Regional mötesdag i Sundsvall

Årets nordligaste mötesdag om anhörigfrågor hölls i Folkets park, Sundsvall i slutet av oktober.

Inledning

Jan-Olof Svensson
Jan-Olof Svensson, NkA.

Jan-Olof Svensson, NkA, agerade som moderator, hälsade alla välkomna och gick igenom en del praktiska frågor för dagen.

NkA

Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson
Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson Fou-ledare.

Information från NkA med Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson, FoU-ledare.
Läs om Lennarts och Elizabeths föreläsning (Öppnas i nytt fönster, från mötesdagen i Göteborg).

Anhörigpanel

Mattias, Jonna och Mona
Anhörigpanelen med Mattias, Jonna och Mona.

Jan-Olof Svensson, NkA samtalade med anhöriga.

Mona har varit drogfri sedan 16 år tillbaks. Hon har två barn varav en son som behövt boendestöd. Under tiden hon försökte få hjälp var det aldrig någon som frågade hur hon mådde. Psykologer och kuratorer hjälpte inte, men när hon kom i kontakt med ett anhörigcenter så var det bland det bästa som hänt henne. På anhörigcentret har Mona fått tillbaks sitt självförtroende, självkänslan och orken, genom att delta i en anhöriggrupp. Mona hoppas att mötesdagen bidrar till att öppna ögonen på fler människor och att för egen del se saker på andra sätt och att få ta till sig något nytt. Det är viktigt att hjälpas åt att sprida anhörigfrågor vidare.

Jonna har en dotter med funktionshinder. Det var inte lätt de första åren, men idag har dottern personlig assistans 18 timmar per dygn. Jonna har inte fått något stöd för egen del och känner sig misstänkliggjord på grund av skriverierna i tidningar om assistansfusket. Hon vet inte hur läget skulle se ut om inte hon själv och familjen fick ställa upp. Jonna blev själv utmattad, därför lämnade hon och familjen storstaden för en lugnare tillvaro. Jonna känner sig öppen inför mötesdagen – det är första gången hon befinner sig i ett sådant sammanhang, men känner ändå att hon representerar en grupp där den närstående behöver assistans.

Mattias berättade att det enklaste, under de sju år som hans pappa var sjuk i Alzheimers, var att ta farväl. Mattias fick kontakt med en anhöriggrupp, men i den fanns bara gamla tanter. Mattias hade ett behov av att få träffa andra i liknande situation som var i samma ålder – det resulterade ibland annat en anhörigblogg, facebook-grupp och ett läger för unga anhöriga. Mattias har fått många och bra vänner och menar att gemenskap är viktigt. Mötesdagen är bra för den kan öppna ögonen i hur vi ska bemöta anhöriga.

Seminarier

Anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser

Susanna Dellans
Susanna Dellans, Socialstyrelsen.

Läs om Dellans seminarie (Öppnas i nytt fönster, från mötesdagen i Göteborg).

Anhörigstöd från Norr till söder

Marianne Winqvist, forskare NkA. Läs om Mariannes seminarie i vilket hon presenterar projektet (Öppnas i nytt fönster, från mötesdagen i Göteborg).

Lägesrapport från Härjedalens kommun

Suzanne Göransson
Suzanne Göransson, FoU Jämt.

Svårigheter och utmaningar i Härjedalen: Härjedalen är den femte största kommunen till ytan med 11000 invånare. Det innebär 1 invånare per kvadratkilometer. De långa avstånden gör det svårare att kunna erbjuda anhörigstöd. Till exempel är det 14 mil mellan Sveg och Funäsdalen. 13 procent har mer än 30 minuter till närmaste hälsocentral. En annan utmaning är den åldrande befolkningen. I Härjedalen är 26,5 procent över 65 år vilket kan jämföras med genomsnittet i landet som är 18,5 procent. Enkät och intervjusvar: I Härjedalen upplever en majoritet av anhöriga att man är nöjda, men det finns också anhöriga som upplever att det saknas stöd och att kommunen har svårt att leverera anhörigstöd. Flera anhöriga upplever begränsningar med att bo i en liten kommun med stora avstånd och menar att det påverkar möjligheter och tillgänglighet till stöd. Fokusgrupp: I fokusgruppen påtalades att det behövs samordning inom socialtjänstens verksamheter och att den interna och externa informationen måste förbättras. Begreppet anhörig måste definieras och begreppen tydliggöras. Anhörigstödet måste bli mer flexibelt och anpassas utifrån anhörigas behov. En viktig fråga vi måste ställa oss är hur vi når ut till den allra yttersta utposten? Slutsatser och utvecklingsbehov: Vi behöver arbeta med värdegrundsarbete och vi måste utveckla tydliga mål- och handlingsplaner. Det kräver utbildning och ett fungerande kontaktmannaskap. Utvecklingsarbetet måste starta hos politiker och chefer. All personal behöver inse att man har en viktig roll i mötet med anhöriga. Anhöriga gör en samhällsinsats vilket innebär minskade kostnader för kommunen. Kommunen har inte råd att inte satsa på ett gott anhörigstöd. Lagändringen har bidragit till tydligare fokus på anhörigstöd men det är långt kvar...

