Välbesökt uppstartsmöte

för projektet Koordinatorstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

–Cirka 25 personer från nio olika kommuner mötte upp när Nka och Socialstyrelsen i början av december anordnade ett uppstartsmöte för projektet: Koordinatorstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning.

Projektet, som är treårigt och pågår till och med december 2021, drivs av Nka med stöd av Socialstyrelsen. Syftet med projektet är att ge stöd till kommuner att utveckla, praktiskt tillämpa samt systematiskt utvärdera funktionen som koordinator.

Projektet bygger på Socialstyrelsens modell för förbättrad samordning: "Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning. Läs mer: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-10-31

Mona Pihl, projektledare vid Nka

Mona Pihl, projektledare vid Nka

– Praktiskt stöd av en koordinator ses som ett tillfälligt stöd till föräldrar i en situation som riskerar att bli ohållbar. Stödet ska ges förebyggande för att förhindra att situationen blir onödigt komplicerad eller allvarlig för barnet och familjen, förklarar Mona Pihl, projektledare vid Nka, och betonar vikten av att koordinatorstöd finns att tillgå:

–Koordinatorstöd kan bidra till att familjen får en fungerande situation, där barnet får tillgång till det stöd det behöver.

Syftet med dagens uppstartsmötet var att ge information om projektet, få input inför det kommande arbetet, men också ge mer kunskap kring olika stödinsatser som finns att tillgå för de kommuner som väljer att delta i projektet, som närverksträffar på webben, metodstöd med mera.
Cirka 25 personer från sammanlagt nio olika kommuner kom för att få mer kunskap om projektet och även få goda råd inför uppstarten och det kommande arbetet.

Jobba som personlig koordinator
Under dagen fick deltagarna information om hur det är att jobba som personlig koordinator, bland annat presenterade Gisela Alftrèn och Malin Fallenius erfarenheter från Bräcke Diakonis projekt: Personlig koordinator. Det pågick mellan 2012-14, i samarbete med RBU i Göteborgsregionen och drevs i nära samverkan med föräldrar och en referensgrupp.

Maria Hasslid, enhetschef vid anhörigstöd och Carin Wallman, som arbetar som anhörigkonsulent

Maria Hasslid, enhetschef vid anhörigstöd och Carin Wallman, som arbetar som anhörigkonsulent

Maria Hasslid, enhetschef vid anhörigstöd och Carin Wallman, som arbetar som anhörigkonsulent och med personligt koordinatorstöd i Karlstad, kom till uppstartsmötet för att få information om projektet, dela med sin av sin kunskap och även få nya infallsvinklar i det egna arbetet.
Karlstad kommun är en av de kommuner som var tidigt ute med funktionen koordinatorstöd och erfarenheterna är mycket positiva.

Behovet större än vi räknat med
–Vi har jobbat aktivt för att erbjuda stödet till föräldrar till barn under 18 år med funktionsnedsättning i cirka 1,5 år. Vår erfarenhet är att det tar tid att sprida information om att funktionen finns. Det kom till som ett politiskt initiativ och från 2017 har det varit ett försöksprojekt, som nyligen gick över till en permanent verksamhet i kommunen, berättar Maria Hasslid.

–Behovet av koordinatorstöd är till och med större än vi från början räknat med. Idag är vi två personer som delar på en tjänst, vilket gör funktionen mindre sårbar. Det här är en viktig funktion för att koordinera samhällets stöd och insatser till familjer, så att de kan få det stöd som behövs för att familjerna ska fungera så bra det går, säger Carin Wallman.

En annan viktig punkt under dagen var hur den gemensamma plattformen för dokument med mera ska se ut. Här fanns många frågor från deltagarna som också kom med viktiga synpunkter. Engagemanget var minst lika stort under eftermiddagens andra punkt där Marjana Tornmalm, projektledare, som tagit fram Socialstyrelsens kunskapsstöd för förbättrad samordning, där stöd av koordinator beskrivs, redogjorde för hur den systematiska uppföljningen av projektet kommer att genomföras, samt vilka parametrar som ska följas.

Systematisk uppföljning med hjälp av SU-pilot

Marjana Tornmalm, projektledare Socialstyrelsen

Marjana Tornmalm, projektledare Socialstyrelsen

Marjana Tornmalm beskrev vad systematisk uppföljning handlar om och punktade upp några faktorer, som att beskriva, mäta och dokumentera enskilda personers problem/behov, insatser och resultat. Men även att sammanställa informationen på gruppnivå för att utveckla verksamheten. Hon redogjorde även för nyttan med systematisk uppföljning, såväl på individnivå och på verksamhetsnivå. Bland annat genom ökat fokus på mål och förändring för den enskilda. Kunskap om målgruppens situation och insatser, kan exempelvis visa om insatserna skiljer sig åt vad gäller män och kvinnor.

På verksamhetsnivå kan utvecklings- och förbättringsområden tydliggöras. Den kan även bidra till en stärkt position i diskussioner om resursfördelning i kommunerna, bland annat då verksamheten arbete kan beskrivas i siffror.

–För att genomföra den systematiska uppföljningen kommer SU-pilot att användas, sa Marjana Tornmalm och gjorde en uppskattad genomgång av hur SU-pilot kan användas. SU-pilot är ett dataprogram som tagits fram av Socialstyrelsen för at kunna dokumentera och följa upp effekterna av de insatser som erbjuds, i detta fallet stödet till familjerna.
Även när det gällde systematisk uppföljning fanns många frågor, och värdefulla synpunkter kring vad som bör ingå i uppföljningen lyftes fram av deltagarna, och togs tacksamt emot av projektledningen.

Behov av tydligare samordning

Marcel Borgstrand, Cassandra Lundvall, Trellborgs kommun och Katarina Dexe, Hörby kommun,

Marcel Borgstrand, Cassandra Lundvall, Trellborgs kommun och Katarina Dexe, Hörby kommun,

–Den här funktionen kommer bli ett stort stöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Vi har länge känt ett behov av tydligare samordning, sa Cassandra Lundvall och Marcel Borgstrand understryker att det även blir till stor hjälp inom kommunen.

– Idag lägger olika chefer stor tid på både att få in underlag och fatta beslut om olika insatser. Det är ofta många aktörer kring ett enda beslut. Tack vare funktionen koordinatorstöd kan vi nu få någon som får kugghjulen att länka i varandra i samma takt, konstaterar han.

Katarina Dexe

Katarina Dexe

Katarina Dexe, har många år som chef inom LSS-enheten, i Hörby kommun bakom sig, nu går hon in i rollen som koordinatorstöd i kommunen.
– Jag kommer ha stor nytta av min långa erfarenhet i den rollen, när jag ska lotsa familjer rätt i systemet. Min förhoppning är att vi kan avlasta familjerna som har barn med funktionsnedsättning och minska stressnivån hos dem, sa hon.

Sista punkten för dagen handlade om hur de webbaserade nätverksträffarna kommer att fungera framöver. Där fick deltagarna möjlighet att diskutera vad man vill få ut av nätverksträffarna, dels för koordinatorsgruppen, men även för gruppen projektansvariga.

Stort och värdefullt engagemang
–Deltagarna visade ett stort engagemang för projektet, och bidrog med många värdefulla synpunkter. Vi i projektledningen fick med oss bra input, som vi tar med oss i det kommande arbetet. En fördel var att deltagarna besatt stor kompetens inom området, men även att kommunerna var i olika faser vad gäller koordinatorstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning, sa projektledare Mona Pihl, Nka och fortsatte:
–Tack vare att man befann sig i olika skeden blev det bra diskussioner och ett tacksamt erfarenhetsutbyte mellan deltagarna under dagen, slog hon fast och fick medhåll av Marjana Tornmalm, Socialstyrelsen.

–Vår mentometerutvärdering i slutet av dagen visade att vår målsättning med dagen med råge införlivats. Alla sa sig vara nöjda med uppstartsmötet och fått mer kunskap och konkret information om vad projektet innebär. Vi i projektledningen har fått bra vägledning inför vårt kommande arbete. Deltagarna delade generöst med sig av förslag och tankar som gör att projektet kan bli ett stöd för alla som jobbar som personlig koordinator i kommunerna, och för att funktionen koordinatorstöd även ska bli ett evidensbaserat stöd i framtiden.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2018-12-13 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson