Aktuella frågor i fokus under årets Anhörigriksdag

Mats Ewertzon och Ingrid Lindholm från Nka föreläste om Blandade Lärande Nätverk.

Mats Ewertzon och Ingrid Lindholm från Nka föreläste om Blandade Lärande Nätverk.

Den 9-10 november hölls 2021 års upplaga av Anhörigriksdagen, en konferens som anordnas av Anhörigas Riksförbund. De två konferensdagarna bestod av ett stort antal föreläsningar som utgick från temat "Anhörig i tiden".

Vid invigningen av årets Anhörigriksdag konstaterade Ann-Marie Högberg, förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund, att samhället äntligen har börjat öppna upp men att förbundet valt att hålla konferensen digitalt även i år.

– Vi längtar förstås efter att kunna hålla Anhörigriksdagen fysiskt och att vi kan mötas på riktigt för att prata med varandra om programpunkter, fortsätta diskussionerna från olika pass, eller helt enkelt kunna ägna oss åt småpratet som är viktigt för att vi ska känna gemenskap och må bra, sa hon.

Årets tema var Anhörig i tiden, ett tema som delvis utgår från tiden med covid-19-pandemin. En period då många anhöriga ställts inför ännu mer krävande situationer än tidigare, delvis till följd av att olika stödinsatser har begränsats och att många har isolerat sig för att minimera risken att bli smittad.

– Anhörig i tiden handlar också om att många lever nära någon med psykisk ohälsa eller sjukdom. Vi möter allt fler i den situationen, inte minst på vår hjälptelefon Anhöriglinjen. Det kan naturligtvis finnas olika skäl till det – en pressad tid som ökar risken att drabbas, men kanske också en större öppenhet av att prata om psykisk ohälsa, sjukdom och självmord, sa Ann-Marie Höglund.

Ett annat ämne kopplat till temat är barn som anhöriga. Många barn drabbas negativt av att en närstående behöver hjälp, vård eller stöd på grund av psykisk ohälsa, sjukdom, funktionsnedsättning eller missbruk. Detta kan få allvarliga konsekvenser för barnens skolgång, hälsa och framtida arbetsliv.

– Anhörigas Riksförbund har under de senaste åren lyft frågan om att barn som anhöriga måste uppmärksammas mer, att kunskapen behöver öka och att det krävs åtgärder för att kunna ge dem stöd.

Årets Anhörigkommun presenterades

Ann-Marie Högbergs inledningstal följdes av en rad olika föreläsningar som på olika sätt berörde konferensens tema. Under konferensens första dag medverkade representanter för Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) för att bland annat berätta om Blandade Lärande Nätverk, ME-WE-modellen och om Nka:s studie av hur anhöriga påverkats under covid-19-pandemin.

Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, och Miriam Svensson, möjliggörare/praktiker på Nka, berättade om ME-WE-modellen under konferensen.

Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, och Miriam Svensson, möjliggörare/praktiker på Nka, berättade om ME-WE-modellen under konferensen.

Under den första konferensdagen delades dessutom priset Årets Anhörigkommun ut. Det nya priset har instiftats av Anhörigas Riksförbund med syfte att uppmärksamma en kommun som har gjort väsentliga insatser för anhöriga. Sammanlagt var 16 kommuner nominerade och en jury på fem personer utsåg till slut Skövde kommun till vinnaren.

Motiveringen löd:
Skövde kommun har ett stöd som gör väsentliga insatser för de anhöriga. Verksamheten gynnar på ett tydligt sätt både unga och vuxna anhöriga i kommunen, oavsett sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder hos den närstående. Det finns ett klart anhörigperspektiv, tydliga mål för verksamheten och tillgänglig information för kommunens invånare på webbplats och i broschyrer. De verksamheter som erbjuds – exempelvis enskilda samtal, olika grupper för anhöriga, både barn och vuxna, och föreläsningar – ger anhöriga möjlighet till individuellt och flexibelt stöd.

– Vi är så glada och stolta över priset. Det är verkligen ett kvitto på att vi gör rätt saker, säger Elisabeth Isaksson, enhetschef på anhörigstödsenheten i Skövde kommun i ett pressmeddelande.

Anhörigas situation i Europa

Stecy Yghemonos från Eurocarers inledde konferensens andra dag. Han lyfte bland annat hur anhöriga i Europa har påverkats av covid-19-pandemin. Stecy Yghemonos poängterade att anhöriga gör omfattande insatser och menade att utan anhöriga skulle samhället kollapsa. Redan innan pandemin var anhörigas situation ansträngd och behovet av stöd stort, men covid-19-pandemin har förvärrat redan existerade utmaningar för anhöriga.

– Situationen för anhöriga var redan innan pandemin bekymrande, men nu är det väldigt tydligt att det är brådskande att agera, sa Stecy Yghemonos.

Mellan november 2020 och mars 2021 genomförde Eurocarers, med hjälp av bland annat Nka, en enkätstudie om hur pandemin påverkade anhöriga. Enkäten fanns tillgänglig på flera olika språk och totalt inkom cirka 2 500 svar. Många av de svarande rapporterade att de har gett mer omsorg under pandemin än tidigare och studien visar att antalet timmar som anhöriga lägger på omsorg varje vecka har ökat med 17 procent. Det innebär att anhöriga i Europa i snitt lägger 54,5 timmar i veckan på att ge omsorg.

Stecy Yghemonos lyfte därefter några punkter som Eurocarers ser som viktiga att arbeta med framöver. Bland annat anser Eurocarers att samarbetet mellan formell och informell omsorg behöver stärkas, att organisationer behöver mer stöd och att man behöver stärka teknikens potential kopplat till anhörigstöd. Stecy Yghemonos avslutade med att skicka med en positiv nyhet:

– För några dagar sedan meddelade Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen, att kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till en europeisk strategi för omsorg som, baserat på den information vi har fått, ska innehålla flera delar gällande informell omsorg.

Läs rapporten: Impact of the Covid-19 outbreak on informal carers across Europe

Läs också: Nya utmaningar och möjligheter för EU:s informella omsorgsgivare

Anhörigas Riksförbunds första ambassadör

Under Anhörigriksdagens andra dag presenterades också Anhörigas Riksförbunds första ambassadör. Tanken är att ambassadören ska hjälpa till att sprida och uppmärksamma frågor som rör anhörigas situation. Den första ambassadören är journalisten Lisa Syrén, som bland annat har varit programledare för radioprogrammen Ring så spelar vi och Karlavagnen.

Lisa Syrén har själv erfarenhet av att vårda och stötta flera närstående och hon hoppas att hon kan bidra till att lyfta anhörigas situation i olika sammanhang så att anhöriga blir mer sedda och får det stöd som de behöver.

– Jag hoppas att vi kan börja ena Sverige för just nu ser det väldigt olika ut i vårt land vad gäller anhörigstödet. Kan vi får mer uppmärksamhet kanske vi kan få medlemmarna att våga ställa lite mer krav i sina kommuner, sa hon under Anhörigriksdagen.

Nytt inspirationsmaterial från Nka

Maria Blad berättade om inspirationsmaterialet Planera framtiden – redan idag.

Maria Blad berättade om inspirationsmaterialet Planera framtiden – redan idag.

Även under Anhörigriksdagens andra dag stod Nka för ett antal föreläsningar. En av presentatörerna var Maria Blad, möjliggörare och praktiker på Nka. Hon berättade om det nya inspirationsmaterialet Planera framtiden – redan idag. Inspirationsmaterialet rör frågor kring framtiden för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga.

– Syftet med materialet är att framtiden för personer med flerfunktionsnedsättning ska kännas trygg, att rusta anhöriga för framtidsplanering för sin närstående och att professionella ska få en förståelse för anhörigas situation och visa på deras egen roll att kunna hjälpa och stötta, sa Maria Blad.

Pauline Johansson, forskare/möjliggörare vid Nka, berättade i sin tur om konsekvenserna av covid-19-pandemin för barn som anhöriga och unga omsorgsgivare. Elizabeth Hanson, FoU-ledare vid Nka, talade om anhörigskap i tiden och över tid, medan Mats Ewertzon, forskare/möjliggörare vid Nka, och Nils Sjöström, forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, höll en föreläsning om resursgrupper.

Nka har bevakat Anhörigriksdagen och samlar artiklar om några föreläsningar i menyn till höger. Använder du mobilen hittar du länkar till artiklarna genom att rulla ned på sidan.

Text: Josefine Göransson

Senast uppdaterad 2021-11-11 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson