Ökat förtroende och status för organisationen SHEDO tack vare systematisk uppföljning

–Under de tio åren som föreningen SHEDO funnits har vi gått från att tyckt till om saker till att själva ta initiativet och ta fram egna aktiviteter och material. Med vår anhörigutbildningen har vi tagit ännu ett steg längre. Den systematiska uppföljningen av utbildningen, som gjorts av Mats Ewertzon, forskare och lektor, Ersta Sköndal Bräcke högskola, på uppdrag av Nka, är en viktig del i detta, säger Conny Allaskog, projektledare vid SHEDO.

Det var 2012 som Region Skåne beslutade att bevilja SHEDO, (Self Harm and Eating Disorders Organisation) finansiering för att ta fram en utbildning för anhöriga. Utbildningsmaterialet gjordes i samarbete med Sensus studieförbund. Utbildningarna för anhöriga har sedan genomförts vid åtta psykiatriska verksamheter i tre olika städer i landet. Där har vårdpersonal utbildats till samtalsledare för anhörigutbildningarna. Den systematiska uppföljningen som gjorts av Nka avser utbildningarna vid de psykiatriska verksamheterna.

–Vi vill att anhöriga ska få bra stöd. Ett sätt är att erbjuda utbildningar till anhöriga med utbildade samtalsledare på psykiatriska vårdavdelningar, där personer med självskadebeteende får hjälp, säger Conny Allaskog och understryker hur viktig anhöriga är för de drabbade, men att också anhöriga behöver ges möjlighet att dela erfarenheter med andra och få stöd i sin egen situation, för att orka.

–Den här utbildningen som genomförs på vårdavdelningar bidrar till ökade kunskaper och förbättrad insikt om vad självskadebeteende innebär, men även om situationen som anhörig. Genom utbildningen vill vi att anhöriga ska få strategier för att hantera sin situation och relationen till den drabbade och det egna sociala nätverket, säger Conny Allaskog och fortsätter:

–För 10 år sedan, då vår förening startade, fanns ytterst få stöd för anhöriga till personer med självskadebeteende. Idag vet vi, även från forskningen, att de anhörigs roll är enormt viktig, inte minst för vårdutfallet. Idag kan man säga att vården hjälper sig själv genom att hjälpa anhöriga.

–Tack vare att vi kunnat utbilda samtalsledare på olika psykiatriska vårdavdelningar, som kan genomföra vår utbildning, har vi i ökad utsträckning kunnat erbjuda stöd och hjälp till anhöriga till personer med självskadebeteende, vilket oftast bidrar till en förbättrad livssituation även för den som är drabbad av självskadebeteende, konstaterar Conny Allaskog.

Hög kompetens vad gäller systematiska uppföljningar
På uppdrag av SHEDO har Nka genomfört den systematiska uppföljning av utbildningar för anhöriga till närstående med självskadebeteende. Uppföljningen har skett i nära samarbete mellan föreningen och Nka. Huvudansvarig vid Nka för genomförandet har Mats Evertzon från Ersta Sköndal, Bräcke högskola varit. Den systematiska uppföljningen har gjorts i dialog med Hannah Viklund och Conny Allaskog, projektledare vid SHEDO. Även Siv Carlsson vid Regionförbundet i Kalmar län har medverkat vid utskick av elektroniska formulär och sammanställt dessa.

Mats Ewertzon

Mats Ewertzon

– Nka har en viktig roll när det gäller att omsätta forskning till praxis. I det sammanhanget är systematiska uppföljningar värdefulla, där Nka besitter hög kompetens. När det gäller uppföljningen av SHEDOs anhörigutbildning har Nka även varit en bra plattform för att sprida kunskap om idéburna organisationers arbete, säger Mats Ewertzon och beskriver syftet med uppföljningen:

–Vårt uppdrag var att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt målen för anhörigutbildningen uppnåtts vid utbildningens avslut och fyra månader därefter. Med uppföljningen ville vi också få underlag till vägledning för att kunna utveckla innehållet i utbildningen så att det än bättre svarar upp mot målen och deltagarnas varierande behov.

Uppföljningen visar ett positivt resultat
–Uppföljningen visar ett positivt resultat i relation till målen med utbildningen och tydliggör hur betydelsefulla de olika målen varit för deltagarna, bl a att öka kunskaper och förbättra insikten om vad självskadebeteende innebär, samt öka kunskapen kring situationen som anhörig. Av studien framgår att en klart övervägande del av de svarande ansett att målen uppfyllts och att utbildningen haft stor betydelse, säger Mats Ewertzon.

Han anser att SHEDO på ett föredömligt sätt ha jobbat med den systematiska uppföljningen. –Genom att det funnits klara och tydligt formulerade mål kring vad utbildningar ska leda till, har vi också kunnat göra en uppföljning med relevanta frågor, där alla frågor har varit relaterade till de mål som satts upp med utbildningen.

–När det gäller den första utbildningen som gjordes direkt efter avslutad utbildning, är svarsfrekvensen god. Men ju längre tiden gått från utbildningstillfälle tills vi ställt frågorna försämras svarsfrekvensen, säger Mats Ewertzon och fortsätter:

–Något vi behöver fundera mera på är långtidsuppföljningar och hur man ska få hög svarsfrekvens även där. I den här uppföljningen har vi fått svar, men det är få som svarat. Optimalt vore om man kunde följa upp resultaten under flera år, men det saknas oftast resurser när det gäller långtidsstudier av en intervention.

Uppföljningen påvisar evidens
–Med vår utbildningen för anhöriga har vi tagit ännu ett steg längre som organisation och uppföljningen av utbildningen är en viktig del i detta. Tack vare att vi med hjälp av Nka har kunnat göra uppföljningen på ett professionellt sätt ökar vi förtroendet och statusen för SHEDO, slår Conny Allaskog fast.

Två huvudsyften med uppföljningen är, dels att vi vill kunna påvisa evidens för den, att det är en fungerande metod, något som vården alltid efterfrågar, dels att med hjälp av resultaten från uppföljningen kunna vidareutveckla utbildningen, förklarar Conny Allaskog och fortsätter:

–För SHEDOs del är det första gången vi tog in en extern aktör som Nka för att bistå med en uppföljning, däremot har vi gjort utvärderingar tidigare exempelvis vid olika föreläsningsinsatser. Att vi inte gjort systematiska uppföljningar tidigare, beror helt enkelt på att det saknats medel. En svårighet är att det oftast inte går att söka pengar för uppföljningar, utan medlen vi sökt avser själva projektets genomförande, säger han och betonar vikten av uppföljningar:

–Brukarrörelsen genomför fler och fler projekt, där vi står för patientperspektivet, som på många sätt närmar sig vården. Det är många gånger projekt som ska in i befintliga verksamheter som är skattefinansierade. Då är det extra viktigt att även kunna genomföra uppföljningar.

Han berättar att SHEDO tagit ytterligare steg för att fortsätta utbilda samtalsledare inom vården. Redan nu har utbildningar för cirka 30 nya samtalsledare på andra psykiatriska vårdavdelningar startats upp i Stockholm, Göteborg och Malmö.

–Utöver det jobbar vi för att försöka få till stånd ett nätverk för de samtalsledare, som gått vår utbildning, samt även kunna erbjuda vidareutbildning för befintliga samtalsledare.

Lönsamt med uppföljningar
–Det är mycket positivt att SHEDO valt att låta Nka göra en systematisk uppföljning vad gäller deras utbildningar. Generellt finns en brist vad gäller uppföljningar av olika insatser inom organisationer. Det är av stor vikt att man stämmer av mot de avnämare man jobbar för; att tillse att man gör rätt saker, att interventionerna har betydelse, säger Mats Evertzon och framhåller att det görs mycket bra saker, men att allt för lite följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt.

–Beskrivningar av vad som gjort är vanligt, men systematiska uppföljningar saknas. Det i sin tur kan handla om bristande resurser, att det ges anslag till att genomföra olika stödinsatser, men inte till själva uppföljningen. I längden är det lönsamt med uppföljning, konstaterar han.

Text: Agneta Berghamre Heins
Foto: Paul Svensson

Resultat av den systematiska uppföljningen

Nedan redovisas några av de sammanfattande resultaten av uppföljningen vid första undersökningstillfället, som skedde i samband med att utbildningen avslutades.

Där framkom att en klar majoritet ansåg att utbildningen som helhet hade fungerat mycket bra eller ganska bra. En majoritet svarade att förväntningarna på utbildningen i hög grad eller i viss mån uppfyllts. När det gäller deltagarnas erfarenheter av dialogen och atmosfären vid träffarna samt av studiematerialet och boken som användes svarade en majoritet att de var positiva. De flesta ansåg att de bl a haft möjlighet att utbyta erfarenheter med andra, att de fått uppmuntran och stöd och att de kunnat prata öppet vid träffarna.

På frågor gällande förståelse för fenomenet självskadebeteende framkom att en majoritet i hög grad eller i viss mån ansåg att utbildningen bidragit till ökad förståelse och gett nya insikter om fenomenet, att utbildningen även gett ökad förståelse och insikt om olika sätt att hantera situationer som kan uppstå.

Situationen som anhörig

En övergripande fråga om situationen som anhörig utifrån sex olika områden visade att en majoritet ansåg att utbildningen bidragit till att de kände sig mindre ensamma i frågor som rörde den närstående, kunde vara mer öppna mot omgivningen när det gällde situationen som anhörig och även när det gällde den närståendes situation, samt att de kände mindre stress, oro, irritation vid svårigheter som rörde den närståendes situation och att deras situation som anhörig vad gällde hälsa och välbefinnande hade förbättrats.

Likaså kände en majoritet att de på det bättre sätt kunde reflektera över sin situation som anhöriga och att utbildningen bidragit till att de i högre grad tillåtit sig att ta hand om sig själv, att de minskat kraven på sig själv gällande den närstående och att de kände att deras engagemang och insatser för den närstående var betydelsefulla.

Relationen till den närstående

På frågor gällande relationen till den närstående och den närmaste omgivningen framkom att cirka halva gruppen ansåg att utbildningen bidragit till att de i hög grad eller i viss mån kände att relationen till den närstående förbättrats, att samtalen med den närstående underlättats och att relationen till personer i närmaste omgivningen förbättrats.

En fråga avsåg om deltagarna trodde att utbildningen bidragit till förbättringar för deras närstående. Majoriteten av deltagarna svarade att det i hög grad eller i viss mån bidragit till förbättringar- I de allra flesta fall då deltagarna svarat att deltagande i utbildningen i olika hänsenden bidragit till förändringar eller förbättringar för dem har de också svarat att det varit betydelsefullt för dem. Vilket kan tolkas som att då deltagande i utbildningen i olika hänseenden bidragit till förändringar eller förbättringar så svarade det också i viss grad mot deltagarnas varierande behov. Det kan också nämnas att i denna del av undersökningen var det 26 deltagare som svarade att de kunde rekommendera denna form av utbildning till andra personer, medan två inte kunde ge sådana rekommendationer.

Senast uppdaterad 2018-11-23 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson