Hur använda opratat.se?

Tillsammans med barnet – för dig som är anhörig eller professionell

När du ska visa en film kan det vara bra att berätta något om filmen och säga att den är kort. Vill barnet inte se mer är det bara att stänga av. Det är barnet som styr.

Ta dig tid att vänta in barnets reaktioner. Vänta med att berätta vad du som vuxen tänker. Du kan göra likadant med berättelserna.

Ett sätt att börja prata är att fråga om personerna som är med i filmen eller berättelsen. Vad är det som händer? Hur tror du att de olika personerna känner sig? Varför känner de så? Hur tror du att de tänker? Hur skulle du ha gjort i en liknande situation?

Samtalet om personerna i filmerna och berättelserna kan göra det lättare att prata om sin egen situation. När man förstår att andra kan tänka och känna som jag blir det lättare att närma sig sina egna känslor. Var nyfiken tillsammans, dela erfarenheter och prata om hur ni upplever olika situationer i vardagen.

Använd så konkreta ord som möjligt, lyssna och klargör om du förstått rätt. Svara på barnets frågor och bekräfta barnets känslor. Det hjälper barnet att lära sig lita på sina sinnesintryck och att beskriva och förmedla dem till omgivningen.

En känsla är aldrig rätt eller fel, obefogad eller befogad. En känsla bara är.

Jimmy, 11 år, säger: "Man tror, eller många tror att små barn inte förstår och att de inte tycker och tänker. Jag vet när jag var 4 år. Då hade jag jättemycket tankar, precis som jag har nu." Och Anna, 9 år: "I de här filmerna kan man sätta sig in i en situation, och man får veta att det finns andra som förstår hur det känns och att man inte är ensam."

På arbetsplatsen, för dig som är professionell:

• Det finns flera områden där du som professionell kan ha nytta av opratat.se.
• Som stöd för egen del, för att få kunskap om vad som är viktigt för barn, syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar att prata om.
• Som utgångspunkt för samtal i personalgruppen. Kanske ökar det intresset för detta verktyg på arbetsplatsen.
• I enskilda samtal när du vill ge stöd genom att väcka frågor som är "opratade", exempelvis barnets funktionsnedsättning.
• I grupp med barn med funktionsnedsättning.
• I grupp med syskon, föräldrar eller mor- och farföräldrar.
• Som tips till barn, syskon, föräldrar.
• I utbildning eller handledning för personal för att hämta stöd i att prata om svårpratade frågor.

En kurator säger: "Som professionell kan man bli översköljd av sin egen hjälplöshet och därför vågar man inte fråga hur de har det."