Ekonomi och anhörigomsorg

Ann-Britt Sand
Ann-Britt Sand, forskare NkA.

Ann-Britt Sand tog upp några myter kring anhörigomsorg som diskuterades bland deltagarna. Exempel på myt: Äldre vill helst ha hjälp från familjen – forskning visar dock att äldre helst vill ha hjälp från den offentliga omsorgen. Ann-Britt talade om förändringar i den offentliga äldreomsorgen och av de nordiska länderna har Sverige genomfört de mest omfattande minskningarna. Oro för ekonomin påverkar livskvaliteten. Ekonomin påverkas av situation och relation, till exempel om man vårdar ett barn, make eller maka, om man är sammanboende och hur omfattande hjälpbehovet är. Exempel på vanliga utgifter i samband med hjälpbehov är kostnader för sjukvård, mediciner, hjälpmedel och resor. År utan full lön påverkar pensionen samtidigt som utgifter, i samband med omsorgsbehov, kan omöjliggöra eget pensionssparande. Internationellt är förvärvsarbete och anhörigomsorg ett mer uppmärksammat område – internationellt finns det lagar för att ekonomiskt skydda anhöriga, rätt till ledighet och flexibla arbetstider samt skattelättnader. I Sverige finns i princip inget skydd eftersom man i lagstiftningen utgår från att den som behöver hjälp får det från samhället. Dock finns det olika ekonomiska ersättningar som exempelvis anhörigbidrag, närståendepenning eller anställning som anhörigvårdare eller personlig assistent. Önskemål som framkommit i NkA:s blandade lärande nätverk inom området är: ett bra bemötande och god kvalitet på den offentliga omsorgen, stödet ska vara flexibelt och individuellt anpassat, det behövs bättre information samt samordning. När det gäller ekonomin finns det förslag på "VAN", vård av närstående, precis som det finns VAB, vård av barn, ekonomisk ersättning för längre tids ledighet eller minskad arbetstid, samt en garanti att få återgå i arbete om man minskat arbetstiden på grund av omsorg.

Anhöriga och stöd vid psykisk ohälsa

Läs om Ritva Goughs seminarie (Öppnas i nytt fönster, från mötesdagen i Göteborg).

Att utveckla anhörigstöd – chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet

Karin Lindgren
Karin Lindgren, Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har sedan tidigare, på uppdrag av regeringen, ett femårigt uppdrag att se över stödet till anhöriga. Socialstyrelsen har bland annat informerat genom meddelandeblad, arbetat med årliga enkätundersökningar till kommunerna samtidigt som man rapporterat tillbaka till regeringen. Syftet med lagändringen från att kommunerna bör erbjuda stöd... till att kommunerna ska erbjuda stöd... var att det behövdes ett nytt perspektiv i det stöd som ges till anhöriga genom att exempelvis samarbeta med anhöriga, låta anhöriga delta i biståndsbedömning och informera om stödmöjligheter. Karin nämnde NkA:s hemsida som en bra källa för information om anhöriga med kunskap, goda exempel och inspiration. Socialstyrelsen slutsatser för 2011 är exempelvis att: samarbetet med landstingen går inte så bra, kunskapen om rätten till stöd inte känd inom frivilligorganisationerna och man vet inte hur många anhöriga som nås av kommunernas anhörigstöd. I enkäten från 2012, med svar från chefer, tar bland annat upp vilket stöd kommunerna önskar för att utveckla anhörigstödet. Det som önskas är till exempel ett förtydligande av lagstiftningen, information och kunskapsstöd. Ledningens ansvar är att erkänna anhörigstöd som ett tydligt verksamhetsområde, göra mål, budget, uppföljning samt samverka med landstinget. Verksamhets- och enhetschefens ansvar är att ta fram konkreta mål i den egna verksamheten, ge personal möjlighet till utbildning, samverkan med hälso- och sjukvården. Chefen och handläggarnas roll är exempelvis att uppmärksamma ansvaret för att stödja anhöriga, erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen, utforma beslut som passar både den anhörige och den närstående, följa upp hur anhöriga orkar.

