Öländskt samarbete inom demensvården


De demensansvariga distriktsskötersorna på Borgholms hälsocentral Marita Ahlby (till vänster) och Kajsa Friberg till höger. I mitten koordinatorn Jenny Berg.

Varje år insjuknar uppemot 25 000 personer i demenssjukdom i Sverige. En sjukdom som förändrar livet både för den drabbade och dess anhöriga. På Öland arbetar Borgholms kommun och Borgholms Hälsocentral aktivt tillsammans för en demensvård av bästa möjliga kvalitet – både för drabbade och anhöriga.

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad obotliga symptom som orsakas av hjärnskador. Att utforma en vård och omsorg som ger största möjliga kvalitet både för den som drabbats av demens och dess anhöriga är en stor utmaning. Men det finns goda exempel. I Borgholms kommun på Öland genomförs demensvården i tät samverkan mellan Borgholms Hälsocentral som tillhör Landstinget i Kalmar län och Borgholms kommun. Bland annat anordnar kommunens anhörigkonsulenter och de demensansvariga distriktssköterskorna på Borgholms hälsocentral gemensamma anhörigutbildningar om demenssjukdom och vilken hjälp och stöd som finns att få. I skrivande stund är samarbetet inne på sitt sjätte år.
– Vi har en verksamhetsbeskrivning som säger att vi ska samverka med landstinget. Det har fungerat mycket bra och för oss har det bara varit naturligt att fortsätta och utöka samarbetet, säger Annette Gren Johansson, anhörigkonsulent i Borgholms kommun.

Gemensamma hembesök

Demenssjukdom är synonymt med en komplex sjukdomsbild och ett långt förlopp. Det kan handla om försämrat minne och förmåga att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra kognitiva förmågor som påverkas negativt. Sjukdomsbilden kan också innefatta oro, nedstämdhet och beteendeförändringar. Symptomen leder till att den drabbade har svårt att klara sin tillvaro utan stöd och hjälp. När en person insjuknar i demenssjukdom kan anhöriga påverkas på flera sätt. Enligt Socialstyrelsen kan sjukdomen exempelvis medföra att den anhörige försummar sina egna behov vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa. I Borgholms kommun är anhörigperspektivet med från början i vårdprocessen. Ett exempel är de gemensamma hembesöken där de demensansvariga distriktsköterskorna och anhörigkonsulenterna åker ut och träffar patienter och anhöriga i gemensam regi.
– Det är ett jätteplus att vi kan göra hembesöken tillsammans. Vi kan faktiskt kännas lite obehagliga när vi kommer och ska göra tester. Det kan kännas väldigt obekvämt för den anhörige. Då tar vi hand om den som är drabbad och anhörigkonsulenten kan gå och ta ett eget samtal med den anhörige i köket. Det behöver inte uppstå obehagliga situationer eller spänningar. Och så träffas vi på slutet och sammanfattar och då har jag kommit överens med patienten vad jag får framföra vidare, och de gör likadant, säger Marita Ahlby demensansvarig distriktssköterska på Borgholms hälsocentral.

"Värdefullt att samverka"

Första kontakten med anhöriga sker ofta i samband med att orosanmälan om demenssjukdom inkommit till demensansvarig distriktssköterska, och utredningen påbörjas. Många anhöriga har mycket funderingar och oro i den situationen och känner tacksamhet över att någon lyssnar till deras historia. Under utredningens gång får de besvara en anhörigenkät. Frågorna är utformade utifrån vilka områden i hjärnan som påverkats av sjukdomen och berör både kroppsliga och känslomässiga funktioner. Detta ger möjlighet för dem att få sätta ord på det som förändrats hos den som utreds för demenssjukdom, utan att bli ifrågasatta eller behöva stå till svars inför någon.
– Vårt arbete är till stor utsträckning att vara trygghetsskapare för både den demenssjuke och anhöriga. Vi är en sambandscentral och sköter kontakterna med kommunens biståndshandläggare, rehabpersonal, doktorer och anhörigkonsulenter. Detta gör att anhöriga kan vända sig till oss när de har funderingar av olika slag och vi kan då lotsa vidare eller knyta kontakter med aktuella parter. Kontakten med dem sker både via telefon och e-post, eftersom många bor på annan ort. Det är värdefullt att kunna samverka vården med anhöriga, säger Kajsa Friberg, demensansvarig distriktssköterska på Borgholms hälsocentral.

Tidig kontakt

De demensansvariga distriktssköterskorna kontaktar anhörigkonsulenterna när de träffar en demenssjuk person som har anhöriga nära. Detta ger anhörigkonsulenterna en naturlig ingång till de anhöriga och en möjlighet att kartlägga behov och bygga relationer med anhöriga och den demenssjuke personen i ett tidigt skede.
– Med de demensansvariga distriktssköterskorna är vi med från början. Vi kan presentera oss och etablera ett förtroende. Sen har vi kanske inte kontakt förrän efter tre månader. Men ser vi från början att här behövs det samtal så erbjuder vi att återkomma om en månad eller att de kan komma på besök och prata med oss eller i grupp med andra i liknande situationer, säger Annette Gren Johansson.
De gemensamma träffarna medför också att anhörigkonsulenterna och de demensansvariga distriktssköterskorna kan ta del av varandras perspektiv och få mer kunskap om varandras verksamheter. Tack vare detta blir det lättare att förmedla information till patienter och anhöriga
– Det kan komma mycket frågor och då är det bra att vi har koll. Så vi kan informera om både kommunen och landstingets verksamhet. Jag tror att de anhöriga kan känna en ökad trygghet i att veta att vi har ett samarbete med de demensansvariga distriktssköterskorna, säger Annelie Legell, anhörigkonsulent i Borgholms kommun.

"En viktig pusselbit"

Vilka är då de stora vinsterna med samarbetet? Anhörigkonsulenterna Annette Gren Johansson och Annelie Legell återkommer till möjligheten att fånga hela spektret av den situation som drabbade och anhöriga befinner sig i.
– Vi får en helhetsbild helt enkelt, och för oss är det oerhört viktigt, säger Annette Gren Johansson.
De demensansvariga distriktssköterskorna Kajsa Friberg och Marita Ahlby påtalar också fördelarna med helhetsgreppet. Inte minst i svåra ärenden.
– Har vi inte anhörigperspektivet med oss så fattas det en viktig pusselbit. Jag har jobbat i andra kommuner där det inte fungerat lika väl med att hitta varandra om jag ska uttrycka det så. Jag tycker vi blir avlastade i vår arbetssituation när vi vet att det här stödet finns kontinuerligt, och att de anhöriga har kontakter med anhörigkonsulenterna. Jag tycker det är jättetryggt att ha dem och är alldeles säker på att våra patienter och anhöriga får ökad kvalitet, säger Marita Ahlby.
– Det blir bättre för patienten och den anhöriga när trygghetsnätet är större än bara vi som håller i utredningen. Och för min del så blir de här regelbundna träffarna med konsulenterna lite av en internhandledning. Det blir avlastning i den egna våndan, för vi har många besvärliga ärenden och i stället för att fastna kan man få fler infallsvinklar på hur man kan jobba vidare. Och hjälper man de anhöriga att hålla och klara sin situation så hjälper man hela samhället, säger Kajsa Friberg.

Webbplats:
www.borgholm.se/anhorigstod/

Kontakt:
Annette Gren-Johansson. Tfn: 0485-881 42
Annelie Legell: Tfn 0485-882 92 E-post: anhorigstod@borgholm.se

Senast uppdaterad 2017-05-16 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson