Anhöriga som ger omfattande omsorg – Lennart Magnusson

Text om Lennart Magnussons föreläsning på Anhörigriksdagen 2020

Lennart Magnusson, docent och verksamhetschef för Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), föreläste under Anhörigriksdagen 2020 om anhöriga som ger omfattande omsorg. Under föreläsningen pratade Lennart Magnusson om vad dessa anhöriga får för stöd och vad de önskar för stöd. Föreläsningen gjordes i form av ett öppet Zoom-möte där de som tittade hade möjlighet att vara med och diskutera och ställa frågor.

Lennart Magnusson inledde föreläsningen med att berätta att en undersökning som Nka gjorde år 2018 visade att det är cirka 1,3 miljoner svenskar som ger omsorg till en närstående. Det är ungefär lika många som det var år 2012 då det senast gjordes en liknande undersökning. Skillnaden man kan se är att man idag ger mer omsorg än vad man gjorde 2012. Idag ger anhöriga omsorg i genomsnitt 13 timmar i veckan, den motsvarande siffran 2012 var elva timmar.

De som deltog i mötet fick sedan diskutera i smågrupper vad de tänker att "omfattande omsorg" innebär. Lennart Magnusson förklarade därefter att forskningen säger att betydelsen av omfattande omsorg beror på flera olika saker: den anhörigas ålder, hälsa, sömn, kön, hur familjesituationen ser ut, ekonomin, hur länge man har varit omsorgsgivare, om man vårdar själv eller tillsammans med andra, samt arbete. Det går alltså att säga att det är väldigt individuellt när omsorgen blir omfattande.

Studien som Nka gjorde 2018 visade att det bland personer som är 18-44 år är ungefär var tionde som ger omsorg till en närstående. Av dessa ger drygt en tredjedel omsorg mer än tio timmar per vecka.

– 18,8 procent av alla säger att de har blivit erbjudna stöd, fyra procent säger att man är missnöjd med det och en del har tackat nej. Det är också fyra procent som har fått avslag på sin ansökan om stöd, sa Lennart Magnusson.

Det stöd som de anhöriga i gruppen 18-44 år vill ha är väldigt utbrett. I topp ligger ekonomiskt bidrag eller stöd, må bra-aktiviteter och stöd som underlättar arbetet.

Bland personer som är i åldern 45-64 år är det 23 procent som är anhöriga omsorgsgivare, varav en fjärdedel ger omsorg mer än tio timmar i veckan.

– Rätt många får information och rådgivning men lika många skulle önska att de fick det. Man önskar utbildning, stödsamtal, hälsoundersökningar ekonomiskt bidrag, stöd via modern teknik och stöd som underlättar arbetet. Även om det idag är många fler som får och blir erbjudna stöd är det ändå många som skulle önska att få det.

I den sista gruppen, 65 år och äldre, är cirka var sjunde person anhörig. Av dem ger nästan hälften omsorg mer än tio timmar i veckan och 26 procent ger omsorg mer än 30 timmar i veckan. Av dessa önskar många hälsoundersökningar, må bra-aktiviteter och ekonomiskt stöd.

Lennart Mgnusson släppte därefter in deltagarna för diskussion och bad dem att i smågrupper prata om vad man bör göra framöver. Det som lyfts som viktigt i forskningsresultat är att skapa en medvetenhet, arbeta förebyggande, kartlägga och följa upp, arbeta med en helhetssyn, jobba med att individualisera stödet, flexibilitet och att vara kreativ.

– Nu under coronapandemin har vi sett hur det har vuxit fram olika lösningar som inte fanns innan. Både med användning av videomöten, telefonkedjor och utevistelser, sa Lennart Magnusson.

Han betonar också att det är viktigt att komma ihåg att det finns barn som är anhöriga. Bland barn är det nästan 20 procent som ger stöd eller hjälp till en närstående. Lennart Magnusson tror att det är viktigt att alla hjälps åt att lyfta vikten av att anhöriga får stöd så att det kommer med i handlingsplaner och verksamhetsplaner.

– Det här är en folkhälsofråga, sa han avslutningsvis och berättade att det som påverkas mest hos anhöriga som ger omsorg är hälsan, ekonomin och den sociala delaktigheten.

Här kan du se Lennart Magnussons föreläsning

Text: Josefine Göransson

Senast uppdaterad 2020-12-15 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson