Barns utsatthet har förstärkts under pandemin

Barns tillgång till olika skyddsfaktorer har minskat under pandemin, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris. Foto till vänster: Peter Knutson. Foto till höger: Pexels.

Barns tillgång till olika skyddsfaktorer har minskat under pandemin, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris. Foto till vänster: Peter Knutson. Foto till höger: Pexels.

I mars släppte Bris sin årsrapport "Första året med pandemin – om barns mående och utsatthet". I rapporten konstaterar Bris att det har varit ett år olikt alla andra. För de allra flesta har vardagen förändrats och de nya påfrestningarna har varit särskilt påtagliga för barn som redan innan pandemin befann sig i en utsatt situation.

Under 2020 hade Bris kontakt med fler barn än någonsin tidigare. Det går inte att fastställa att det ökade antalet kontakter och samtal beror på pandemin, men det är däremot tydligt att pandemin har påverkat samtalsämnena.

– Vi hade möjlighet att börja utöka våra öppettider i mars förra året och har kunnat trappa upp öppettiderna allt eftersom. Sedan den 15 mars i år har vi öppet dygnet runt. De utökade öppettiderna sammanföll med pandemin, vilket bara var en slump. Trycket är alltid stort på Bris och när vi utökade tiderna innebar det en delvis förväntad samtalsökning. Det vi kan se som är pandemirelaterat är att det är vissa kategorier av samtal som har ökat och sticker ut, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris.

De vanligaste samtalsämnena under året var psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter, samt våld, övergrepp och kränkningar. Ökningen av vissa samtalsämnen har varit stora, exempelvis ökade barns samtal om ångest med 61 procent, samtalen om nedstämdhet med 55 procent och samtalen om familjekonflikter med 43 procent.

Samtalsämnena har förändrats under året

I barns samtal med Bris framgår det att det finns en oro för den nya situationen i samhället. I början av pandemin handlade många samtal om viruset, om oro för att någon närstående skulle bli smittad och om oro för att föräldrar skulle förlora jobben. Med tiden har samtalsämnena övergått till att mer handla om pandemins konsekvenser på längre sikt och ovissheten om hur framtiden kommer att se ut.

Isoleringen som uppstått som en konsekvens av pandemin har inneburit en ökad risk för barn att fara illa i hemmet eller bevittna våld mot en förälder. I samtal med barn har det också framkommit att en del barn upplever att pandemin har försämrat vuxnas mående, vilket i vissa fall lett till en försvårad tillvaro i hemmet.

– Det går inte att dra några bestämda slutsatser eftersom pandemin fortfarande pågår. Men det som är tydligt är att kriser inte slår jämnt i samhället. Barn som redan är utsatta i sina hem, till exempel där det förekommer våld eller att en förälder har missbruksproblem eller egen psykisk ohälsa, drabbas värre än andra barn. Vi ser också att de barn som led av psykisk ohälsa innan pandemin, eller de som precis hade börjat återhämta sig från psykisk ohälsa, drabbats hårt. Det har också blivit extra svårt för barn som är i behov av rutiner, scheman och ordning och reda, säger Marie Angsell.

Fler riskfaktorer och färre skyddsfaktorer

Trots att skolor i Sverige har haft öppet i större utsträckning än i många andra länder är det tydligt att högre skolfrånvaro och restriktioner har försvårat situationen för många barn. Isolering på grund av att skolorna har varit stängda, att man varit sjuk eller att föräldrar hållit barnet hemma av rädsla för smitta, har lett till färre sociala kontakter med både jämnåriga och vuxna utanför hemmet.

– Tillgången till skyddsfaktorer minskar när man inte möter så många utanför familjen, till exempel lärare som kan se hur barnen har det. Det har blivit fler riskfaktorer och färre skyddsfaktorer under pandemin, säger Marie Angsell.

I Bris samtal med barn framkommer det att många har upplevt förändrade möjligheter att få stöd under pandemin. Stödinsatser har tillfälligt pausats, restriktioner har gjort det svårare att hålla kontakt med stödaktörer och en del verksamheter upplevs ha varit mindre tillgängliga. Barn berättar också att man tycker att det är otydligt vilket stöd och vilken vård som finns och hur man får kontakt med stödresurserna. Samtidigt upplever en del barn att digitalisering av olika stödtjänster har gjort stödet mer lättillgängligt.

Barn behöver få information

I sin rapport lämnar Bris ett antal rekommendationer för hur samhället kan skapa bättre förutsättningar för barn. De lyfter bland annat att det behövs tillsättas resurser för att möta ett ökat vård- och stödbehov bland barn och unga, att skolors beredskapsförmåga vid kriser bör säkerställas så att skolor bättre kan gå in och stötta barn, och att tillgången till nära samtalsstöd för barn bör ökas i hela landet. Bris anser också att barn som växer upp med föräldrar med psykisk ohälsa, missbruksproblematik eller våld i hemmet, behöver få ökade möjligheter att kunna söka stöd utan vårdnadshavarens godkännande.

– Samhället behöver ta höjd för att möta barn. Det behöver finnas beredskap och en medvetenhet om att pandemin har påverkat barn på olika sätt och vi behöver möta upp och hjälpa barnen på alla nivåer, säger Marie Angsell.

Hon poängterar också att det är viktigt att barn får anpassad information för att kunna få en förståelse för vad som händer i samhället, både under pågående och framtida kriser.

– Vi ser att det finns en del information om covid-19, men det är en väldigt liten del av informationen som är anpassad till barn. När barn får information handlar det ofta om psykisk hälsa och att ta hand om sig själv i kristider, men barn behöver också få tillgång till information kring vaccinering, restriktioner, vaccinpass och liknande. Information är en viktig pusselbit till trygghet och barn har rätt till samhällsinformation.

Syftet med Bris rapport är att belysa och skapa förståelse för vilka konsekvenser pandemin och åtgärder kopplade till pandemin har fått för barn. Bris hoppas nu att kunskapen ska kunna bidra till förändringar och förbättringar på både kort och lång sikt.

– Vi får inte förlora generationer av barn. Vi önskar att man får upp ögonen för hur barn är drabbade, att barn drabbas olika och att samhället har ett ansvar att stötta upp så gott det går, säger Marie Angsell.

Klicka här för att läsa hela rapporten 

Länk till Bris webbplats

Text: Josefine Göransson

Senast uppdaterad 2021-04-12 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson