Kritiska anhöriga gagnar äldreomsorgen

Professor Marta Szebehely. Foto: Eva Dalin/Stockholms universitet

Anhöriga har en självklar och viktig rätt att ställa krav på den omsorg som hemtjänsten och äldreboendena står för.

- Man ska inte dra sig för att framföra sin kritik, framhåller Marta Szebehely, professor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Hon står tillsammans med sina medförfattare bakom två forskningsrapporter som dels kartlägger villkoren för personalen inom äldreomsorgen, dels för medelålders anhöriga till äldre omsorgstagare. Bägge studierna bygger på omfattande enkätundersökningar.

Läs rapporterna:

Att ge omsorg mitt i livet: Hur påverkar det arbete och försörjning? (Petra Ulmanen, Ann-Britt Sand, Marta Szebehely, 2014)

Vem ska arbeta i framtidens äldrevård? (Marta Szebehely, Anneli Stranz, Rebecka Strandell, 2017)

Foto: Symbolbilder

Foto: Symbolbilder

Det är inte ovanligt, enligt Marta Szebehely, att de anhöriga håller inne med kritiken av rädsla för att det ska gå ut över mamma eller pappa.

- Men ofta handlar kritiken om att personalen inte har villkor som gör att de kan göra ett bra jobb och då är det väldigt viktigt att den kritiken kommer fram. I första hand till cheferna, den huvudansvariga personalen, men man kan även gärna gå vidare till politiker om man orkar det, säger Marta Szebehely.

Gemensamma intressen
Anhöriga och personalen har gemensamma intressen, poängterar hon.

Den del av studierna som rör hemtjänsten visar bland annat att både personalen och de anhöriga är kritiska till att schemaläggningen saknar flexibilitet och bygger på många korta besök med alltför många olika ansikten inblandade. Kritiken är befogad visar studien från 2017, en tioårsuppföljning som sträcker sig från 2005-2015.

- Där såg vi två stora förändringar för personalen inom hemtjänsten - att antalet vårdtagare per dag ökade från 9 till 12 om dagen och att betydligt färre upplevde att de kunde påverka sitt jobb, berättar Marta Szebehely.

Leder till sämre omsorg
De försämrade arbetsvillkoren leder till sämre omsorg, enligt Marta Szebehely, och det påverkar både personalen och de äldre och deras anhöriga. Studien visar att hälften av alla undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen vill byta jobb.

- Framför allt är det de som har längst utbildning, två år eller längre, som vill sluta och det känns som ett jätteproblem inför framtiden, säger Marta Szebehely.

Ökad detaljstyrning
Under tioårsperioden har detaljstyrningen av omsorgsinsatserna ökat.

- Det är väldigt exakta biståndsbeslut om vad som ska göras och att det ska ske på tio minuter och inte på en kvart. Det innebär att personalen har mindre möjligheter att vara flexibel mot den situation som de möter hemma hos de äldre, säger Marta Szebehely.

Oro bland de anhöriga
Försämringarna för personalen leder även till oro bland de anhöriga.

- Som anhörig kan man känna sig otrygg och rädd för att någonting ska hända eller glömmas bort och det händer ju också, säger Marta Szebehely och fortsätter:

- Vi vet att det inte är bra att gå och oroa sig för sin närstående. För även om man inte lägger ner jättemånga timmar på att vårda kan man gå omkring med en oro över att det inte fungerar så bra och det är minst lika tungt.

Foto: Symbolbilder

Foto: Symbolbilder

Nöjdare med äldreboenden
Rapporten om anhörigomsorg från 2014 visade tydligt att anhöriga till äldre med omsorgsbehov var betydligt mer nöjda med äldreboendet än med hemtjänsten. Äldreboendet upplevdes som mer tryggt och bjöd på mer kontinuitet än hemtjänsten.

Enligt Marta Szebehely har anhöriga till äldre med stort omsorgsbehov de senaste åren framför allt påverkats av att kommunerna sparat in på äldreboendena. Det har blivit mycket svårare att få plats och det betyder att äldre med stora behov vårdas hemma och får hemtjänst.

Inte lika omfattande insatser
- Man dra ner på äldreboendena och ger sedan inte lika omfattande vård i hemmet utan många korta insatser istället. Det blir jobbigare för personalen men också osäkrare för de äldre och deras anhöriga får göra mer, konstaterar Marta Szebehely.

Det kan handla om rent konkreta insatser som att gå till affären eller uträtta andra ärenden. En stor del av de anhörigas insats ligger dock i att styra upp det hela, det medförfattaren Petra Ulmanen kallar för organisatorisk omsorg.

Stor skillnad i ansvar
- Det är väldigt stor skillnad mellan vilket ansvar man har som anhörig gentemot ett äldreboende jämfört med hemtjänsten. Det är ett mindre komplext system att hålla ihop, förklarar Marta Szebehely.

Men även på äldreboendena har arbetsvillkoren försämrats visar rapporten från 2017.

- På äldreboendet handlar det främst om att arbetet har blivit tyngre eftersom de äldre är sjukare och man har inte matchat med att öka personaltätheten. Det har blivit mer kroppsligt tungt, mer psykiskt tungt, lite fler att hjälpa men främst sjukare personer att hjälpa, säger Marta Szebehely.

Klar prioriteringslista
Hon hoppas därför att politikernas tal om satsningar på äldre blir verklighet och hennes prioriteringslista är klar.

- Mer pengar till äldreomsorgen, fler äldreboendeplatser och mindre detaljstyrd hemtjänst.

Text: Erik Skogh

Senast uppdaterad 2018-09-04 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson