Kanada - Francine Ducharme

Francine Ducharme, fil. dr. och professor på vårdinstitutionen vid Universitetet i Montréal och forskare på Centre de recherche de l’Institut universitaire de gériatrie de Montréal.

Francine Ducharme

Ducharme har under de senaste 20 åren forskat kring hälsoaspekter hos anhöriga som vårdar äldre och utvärdering av stödinsatser till anhöriga som vårdar personer med Alzheimers sjukdom. Ducharmes artiklar har publicerats i flertalet vetenskapliga tidskrifter.

Från statligt håll behöver man fortfarande komma fram med en omfattande strategi för anhörigstöd. På federal, provinsiell och territoriell nivå finns det en mix av program och policys som faller under två kategorier: hemtjänst och ekonomisk kompensation.
Ett sätt att nå anhörigvårdarna med olika tjänster är genom hemtjänsten, antingen det är direkt till vårdtagaren själv eller för att möta behoven hos anhörigvårdaren. Men i Kanada, på federal nivå, finns det ingen gemensam standard eller riktlinjer för vare sig utveckling eller hur man ska leverera hemtjänsten. Resultatet av detta är att stödet ser väldigt olika ut i på olika håll i landet.

En annan möjlighet till stöd för anhörigvårdare är genom ekonomisk kompensation och då har man främst använt sig av skattelättnader för anhörigvårdare. Vid sidan av skattelättnader finns ett annat ekonomiskt stöd som man kunnat få sedan 2004 från Compassionate Care Benefit – ett tillfälligt inkomststöd till förvärvsarbetande som måste ta ledigt för vård av en familjemedlem som antas avlida inom en sexmånaders period.

Istället för institutionell vård vårdas allt fler i hemmet. I Kanada vårdas över två miljoner i hemmet, vilket är av stor betydelse för hälso- och sjukvården. Därför ägnar sig många forskare åt just anhörigvård och pengarna finansieras från flera forskningsråd såsom Social Sciences and Humanities Research Council, Canadian Institutes of Health Research, Alzheimer Society of Canada.

Kanadensisk forskning fokuserar på en mängd områden: behov hos olika grupper av anhörigvårdare (till exempel manliga vårdare, äldre vårdare eller vårdare till institutionaliserade äldre): implementering av innovativa verktyg för bedömning av anhörigvårdares behov; utvärdering av stöd (till exempel avlastning och daglig verksamhet); utvalda modeller av vårdstyrning (till exempel integrerad vård); direkta och indirekta kostnader för anhörigvård; ekonomisk inverkan på hälsa och arbetsförhållanden för anhörigvårdare.

Senast uppdaterad 2013-04-12 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson