Utveckling av nationell anhörigstrategi

Rapport om nationell anhörigstrategi

Rapport om nationell anhörigstrategi

Under 2017 tog Nka fram ett underlag för en nationell anhörigstrategi vilket presenterats för socialdepartementet och nationella, regionala och lokala politiker. Den 10 oktober i år beslutade regeringen att påbörja arbetet med att utveckla en nationell anhörigstrategi

Strategin har som utgångspunkt att anhöriga ska ha samma möjligheter som andra medborgare ur ett livsloppsperspektiv.

Det innebär att anhöriga ska

  • ha valfrihet att bestämma om de vill ta på sig en anhörigvårdarroll.
  • ha samma möjligheter till utbildning, arbete och social delaktighet oberoende av kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Som ett led i ytterligare konkretisering av strategin och de åtgärdsområden som forskningen pekar på har fokusgrupper och intervjuer genomförts med anhöriga, personal och beslutsfattare under hösten/vintern 2017–2018. Totalt har 35 anhöriga, ett trettiotal personal (främst länssamordnare för anhörigstöd) och tio beslutsfattare nåtts av studien.

De intervjuade har fått diskutera underlaget i grupp eller reflektera över det enskilt, samt komma med förslag på konkreta åtgärder för varje åtgärdsområde. Underlaget har därefter reviderats något utifrån resultatet av studien.

Studien visar på ett tydligt behov av en nationell anhörigstrategi. Även om de intervjuades förslag till åtgärder inte är helt nya, så pekar de på dilemman och utvecklingsområden som redan påtalats i svensk och internationell forskning, policydokument och annan dokumentation.

Områden som anhöriga prioriterar är att säkra den finansiella tryggheten vid vård av närstående, utbildning i anhörigperspektivet för personal som möter anhöriga samt att möta anhörigas behov och skapa ett evidensbaserat anhörigstöd.

En harmonisering av anhörigstödet nationellt och en bättre samverkan mellan kommun och landsting är andra viktiga frågor som lyfts i fokusgrupper och intervjuer. Samtidigt betonar de intervjuade att vårdandet bör bygga på frivillighet och att en god kvalitet på vård och omsorg till den närstående är förutsättningar för att anhöriga ska känna sig trygga. 

Regeringens beslut

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag för en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. I uppdraget ingår att Socialstyrelsen ska lämna ett samlat underlag till regeringen för en bred nationell anhörigstrategi. Underlaget ska bestå av:

  • en analys av vad anhörigperspektiv innebär för den anhörige, den äldre och för personalen, samt
  • en kartläggning och analys av i vilken utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av befintligt regelverk och i de fall Socialstyrelsen bedömer att det finns brister, en redovisning av dessa.

I kartläggningen och analysen ska beaktas den påbörjade omställningen av svensk hälso- och sjukvård till en mer nära vård med fokus på primärvården utifrån en mer patientcentrerad och samordnad hälso- och sjukvård. Vidare ska uppdraget genomföras med ett jämställdhetsperspektiv.

I genomförandet av uppdraget ska Socialstyrelsen samverka med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Sveriges Kommuner och Landsting.

Läs mer om uppdraget

10 konkreta förslag

1. Säkra finansiell och social trygghet – egen ekonomi och pension

  • Nationella riktlinjer kring ersättning och kompensation för ekonomiskt bortfall till personer som vårdar och/ eller stödjer en närstående. 
  • Vård av närstående ska vara pensionsgrundande om den sker utifrån ingånget avtal med kommunen. 
  • Rätt till semester för personer som vårdar och/eller stödjer en närstående på heltid. 
  • Tydligt uppdrag till kommunerna att skapa mötesplatser (även virtuella enligt Nka-modell) och uppmuntra bildandet av anhörigföreningar som kan fungera som dialogpart till kommunen.

2. Balans mellan förvärvsarbete och vård av närstående

  • Rätt till insatser som personlig assistens och andra in- satser även om det finns en anhörig som vårdar men inte orkar/vill vårda heltid. Förtydliga föräldraansvaret i detta sammanhang. 
  • Rätt till VAN (vård av närstående) på motsvarande sätt som VAB (vård av barn). 
  • Ge utrymme i lagstiftningen för tillfällig tjänstledighet för anhöriga som vårdar och/eller stödjer en närstående. 
  • Initiering av forskning och utveckling kring fungerande metoder för att fånga upp och stötta barn, vuxna och äldre som är anhöriga och ger vård och stöd till en närstående.

3. Förebyggande åtgärder för att motverka ohälsa hos anhöriga

  • Informationskampanjer för att öka medvetenheten kring anhörigvårdandets påverkan på hälsan. 
  • Frivilliga hälsokontroller. 
  • Krav på hälso- och sjukvård att ställa frågor kring anhörigskap vid alla besök som en del av anamnesen. 
  • Krav på arbetsgivare att stödja yrkesverksamma anhöriga 
  • Krav på samverkan mellan hälso- och sjukvården, social- tjänsten och omgivande samhället
  • Krav på samverkan mellan primärvården, socialtjänsten, elevhälsan och anhörigstödet så att unga omsorgsgivare kan erbjudas stöd/behandling tidigt i processen.

4. Anhöriga som samarbetspartners inom vård och omsorg

  • Tydligt uppdrag till kommun och landsting med krav på dialog med anhöriga vid planering för en sjuk eller funktionsvarierad närstående samt utveckling av verksamheter. 
  • Nationell uppföljning av kvaliteten på anhörigstödet utifrån anhörigas perspektiv som även fokuserar på anhörigas delaktighet. 
  • Förtydligande av sekretesslagstiftningen gällande an- hörigas delaktighet och ombudskap. Uppföljning av hur detta fungerar i praktiken. 
  • Möjlighet till framtidsfullmakt där närstående, anhöriga och kommun/sjukvård skriver avtal om vem/vilka som ska representera den närstående vid exempelvis recidiv i psykisk sjukdom etc.

5. Utbildning av personal inom kommun och landsting som möter anhöriga

  • Krav på att anhörigperspektivet ska in i samtliga grundutbildningar för alla personalkategorier som möter anhöriga inom kommun och landsting. 
  • Krav på obligatorisk fortbildning av personal inom om- rådet, introduktion av nyanställda utifrån ny forskning. Uppdrag till Nka att utveckla fler webbutbildningar, exempelvis riktade till chefer. 
  • Nationella kampanjer som lyfter anhöriggruppen och deras situation för att öka medvetenheten generellt i samhället.

6. Utbildning och träning för anhöriga samt validering av anhörigas färdigheter

  • Krav på kommunala rutiner för när och hur anhöriga ska tillfrågas om de vill påta sig rollen som anhörig- vårdare samt erbjudande om utbildning till anhöriga. Nationella uppföljningar av hur detta följs. 
  • Uppdrag till Nka att utveckla webbutbildningar för anhöriga som kommuner och landsting kan använda. 
  • Undersöka möjligheten till validering av anhörigas färdigheter utifrån de instrument som redan finns.

7. E-tjänster och välfärdsteknologi som anhörigstöd

  • Riktade stimulansmedel för utveckling av tjänster och välfärdsteknologi utifrån olika anhörigkategoriers (barn & unga, förvärvsarbetande, äldre) behov. 
  • Krav på att utveckling av nya tjänster ska ske i sam- verkan med anhöriga och personal. 
  • Säkerställa tillgång till internet i hela landet och kompa- tibla system för välfärdsteknologi. 
  • Se över regleringen för användning av e-tjänster och välfärdsteknologi, exempelvis integritetsaspekterna. 
  • Harmonisering av e-tjänster nationellt, exempelvis kan e-tjänster kopplas till 1177 eller annan välbesökt databas.

8. Möta anhörigas behov och utveckla ett evidensbaserat anhörigstöd

  • Kartläggning av omfattningen på det aktuella anhörig- stödet i kommunerna för att skapa en baslinje. 
  • Nationella riktlinjer kring utveckling av anhörigstödets miniminivå utifrån tillgänglig kunskap. Detta kan revideras i takt med att kunskapen evidensbaseras. Kartlägg vilka funktioner som behöver arbeta med detta och nödvändiga mandat för uppföljning. 
  • Initiera forskning kring vilket stöd som fungerar bra, inte minst stöd till barn och unga. 
  • Systematiska nationella uppföljningar kring hur an- höriga upplever anhörigstödet utifrån behov och kvalitet.

9. Samverkan mellan kommun och landsting

  • Systematisk uppföljning av samverkan mellan kommun och landsting som en del i övrig uppföljning av valitet inom hälso- och sjukvården. Utvärdera metoder för samverkan och sprid dessa. 
  • Se över lagstiftningen som förhindrar möjligheten att dela information mellan kommun och landsting – exempelvis gemensamma journalsystem. 
  • Gemensam lagtext kring ansvar för att informera och stötta anhöriga i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Ge kommuner och landsting ett tydligt ansvar som följs upp nationellt.

10. Säkra barnrättsperspektivet – barn och unga som anhöriga

  • Ta fram standardiserade instrument med frågor som elevhälsan ska ställa till skolelever i syfte att fånga upp barn och unga som är anhöriga. 
  • Säkra e-hälsotjänsters och utbildningars tillgänglighet för barn och unga anhöriga. 
  • Utveckla stödtjänster som specifikt riktar sig till barn och unga utifrån deras behov. 
  • Nationella uppföljningar kring rutiner och omfattning på anhörigstöd till barn/unga samt uppföljning av hur de själva upplever stödet.

Senast uppdaterad 2019-10-17 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson