperslösa barn har rätt till samma hälso-och sjukvård samt tandvård som andra. Vuxna har rätt till vård som är akut och livshotande och som har med mödrahälsovård och preventivmedel att göra (Folkhälsomyndigheten, 2022).

Ensamkommande barn

Barn och unga som kommer ensamma till Sverige är i beroendeställning till vuxna stöd- och resurspersoner och saknar det trygga stödet av anhöriga. När flera myndigheter och omsorgspersoner är inblandade finns en risk att ingen har det övergripande ansvaret.

Många barn och unga placeras i familjehem, andra i HVB-boenden (hem för vård eller boenden) och alla får en god man som ska ha juridisk kunskap och vara barnets kontaktperson. En kartläggning från Socialstyrelsen visar att det emotionella stödet riskerar att bli för svagt när många vuxna är inblandade. Skälen till flykt är mångfacetterade och kan handla om militärtjänstgöring, krig, våld, tvångsgifte eller dåliga levnadsförhållanden. En del barn flyr självmant, andra med hjälp av anhöriga. Generellt är den psykiska hälsan påverkad av flykten och samtidigt finns det hos de flesta en stark drivkraft att skapa sig en bra framtid. Ensamkommande barn är per definition barn som kommer till Sverige utan föräldrar. Inte desto mindre kan de betraktas som barn som anhöriga och unga omsorgsgivare i den meningen att de inte sällan till stor del upptas av oro för hur deras nära anhöriga har det och kanske har målsättningen att så snart som möjligt hjälpa dem. Vid anknytningsinvandring och familjeåterförening blir det ofta barnet som får ansvaret för att introducera sina närstående i det nya hemlandet.

En modell, framtagen av Ravi KS Kohli, professor i sociologi, utgår från tre dimensioner för att barn och unga ska må bra:

• Trygghet, vilket innebär att barnen inte orolig för sin framtid och får hjälp och stöd med sina smärtsamma minnen
• Tillhörighet handlar om att känna sig som en del av sitt nya sammanhang och om möjligheten att upprätthålla eller återuppta kontakten med anhöriga och närstående i hemlandet
• Succés innebär att barnet får permanent uppehållstillstånd, kan utbilda sig och skapa förutsättningar för en bra framtid 

Källa: Socialstyrelsen, Ensamkommande barns och ungas behov, En kartläggning, 2013