Gemensam kunskap rustar familjen när en förälder åker på utlandstjänst

Maria Permatz, kapten och stabsofficer, och Gunilla Sundqvist, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut, arbetar båda vid Veterancentrum som är Försvarsmaktens kompetenscentrum för veteran- och anhörigverksamhet.

Ökad kunskap om anknytningsteori och föräldraskap - tillsammans med erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande - gör att både anhöriga och utlandsveteraner känner sig bättre rustade i samband med en internationell militär insats.

Det framgår av den utvärdering av familjehelger som Nationellt kompetenscentrum, Nka, genomfört på uppdrag av Försvarsmakten.

Resultaten har sammanställts i rapporten "Utvärdering av familjehelger – ett stöd till utlandsveteranfamiljer". Den är gjord av Eva Sennemark och Linnéa Aldman under ledning av Elizabeth Hanson, FoU-ledare vid Nka och professor vid Linnéuniversitetet.

Utvärderingen har initierats av Gunilla Sundqvist, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut, och Maria Permatz, kapten och stabsofficer. Båda arbetar vid Veterancentrum som är Försvarsmaktens kompetenscentrum för veteran- och anhörigverksamhet.

Hela familjen påverkas

–Eftersom familjehelgerna är ett förhållandevis nytt koncept ville vi kvalitetssäkra verksamheten. Vi vände oss därför till Nka som dels är en fristående part, dels har mycket kompetens inom området stöd till anhöriga, säger Maria Permatz.

Maria Permatz berättar att Försvarsmakten har arbetat med anhörigfrågan sedan 1990-talet eftersom både anställda (utlandsveteraner) och anhöriga påverkas av en utlandsmission.

–Ett bra stöd till anhöriga på hemmaplan är en förutsättning för att den anställde ska kunna göra ett bra arbete i insatsområdet. Det ökar individens uthållighet och också sannolikheten att utlandsveteranen åker på nya uppdrag, säger hon.

Det dröjde dock till 2010 innan Försvarsmakten påbörjade ett mer strukturerat anhörigarbete. Då kom en ny lag som reglerar Försvarsmaktens veteran- och anhörigarbete.

Strategier för anhörigarbetet

I samband med att lagen trädde i kraft 2011 har veteran- och anhörigarbetet utvecklats. Informationsmaterial och strategier för anhörigverksamhet har tagits fram av Försvarsmakten, och idag anordnas en rad olika aktiviteter som till exempel anhörigträffar före, under och efter en insats.

Försvarsmakten betonar vikten av ett preventivt arbete. I anhörigbegreppet inkluderas inte bara partnern, utan också veteranens föräldrar, syskon och nära vänner.

–Gemensam kommunikation, förberedelse och planering är en förutsättning för att insatsen ska lyckas, både hemma och borta, betonar Maria Permatz.

Familjen en skyddande faktor

Gunilla Sundqvist berättar att det finns studier som antyder att separationer kan förekomma till följd av den ökade belastningen som utlandstjänstgöring kan innebära.

–Vi vet samtidigt att familjen är en skyddande faktor mot psykisk ohälsa hos utlandsveteranen, inte bara under själva missionen utan också efter hemkomsten. Därför är det viktigt att se till att hela familjen mår bra och har tillgång till stöd, säger hon.

Sedan många år tillbaka har Försvarsmakten finansierat kommunikationskurser som vänder sig till par, så kallade PREP-kurser, som arrangeras av samarbetsorganisationen Svenska Soldathemsförbundet.

–Vi hade dock inget med fokus på hela familjen, berättar Gunilla Sundqvist.

Det är med den bakgrunden som Invidzonen utvecklade konceptet Familjehelger med stöd från Försvarsmakten, i syfte att stärka familjer där någon av föräldrarna genomför en internationell militär insats. Invidzonen är en av Försvarets samarbetsorganisationer vars målgrupp är anhöriga till utlandstjänstgörande personal.

Föreläsningar och verktyg

Familjehelgerna är ett arrangemang där utlandsveteraner med minderåriga barn erbjuds att tillsammans med hela familjen åka i väg en helg för att få träffa andra som är i en liknande situation. Kursen vänder sig till familjer före, under eller efter en internationell militär insats.

Syftet är att rusta familjerna genom att öka kunskapen kring föräldraskap, anknytningsteori och kommunikation inom familjen. De vuxna erbjuds föreläsningar och verktyg att jobba vidare med i sitt föräldraskap - och de speciella utmaningar som kan uppstå när en förälder är ute på en utlandsmission - medan barnen får göra aktiviteter tillsammans med professionella barn- och ungdomsledare. Familjerna bor i eget boende på kursgården under vistelsen.

Sedan starten 2018 har sammanlagt åtta familjehelger arrangerats, inklusive en pilothelg. 114 vuxna och 117 barn har deltagit i helgerna.

Högt betyg

I samband med rapporten deltog en av utvärderarna i en familjehelg, genomförde webbenkäter till tidigare deltagare, intervjuade föräldrar och personal vid Invidzonen och Försvarsmakten, samt analyserade statistik och annan dokumentation.

Resultaten visar bland annat att deltagarna var mycket nöjda med aktiviteten. Helgen fick betyget 8–10 på en tiogradig skala, där 1 stod för "mycket negativ" och 10 för "mycket positiv". Medelvärdet var 9,7.

Den sammanfattande slutsatsen, enligt författarna, är att familjehelgerna är ett gott komplement till Försvarsmaktens övriga anhörigarbete, och till nytta för Försvarsmakten som arbetsgivare och för utlandsveteranen och dennes anhöriga.

Vill erbjuda fler

Några utvecklingsområden identifierades dock. Det handlar främst om resurser och budget hos Invidzonen, samt om mer systematisk marknadsföring från Försvarsmaktens sida - bland annat om vikten av att hela familjen deltar i helgen för att öka effekten och hållbarheten.

Rapporten kommer nu att spridas via Försvarsmaktens intranät och även till lokala anhörigsamordnare inom myndigheten.

–Målet framöver är att utöka antalet helger till fem under 2022 för att kunna erbjuda 30 procent av utlandsveteranerna med minderåriga barn möjlighet att delta i en familjehelg, säger Maria Permatz.

Text: Barbro Falk

Mer information

Läs hela rapporten "Utvärdering av familjehelger – ett stöd till utlandsveteranfamiljer" här.

Föreläsningar med olika teman

Föreläsningarna under familjehelgen tar bland annat upp följande teman: • Föräldrarnas förväntningar och farhågor inför helgen • Föräldraledarskap • Empatisk gränssättning • Relationistiskt förhållningssätt • "Juul-hjulet", en modell för anknytningsteori • Trygghetscirkeln • Anknytning – några tankar och teorier • Belöning och bestraffning • Samtala och berätta för barn • Föräldrarnas egna frågor och funderingar • Egna erfarenheter och erfarenhetsutbyte.

Senast uppdaterad 2021-10-18 av Barbro Falk, ansvarig utgivare Lennart Magnusson