Projektet ”Vi är med!” ökar möjligheterna till kommunikation

Pia Käcker, projektledare för Vi är med!

Pia Käcker, projektledare för Vi är med!

Inom kort avslutas det treåriga samverkansprojektet "Vi är med!". Målet för projektet har varit att ta fram ett metodpaket för ökad kommunikation för personer med flerfunktionsnedsättning. I april lanseras metodpaketet på Nka:s hemsida.

– Syftet med projektet "Vi är med!" har varit att stärka möjligheten till kommunikation och ett livslångt lärande, självständighet och delaktighet för den här målgruppen. Engagemanget har varit stort från såväl anhöriga som personal, konstaterar projektledare Pia Käcker.

Kommunikation är allas ansvar. Kan man inte kommunicera kan man inte vara med och påverka eller uttrycka sin vilja. Dessvärre satsas det för lite på vuxna personer med flerfunktionsnedsättning när det gäller kommunikation, vilket leder till att man inte får möjlighet att fortsätta att utvecklas.

– Vi vet att personer med omfattande funktionsnedsättningar inte har tillgång till alternativ kommunikation i tillräcklig utsträckning. Efter avslutad skolgång blir det ofta en tillbakagång i lärandet. Vårt mål med projektet "Vi är med!" är att öka möjligheten till ett livslångt lärande genom förbättrad kommunikation och samspel med omgivningen, säger arbetsterapeuten och projektledaren, Pia Käcker.

Det treåriga projektet startade 2018. Under de tre åren har 13 vuxna personer med flerfunktionsnedsättning i åldrarna 22-52 år i fyra olika kommuner deltagit, samt 22 personalgrupper från daglig verksamhet och flera boenden, assistenter och anhöriga till de 13 deltagarna.

– Max två personal från varje personalgrupp har deltagit. De har hela tiden i sin tur kunnat dela kunskaper de fått i projektet med övrig personal. På så sätt har vi nått ut brett med projektet, säger Pia Käcker.

– Väldigt avgörande har varit engagemanget från cheferna i de kommunala verksamheterna som deltagit. När de gett sitt mandat och skapat förutsättningar för personalen att delta så har det fungerat väldigt bra. Sju av 13 deltagares anhöriga har deltagit aktivt i projektet och även de verksamhetschefer som deltagit har varit väldigt engagerade.

Stärkt samverkan med blandade lärande nätverk

En central metod i projektet för att öka kunskapen om kommunikation och möjligheten till samverkan mellan deltagarna har varit regelbundna webbmöten, så kallade blandade lärande nätverk (BLN). Där har man tillsammans kunnat reflektera över olika situationer och kommunikationssätt.

Inför varje tillfälle har deltagarna förberett sig utifrån ett givet tema, bland annat genom att man filmat och spelat in olika skeenden med hjälp av surfplattor som alla fått tillgång till genom projektet.

– Tack vare det har vi kunnat exemplifiera och belysa olika situationer och lyft fram många frågeställningar och goda exempel. Det har varit ett fantastiskt bra sätt att kunnat få inblick i varandras verksamheter och sprida kunskap till alla som ingått i projektet, säger Pia Käcker.

Genom filmerna har man också kunnat identifiera olika situationer eller frågeställningar där det generellt behövs mer kunskap. Även det en viktig del i projektet, menar Pia Käcker och konstaterar att personer med flerfunktionsnedsättning är relativt osynliggjorda i samhället.

– Tack vare att de här personerna ställt upp och tillåtit att vi filmat så kan vi ge en bredare bild och synliggöra hur livet kan te sig för dem i olika situationer. Nu har vi en "guldgruva" med många fina filmer som illustrerar olika exempel.

Anhöriga en viktig källa till kunskap

Av den utvärdering som gjorts, och som projektgruppen är i full färd med att granska, framgår att samverkan är nyckel till framgångarna i projektet. Man kan nå en samsyn genom att få hjälp och stöd i hur man ska tolka personerna, där det många gånger kan finnas väldigt olika uppfattningar.

Pia Käcker betonar att det krävs stor personkännedom för att kunna tolka en person.

– Här är anhöriga en viktig källa till kunskap. Det är ofta de som känner personen i fråga bäst. Att alla bidrar till att föra in kunskap till nätverket är avgörande. Här har vi stor hjälp av metoden Gemensam problemlösning som består av två delar, en kartläggningsfas och en åtgärdsfas. Den syftar till att kartlägga och planera olika åtgärder för att stärka kommunikationen.

Läs mer: Ingrid Mattson Müller berättar om metoden Gemensam problemlösning

Pia Käcker förklarar att ett viktigt mål är att skapa ett "kommunikationspass", där varje persons individuella kommunikation är nedtecknat.

– När alla dokumenterar hur en person kommunicerar så kan man utifrån det nå fram till det som är gemensamt, det som alla uppfattar lika. När det sedan finns på pränt är det lättare att överföra till andra personer, till exempel vikarier på ett boende eller daglig verksamhet. Ett kommunikationspass tydliggör helt enkelt hur en enskild person kommunicerar.

Hon klargör att det återigen handlar om att skapa mening och delaktighet i vardagen, att varje person har rätt att få uttrycka en egen vilja. För att kunna göra det krävs att det finns personer som kan tolka, vilket många gånger kan vara svårt och kräver både tålamod och kunskap.

"Vi är med-paketet" på Nka:s hemsida

Hon betonar att inga av de metoder man använt sig av i projektet är nya, utan att det snarare handlar om att de paketerat, systematiserat och i vissa fall förenklat användningen av metoder, som exempelvis metoder för nätverksmöten, Gemensam Problemlösning, GP med Goal Attainment Scaling, GAS. Även metoder som AKKtiv, vilken använts för barn för att bedöma personens kommunikativa nivå, och metoder som Taktila tecken och talknappen har lyfts fram.

– Det viktiga är att när projektet avslutas kommer det finnas ett samlat material att tillgå, där användaren kan välja utifrån det behov varje enskild person har. När "Vi är med-paketet" blir tillgängligt kommer vi kunna erbjuda en verktygslåda med olika metoder, vilket jag tror kan bli ett verkligt bra stöd i många olika verksamheter.

Hon berättar att "Vi är med-paketet" även kommer innehålla fallbeskrivningar i form av animerade filmer, som gjorts utifrån den verklighet och olika situationer som de 13 personer med flerfunktionsnedsättning i projektet delat med sig av.

Nu ser Pia Käcker fram mot våren och lanseringen av "Vi är med-paketet":

– När projektet avslutas i april blir nästa steg att sprida, sprida och återigen sprida information om att "Vi är med-paketet" finns att tillgå på Nka:s hemsida. Vi hoppas och tror att det ska kunna utgöra en inspirationskälla för både personal och anhöriga. Allt handlar i grunden om att personer med flerfunktionsnedsättning ska få möjlighet att bli mer självständiga och delaktiga i sina liv.

Text: Agneta Berghamre Heins

Fakta – Projektet Vi är med!

"Vi är med!" är ett treårigt Arvsfondsprojekt som startade 2018 och avslutas under våren 2021. Syftet är att genom förbättrad kommunikation för personer med flerfunktionsnedsättning öka möjligheten till ett livslångt lärande och därmed skapa förutsättningar för självständighet och delaktighet i samhället.

Projektet är ett samverkansprojekt mellan Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), Sveriges Arbetsterapeuter, Dart kommunikations- och dataresurscenter vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och FUB som är projektägare. Fyra kommuner har deltagit i projektet: Lerum, Norrköping, Eslöv och Skellefteå kommuner.

Deltagare har varit 13 personer med flerfunktionsnedsättning, anhöriga, arbetsterapeut, personal på boende och daglig verksamhet, personliga assistenter, specialpedagog, 2 logopeder, socionom/möjliggörare, och webbredaktör vid Nka.

Målet är "Vi är med-paketet", där olika verktyg för att stärka kommunikationen och möjligheten till delaktighet för personer med flerfunktionsnedsättning presenteras, och som ska finnas tillgängligt på Nka:s hemsida under våren. Metodpaketet riktar sig till personal och anhöriga.

Senast uppdaterad 2021-01-20 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson