Sluta vara så orolig

sluta vara så orolig.mp3

Jag känner mig fri. För ett år sedan började jag åka kommunalt till skolan. Färdtjänsten hade strulat så mycket och jag var så trött på det. Jag hade tränat innan på att åka själv. Jag hittade inte riktigt men fick hjälp av folk. Det kändes coolt. Nu tränar jag på vägen till kören på måndagar.

Mamma är den där uppmuntrande personen. Hon är som jag typ. Det fixar du! Det kommer att gå bra!, säger hon. Men pappa, han är så där riktigt orolig. Är inte det där jättesvårt för dig?, säger han. Hur ska du klara det här? Och vad händer om du inte hittar? Vem hjälper dig då?

Det är jobbigt. Ofta säger jag åt honom: "Sluta var så orolig hela tiden". Men ibland säger jag inte så mycket. Jag bara struntar i honom.

Man behöver stå på sig, tro på sig själv och försöka få föräldrarna att fatta att det är viktigt att man får klara sig själv, att få vara självständig. Det är skönt att känna att man inte behöver hjälp precis hela tiden.

/Wendela, 16 år