Skillnad när tiden går

skillnad när tiden går.mp3

Det tog en lång tid för dem att utreda vad det var flickan hade. Det tog tid för de uteslöt ju massor av saker. Det fanns i bakhuvudet att det var något, vi förstod det. Men sen när de fick svart på vitt att det var nå't – jag kommer precis ihåg var jag stod när läkaren sa detta. Och det vände ju upp och ner på hela tillvaron.

Det blev svårt för honom, Siris pappa – vår pojk. Han tänkte så långt fram redan på en gång. Det första var "hon kommer inte att kunna ta körkort". Jag försökte vara realist och sa till honom: "Som du mår nu så mår du inte om ett eller två år". Sånt ser man ju. Men ändå, det här att vara stark inför sitt eget barn. Man vill ju inte bryta ihop framför dem. Det får man ju göra hemma sen. Eller när ens pojk – stor och kraftig pojk – sitter hemma hos oss och gråter. Det är svårt. Men viktigt är att se till att inte bli bitter, att inte fastna i att tänka varför just vi. Att vara vaksam på det.

Men man får försöka vara realist och göra det bästa av det, det är tiden som är viktig. Det blir skillnad när tiden går. Nu ser man ju andra bra saker i livet som man inte såg förut. Vi har ju blivit väldigt sammansvetsade och ser på livet med andra ögon. Och sen – att få ett leende från lilla Siri.

/Sture, 72 år, farfar till Siri