Jobbiga blickar

Jobbiga blickar.mp3

Det är svårt med blickarna från andra föräldrar som tycker att vårt barn är jobbigt och att vi verkar slapphänta som inte säger ifrån som de gör till sina barn. Om jag blir arg på mitt barn tar han efter mina känslor och då blir resten av dagen katastrof. Därför försöker jag avleda Oskar. Samtidigt är det ju jättesvårt när jag inte vet om det är på grund av funktionsnedsättningen eller ett barns "normala" trots och vilja som påverkar för stunden. Då det inte syns utanpå att han behöver specialbehandling är det jobbigt att få de här blickarna från vuxna men också andra barns kommentarer.

Ibland vill jag skriva ut diagnosen i pannan på mitt barn eller bara skrika ut att – HAN HAR AUTISM sluta glo! – när han skriker och har kissat på sig

Det gör jag förstås inte utan pratar senare med Oskar när vi får kontakt igen och vi båda blivit lugna. Även om det ofta händer att vi tappar humöret och bråkar tillbaka, så är det skönt att få ur sig frustrationen. Ibland behövs bara en urladdning precis som för alla människor. Sen tar vi nya tag igen.

/Mamma till Oskar, 10 år