Hjälpmedel för anhöriga

Läs om Ingela Månssons seminarie (från mötesdagen i Göteborg).

Anhöriga säkrar utvecklingen av anhörigstöd

Mailis Lundgren, Pia Söderberg och Anett Karlsson
Mailis Lundgren, Pia Söderberg och Anett Karlsson, AHR.

Anhörigas Riksförbund växer så det knakar med antalet medlemmar och lokala föreningar. Det är viktigt att värna om de anhöriga och att samarbeta med kommuner, landsting och politiker. "Anhörigfrågan" ägs inte utav någon speciell utan det är en samhällsfråga. Om någon äger frågan skulle det i så fall vara de anhöriga själva.
AHR arbetar med att skapa en nationell överblick över anhörigas situation genom en enkät som är tillgänglig alla timmar på dygnet året om. Samarbetspart är Diosentic Systems som står för själva verkstyget. Enkäten har varit öppen i någon månad och i första hand har anhörigföreningarna fyllt i den. Meningen är att enkäten sedan ska fyllas i både på lokal och sedan på nationell nivå av så många som möjligt. AHR hoppas att resultaten kommer att ge oss en spännande överblick över anhörigas situation.

Läs om Diosentic och verktyget (Öppnas i nytt fönster, från mötesdagen i Göteborg).

Avslutning

Avslutning med anhörigpanelen som sammanfattade dagen och fick önska fritt.

Mona kände sig modig och stolt över sig själv att ha medverkat under dagen. Det går att påverka men det går långsamt att förändra. Man måste vara stark och ha en röst som hörs hela tiden. Mona önskade att anhöriga ska få synas mer och att mer fokus sätts på de anhöriga.

Jonna var inte beredd på att det fanns så många aktörer som uppmärksammade anhöriga, men saknade fler anhöriga och politiker. Internet är ett viktigt redskap och önskade att assistansreformen ska få vara kvar – det är ett fåtal som förstör för så många.

Mattias kände att han gjort skillnad och är glad över att unga anhöriga får komma till tals och synas. Mattias önskade ett botemedel mot demens och menar att barn och ungdomar är värda att få hjälp och har rätt att få ta plats.

Vi var där!

Kristina Nilsson
Kristina Nilsson, anhörigkonsulent
i Sävar kommundel i Umeå.

  – Socialstyrelsens föreläsning var intressant och själv använder jag rapporten i mitt arbete. Seminariet Ekonomi och anhörigomsorg var också intressant – ekonomin blir belastad om man både ska arbeta och vårda, vilket får konsekvenser för anhöriga framtiden. Mötesdagen är ett bra tillfälle för mig att ta del av de senaste rönen, får erfarenhetsutbyte och att få träffa anhöriga.

Annelee Mickelsson
Annelee Mickelsson, anhörig-
konsulent i Älvsbyns kommun.

  – Det blev en bra dialog om socialtjänstlagen på Socialstyrelsens föreläsning, men jag tycker inte att lagen är tydlig nog. Seminariet om psykisk ohälsa skapade intressanta diskussioner och nu gäller det att försöka få Norrlandskommunerna att jobba inriktat mot detta. Mötesdagen är viktig genom att man får träffa andra och får kunskap om vad som händer inom området. Det är en perfekt dag för den ger mig energi!

Fotogalleri

Mingelbild

Mingelbild

Mingelbild

Mingelbild

Mingelbild

Mingelbild

Text och foto: Fredrik Jansson, NkA.

Senast uppdaterad 2013-08-19 av fredrik, ansvarig utgivare Lennart Magnusson