Anhörigas erfarenheter under pandemin

Ett av de många seminarierna under Anhörigriksdagen handlade om en pågående studie kring anhörigas erfarenheter och upplevelser under pandemin. Studien genomförs av Martina Takter, närståendekoordinator i Malmö kommun, och är ett samarbete mellan Anhörigas Riksförbund och Malmö universitet. Studien publiceras i mitten av december 2021.

Under året har Martina Takter genomfört 18 djupintervjuer, varav 14 med anhöriga och fyra med företrädare för anhörigorganisationer. Intervjuerna har haft fokus på flera olika områden, bland annat vardagen under pandemin, stöd och insatser, ekonomi, livskvalitet och hälsa, samt samhälle och myndigheter.

– Jag började med att fråga hur vardagen sett ut under pandemin och redan då fick jag väldigt uttömmande svar. Det som hittills framkommit av intervjuerna, och som är gemensamt för många, är exempelvis att upplevelser av sjukvården och kommunal verksamhet inte varit vad man förväntat sig, berättade hon.

Kunskapsluckor synliggjorda

Av intervjumaterialet framgick även att kunskapsluckor i samhället blivit mer synliggjorda, att de intervjuade redan innan pandemin många gånger levde ett relativt isolerat liv med ett stort fokus på den närståendes behov. Intervjuerna visade också att många anhöriga lever med en ständig oro och måste vara tillgängliga stora delar av dygnet för sina närstående.

– Det är tydligt att det stundtals funnits en vanmakt över att man inte kan påverka eller förändra sin situation. Många upplever att de själva måste hantera och lösa situationen. Flera vittnade också om både stor trötthet och nedstämdhet, konstaterar Martina Takter.

Under seminariet tog Martina Takter även tillfället i akt att lyfta fram den kartläggning som gjordes 2019 om anhörigstöd i kommunerna. Rapporten visade redan då på brister i kommunernas anhörigstöd.

Bristande digitalt stöd

– Det som framkom av kartläggningen, och som var klart förvånande, var att det inte finns stöd på andra språk än svenska och att det inte efterfrågas, sa hon och pekade även på andra brister som framkommit i den tidigare rapporten, till exempel vad gällde digitalt stöd och efterlevandestöd

– Förhoppningsvis gav kartläggningen kommunerna inspiration och synliggjorde olika utvecklingsområden. Även Socialstyrelsen har använt sig av kartläggningen i arbetet med den nationella anhörigstrategin, vilket är positivt, slår Martina Takter fast.

Text: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2021-11-23 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson