Ny avhandling om unga med psykisk ohälsa betonar vikten av familjefokus och inkludering

Familjefokus i både tanke och handling. Familjen runt personen med psykisk ohälsa behöver stöd och kunskap - och även få möjlighet att delta i vårdarbetet. På så sätt stärks familjen och dess förmåga att agera stödjande.

Det är det övergripande budskapet i den doktorsavhandling som nyligen lades fram och godkändes vid institutionen för hälsovetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).

Bakom avhandlingen står sjuksköterskan Lisbeth Kjelsrud Aass, lektor och forskare vid samma universitet. Avhandlingen har titeln "Think Family, Work Family! Families living with mental illness. Perspectives of everyday life, family-centered support, and quality of community mental healthcare".

Lisbeth Kjelsrud Aass har bedrivit sin forskning i samarbete med bland andra docenterna Hege Skundberg-Kletthagen och Öyfrid Larsen Moen vid NTNU, samt professor Agneta Schröder vid Örebro Universitet och NTNU.

Fyra delstudier

Den nu aktuella avhandlingen består av fyra delstudier där sammanlagt 133 personer deltagit; därav 55 patienter, 65 anhöriga och 13 vårdanställda.

De två första delstudierna handlar om vardagslivet hos familjer där en ung vuxen lider av psykisk ohälsa, familjestöd från vårdpersonalen och hur familjen upplever kvaliteten på den psykiatriska öppenvården.

För att kartlägga olika erfarenheter och upplevelser har forskarna använt sig av familjeintervjuer och standardiserade frågeformulär

Avhandlingens andra del, med delstudierna III och IV, undersöker hur patienter och anhöriga, respektive vårdpersonal, upplever interventioner med Family‐Centered Support Conversations, FCSC. FCSC är en arbetsmetod som fokuserar på hur familjemedlemmar kan stödja varandra och hur man identifierar styrkor och resurser i familjen.

I denna del av avhandlingen har forskarnas arbetsredskap varit både familjeintervjuer och individuella intervjuer.

Ständig balansgång

Resultaten visar är att familjen kring en ung vuxen med psykisk ohälsa balanserade mellan att släppa taget för möjliggöra övergången till ett självständigt vuxenliv - och att utgöra ett nödvändigt stöd i vardagen så att personen kan slutföra utbildning, stanna kvar i arbetet och ha ett socialt liv.

De unga vuxna å sin sida försökte att inte vara en börda, men längtade samtidigt efter att familjemedlemmarna skulle förstå dem och deras situation.

Av avhandlingen framgår att de anhöriga hanterade vardagen så gott de kunde, men kände brist på stöd och respekt från vårdpersonalen. Man önskade också att bli inkluderade i vårdteamet och få ta del av det psykiska hälsoarbetet.

Denna känsla av utanförskap kom även till uttryck när familjen skulle bedöma kvaliteten på den psykiatriska öppenvården; de anhöriga rapporterade betydligt lägre kvalitet än patienterna.

Avhandlingen visar också att vårdpersonalen inte gärna ville dela information med de anhöriga, även om patienten gav sitt samtycke till detta. Personalen värnade i stället om sin allians med patienten, vilket innebar att de anhöriga utestängdes från information som skulle kunna underlätta omhändertagandet av den närstående.

Obekvämt men tryggt

När det gäller interventioner med FCSC, framgår det av avhandlingen att både familjer och vårdpersonal såg fördelar med de familjestödjande samtalen.

Även om metoden kändes ny och obekväm, hjälpte den familjen att – i en trygg miljö tillsammans med vårdpersonalen – berätta för varandra hur man uppfattade vardagen. Tillsammans kunde styrkor och resurser lyftas fram.

Vårdpersonalen upplevde ett ökat kunskapsutbyte i och med FCSC-metoden. Man fick inblick i familjens lidande och de olika familjemedlemmarnas engagemang, samtidigt som familjen fick mer kunskap om den närståendes sjukdom och nya möjligheter att hantera vardagen.

Sammanfattningsvis såg vårdpersonalen FCSC som ett komplement till sedvanligt omhändertagande. Men, betonade man, metoden måste justeras för att passa den enskilda patienten och dennes familj – och den passar inte heller alla familjer. Något som också lyftes fram var utmaningen att kunna värna patientens integritet under samtalen.

TEXT: BARBRO FALK

I avhandlingen åberopas tidigare forskning inom området, bland annat av forskare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, och Linnéuniversitetet. (Ewertzon, M., & Hanson, E. (2019). Support Interventions for Family Members of Adults with Mental Illness: A Narrative Literature Review. )

Mer information

• Nka har tidigare gjort en intervju med Lisbeth Kjelsrud Aass. Den går att läsa här.

• Avhandling "Think Family, Work Family! Families living with mental illness. Perspectives of everyday life, family-centered support, and quality of community mental healthcare" finns tillgänglig här (öppnas i nytt fönster).

De fyra delstudier går att läsa i sin helhet i slutet av avhandlingen under rubrikerna:
I It's Not a Race, It's a Marathon!: Families Living with a Young Adult Suffering from Mental Illness.
II Family support and quality of community mental health care: Perspectives from families living with mental illness
III Young Adults and Their Families Living With Mental Illness: Evaluation of the Usefulness of Family-Centered Support Conversations in Community Mental Health care Settings
IV Young adults suffering from mental illness: Evaluation of the family- centred support conversation intervention from the perspective of mental healthcare professional

Senast uppdaterad 2021-09-03 av Barbro Falk, ansvarig utgivare Lennart Magnusson