Koordinator till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Funktionen som koordinator behöver utvecklas vidare i praktisk tillämpning. Socialstyrelsen söker tillsammans med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, kommuner som är intresserade av att vara med och utveckla och pröva koordinatorfunktionen utifrån de framgångsfaktorer som identifierats.

Socialstyrelsen har i samarbete med brukarorganisationer, föräldrar, forskare, professioner och chefer utarbetat en modell för att förbättra samordningen av insatser för barn med funktionsnedsättning.
Tre viktiga förbättringsområden identifierades:

  • tillgång på lättillgänglig information om det stöd som finns utifrån lokala förhållanden
  •  stärkta förutsättningar och arbetssätt för gemensamma planeringsprocesser för barn i komplicerade situationer
  • konkret stöd till föräldrar av en "koordinator"

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har sämre fysisk och psykisk hälsa än andra föräldrar. De är oftare sjukskrivna eller arbetslösa och skattar sin livskvalitet sämre. Föräldrarna lägger mycket tid på att söka och administrera stöd för barnet.

Praktiskt stöd av en koordinator ses som ett tillfälligt stöd till föräldrar i en situation som riskerar att bli ohållbar. Stödet är förebyggande och siktar mot att familjen ska få en situation som är möjlig för föräldern att hantera och där barnet får tillgång till det stöd det behöver. Koordinatorn kan ge stöd i att tydliggöra och beskriva de behov som finns samt ta kontakt med aktuella aktörer. Syftet är att bygga upp, alternativt återskapa, ett fungerande nätverk runt barnet samt initiera samordning mellan de aktörer i samhället som ska ge barnet stöd. Grundläggande för arbetet är ett helhetsperspektiv på familjens situation och att stärka familjens egna resurser.

Praktiskt stöd av koordinator har provats i projektform, bl.a. av Bräcke Diakoni. Arbetet som koordinator har fallit väl ut och varit uppskattad. Ca hälften av föräldrarna kunde återgå till arbete eller studier efter att fått hjälp av koordinator att reda upp familjens situation.

Nka avser att bidra med en projektledare under tre år. Det ger möjlighet för deltagande kommuner att få tillgång till de erfarenheter och det material som Socialstyrelsen samlat från de som redan arbetar enligt modellen eller har gjort så i tidigare projekt, vilket underlättar uppstart av det egna arbetet. Projektledaren kommer att bidra med utbildning/kompetens till den nyblivna koordinatorn samt skapa arenor för erfarenhetsutbyte och stöd i nätverksform

Projektledaren kommer att ansvara för systematisk uppföljning i samarbete med Linnéuniversitetet, vilket lägger grund för ett ökat vetande kring arbetssättet, resultat, kostnader och vinster etc.
Socialstyrelsen avser att tillsammans med Bräcke Diakoni finnas med som stöd till projektledare och nätverk. Socialstyrelsen har däremot inte möjlighet att bidra ekonomiskt till deltagande kommuner.

Socialstyrelsen söker tillsammans med Nka kommuner som är intresserade av att delta. En intresseanmälan är utgångspunkt för närmare dialog om upplägg och åtagande. Vi vänder oss i första hand till kommuner som ser behovet och vill vara med och utveckla ett gott stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning. Kanske har man redan ett liknande arbete på gång.

Här finns möjlighet att läsa mer om förebyggande stöd av koordinator:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-10-31

För mer information och kontakt

Bild på Mona  Pihl
Mona Pihl

Möjliggörare och praktiker

Jag är enhetschef på vuxenhabiliteringen i Ängelholm sedan drygt 2 år tillbaka. Under ca 20 år dessförinnan har jag arbetat med personer med funktionsnedsättning och då för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning i Uppsala. Jag har arbetat som sjuksköterska och chef. Började på Regnbågens korttidshem (för barn med flerfunktionsnedsättning och stort behov av medicinsk omvårdnad) och fortsatte sedan under många år på barn- och vuxenhabiliteringen i Uppsala

 

Senast uppdaterad 2018-08-16 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson