Hur kan vi lyssna in barns åsikter i praktiken?

Under rubriken: Barnkonventionen blir lag - Hur kan vi lyssna in barns åsikter, bjöd företaget Enkätfabriken in till ett frukostseminarium i januari i Stockholm, för att diskutera hur barn och unga röster ska tas tillvara.

Daniel Sturesson.

Daniel Sturesson.

Utgångspunkten för seminariet var Barnkonventionens artikel 12, som slår fast barns åsiktsfrihet och rätten att bli hörd*. Daniel Sturesson, från Enkätfabriken inledde med att helt kort berätta om Barnkonventionen och arbetet med att göra den till svensk lag.

Ska man tolka barnkonventionens 12 artikel smalt eller brett? Var en fråga han ställde. Han menade att ju yngre barnen är desto oftare görs snävare tolkning av konventionen, och det är inte ovanligt att föräldrarna tillfrågas om vad barnet tycker.

Under 2019 arbetade Enkätfabriken med en forskningsöversikt kring barns möjligheter att delta i enkätundersökningar, och på så vis bli hörda om frågor som är viktiga i deras vardag. Projektledare Elin Scotford presenterade några slutsatser som Enkätfabriken dragit av enkätundersökningarna, främst webbenkäter, riktat till barn i olika åldrar, från förskoleklass och uppåt i några skolor runt om i Sverige.

Bland annat konstaterades, att det är relativt okomplicerat att genomföra webbenkäter från årskurs 2, men med rätt förutsättningar går det att genomföra webbenkäter även med 6-åringar.

– Rätt förutsättningar handlar om att få enkla frågor i kombination med rätt miljö och stöd från vuxna, som har god kunskap om barn och enkäter, sa Elin Scotford.

Expertpanelen bestod av Madeleine Fridh, Rädda Barnen, Karin Fängström, Uppsala universitet och Emma Henriksson, fd ordförande i Riksdagens socialutskott.

Expertpanelen bestod av Madeleine Fridh, Rädda Barnen, Karin Fängström, Uppsala universitet och Emma Henriksson, fd ordförande i Riksdagens socialutskott.

På plats fanns även en expertpanel bestående av Madeleine Fridh, rådgivare på Rädda Barnen, Karin Fängström, psykolog och forskare, Uppsala universitet och Emma Henriksson, före detta ordförande i Riksdagens socialutskott.

–Tack vare att Barnkonventionen nu blivit lag kommer medvetandet om barns rättigheter öka i samhället och tas på större allvar, sa Madeleine Fridh, rådgivare på Rädda Barnen.

Karin Fängström, psykolog och forskare, Uppsala universitet, lyfte i sin tur fram vikten av att vuxna arbetar för att skapa goda förutsättningar för att barn, även de yngre barnen, ska kunna komma till tals och bli delaktiga.

– Det handlar mer om hur redo vi i vuxenvärlden är, slog hon fast.

Emma Henriksson betonade även hon vikten av att höja medvetandet om hur barns rättigheter ska tillgodoses och tillförsäkras goda uppväxtvillkor, samt vad det innebär att Barnkonventionen nu är lag.

– Det behövs absolut tillföras mer kunskap om vad lagen innebär och hur man ska arbeta för att fullt ut följa den. Det kommer att ta tid innan lagen får genomslag i samhället, men på sikt kommer det att göra skillnad och stärka barns rättigheter inom många områden i samhället, även när det gäller barn och unga anhöriga.

Text och foto: Agneta Heins

Fakta

1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen.
I juni 2018 röstade riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

Artikel 12: Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd.*
Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.

Senast uppdaterad 2020-02-18 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson