Internationell Anhörigriksdag i Varberg

Cirka 800 personer deltog på årets Anhörigriksdag. Som vanligt fanns det ett stort utbud av föreläsningar, seminarium och utställare. I år hade Anhörigriksdagen en mer internationell prägel. Nedan följer ett urval av Anhörigriksdagens seminarier och föreläsningar.

Lisa Syrén agerade som värdinna för årets Anhörigriksdag. Syrén sa att det är svårt, men att det också finns en glädje i att vårda en närstående. Tryggheten som de anhöriga ger är ovärderlig. Anhöriga har kunskapen om den närstående men måste se upp med den egna hälsan - det kan vara svårt att både arbeta och vårda någon. Syrén uppmanade publiken att tänka på sig själva under dagarna. Bjud på dig själv och du får tillbaka!

Lisa Syrén
Lisa Syrén - Anhörigriksdagens värdinna.

Internationella gäster

I anslutning till årets Anhörigriksdag höll Eurocarers sitt årsmöte. Första dagen bestod av årsmötesförhandlingar och dag två ingick som första dagen på Anhörigriksdagen. Cirka 40 deltagare från 18 europeiska länder fanns på plats, och några av dem fanns med som föreläsare.

Madeleine Starr
Madeleine Starr.

Madeleine Starr, chef för utveckling och innovation på Carers UK talade om hur de, tillsammans med brittiska företag, bildat Employers for carers - en organisation som erbjuder stöd till anhöriga som försöker kombinera arbete med anhörigomsorg.

Robert Anderson
Robert Anderson.

Robert Anderson, president Eurocarers, talade om olika företagsinitiativ för stöd till förvärvsarbetande anhöriga, sett ur ett europeiskt perspektiv.

Framtidens anhörigvård

Maria Larsson
Barn- och äldreminister Maria Larsson.

Maria Larsson ser Anhörigriksdagen som ett tillfälle för årlig redovisning av regeringens arbete inom området. Larsson passade också på att premiera NkA och AHR för deras arbete och tycker det är roligt och värdefullt att få träffa både anhöriga och personal under dessa dagar. Samtalets betydelse är viktigt och ministern rekommenderade en ny kunskapsöversikt från NkA som heter Samtalets betydelse som anhörigstöd, av Marianne Winqvist. Bland annat satsar regeringen 4 miljoner på att förbättra kopplingen mellan äldreomsorgen och sjukvården. Frågor för framtiden – anhörigas behov behöver kartläggas samt i vilken omfattning de vårdar. Det behövs mer kunskap om anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg. Arbetsgivare måste få mer kunskap om anhöriga på deras arbetsplatser. Maria Larsson påpekade avslutningsvis att stödet till anhöriga måste fortsätta att utvecklas och att relationer ska ha en stor plats i samhället även i framtiden.

Hänger din mammas trygghet på dig?

Ulrika Lorentzi
Ulrika Lorentzi.

Ulrika Lorentzi presenterade kort sin rapport Hänger din mammas trygghet på dig? gjord på uppdrag av Kommunal. Rapporten handlar om att kombinera jobb med omsorg om föräldrar. Trots att det idag finns fler äldre har resurserna till äldreomsorgen minskat. Att de äldre är friskare är en förklaring, men det är också svårare att få hjälp idag. Å andra sidan har anhörigomsorgen från barnen ökat markant sedan 1988. Det är främst döttrar som tar ett större ansvar för vårdandet. Cirka 100 000 personer har gått ner i arbetstid eller helt slutat arbeta för att vårda en närstående, och det är ett problem. Sverige står inför ett vägval – för att fler ska kunna arbeta mer och därav öka skatteintäkterna till offentligt finansierade tjänster behövs en väl fungerande barn- och äldreomsorg.

Partnerskap i stödet till anhöriga

Elizabeth Hanson
Elizabeth Hanson, FoU-ledare NkA.

Elizabeth gav flera exempel på utveckling av anhörigstödet som skett genom deltagande i NkA:s lärande nätverk – i Simrishamn har man gjort en översyn av befintligt anhörigstöd och formulerat en framtida strategi i partnerskap med anhöriga. I Marks kommun har man utvecklat kvaliteten i dagvården och växelvården och infört en enkät som fylls i av anhöriga en gång i halvåret för att kunna följa utvecklingen av kvaliteten.

Blåslampa eller ledljus?

Mailis Lundgren från Anhörigas Riksförbund talade om och med anhörigföreningarna – det arbete de gör är betydelsefullt på de orter de finns. Anhörigföreningarna fungerar både som blåslampa och ledljus. Föreningarna har många aktiviteter för sina medlemmar, de stöttar och är ett ledljus för varandra. Det är viktigt att ha ett bra samarbete med kommunerna och många föreningar arbetar aktivt med kommunens anhörigstöd. Föreningarna är pådrivande för att exempelvis informationskedjan ska bli bättre och de poängterade vikten av att tidigt bli bekräftad som anhörigvårdare. Föreningarna uttryckte - tillsammans är vi starka! och att agera som blåslampa kommenterades avslutningsvis med – ingen har fått Nobelpris i tystnad!

Gun-Britt Lydén, Ingrid Johansson, Seved Johansson, Anne-Marie Kullberg Johansson  och Mailis Lundgren, AHR.
Gun-Britt Lydén, Ingrid Johansson, Seved Johansson, Anne-Marie Kullberg Johansson
och Mailis Lundgren, AHR.

Man måste veta för att förändra!

Thomas Kylander
Thomas Kylander, Diosentic Systems AB.

Diosentic Systems arbetar med uppföljning av vårdinsatser inom sociala områden såsom missbruksvård för vuxna, utsatta barn och unga, psykiskt funktionsnedsatta. Diosentic samarbetar med AHR kring en nationell uppföljning av anhörigvårdares livssituation. Med hjälp av en e-enkät, som är öppen 24 timmar om dygnet, svarar anhöriga på olika frågor som samlas i en nationell databas. Användare kan gå in och göra olika former av analyser och studera valda variabler. Enkäten finns också att få i pappersform. Syftet med samarbetet är att samla kunskapen och öka livskvaliteten för anhöriga och med resultaten kunna säkra en plats i debatten.

Biståndshandläggare och socialsekreterare - anhörigstödets makthavare!

Karin Lindgren från Socialstyrelsen började med den historiska utvecklingen. Vi har gått från ett samhälle där vi lämnade våra sjuka och gamla på institutioner, vårdhem och mentalsjukhus, till att idag se mer till individen. För mycket fokus på den närstående kan ibland göra att vi glömmer de människor som finns runt omkring. Mötet med en handläggare kan vara ett svårt och ojämlikt möte – handläggaren är en myndighetsperson och en maktfaktor som har lagstiftningen i botten och måste tolka och förmedla ett beslut. Det är handläggaren som bär ansvaret för att det blir ett gott möte. Anhöriga kommer till ett möte med olika förväntningar – det kan handla om att man är nybliven anhörig eller att man kanske har kämpat länge och är en smula luttrad.

Karin Lindgren
Karin Lindgren, Socialstyrelsen.

Karin tog upp problematiken när den närstående inte vill ta emot hjälp och att vara anhörig till en person med demenssjukdom och föra någon annans talan, att vara god man eller genom fullmakt. Vad kan göras för att underlätta för ett gott stöd? Tala med anhöriga enskilt, man behöver både den anhöriges och den närståendes versioner. Man ska inte ge upp förrän man hittat den bästa lösningen. Det är handläggarens ansvar att uppmärksamma hur anhörigas situation ser ut. Vanliga egenskaper som är viktiga: empati, förmedla trygghet och vara lyhörd för anhörigas egna behov.

Att bli sedd, behövd och tagen i anspråk

Pär Johansson
Pär Johansson, Glada Hudik-teatern.

Pär Johansson, grundare och chef för Glada Hudik-teatern gav en oförglömlig föreläsning. Pär berättade om grundandet av Glada-Hudik-teatern, porträtterade skådespelarna i ensemblen och berättade roliga historier från repetitioner och föreställningar. Men det var också en föreläsning som handlade om entusiasm och passion - att få se människor växa, och ett samhälle som måste vara mer öppet och tillåta att man gör fel. En perfekt avslutning på första dagen med en Johansson som fick publiken att skratta hejdlöst.

Anhöriga i dagens samhälle

Lennart Magnusson, verksamhetschef NkA och Elizabeth Hanson,  Fou-ledare NkA
Lennart Magnusson, verksamhetschef NkA och Elizabeth Hanson,
Fou-ledare NkA.

Från NkA talade Lennart Magnusson, verksamhetsledare och Elizabeth Hanson, Fou-ledare om anhöriga i dagens samhälle. NkA arbetar inte bara mot anhöriga till äldre utan genom projekt även mot barn som anhöriga, anhöriga till barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning, anhöriga och arbetsgivare (projekt tillsammans med AHR) samt anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Lennart och Elizabeth talade om både likheter och olikheter områdena emellan. Det som skiljer områdena åt är bland annat vem som är mottagare av den information NkA sänder ut. För anhöriga till äldre riktar sig informationen främst till anhöriga, personal och beslutsfattare, barn som anhöriga – personal och beslutsfattare, anhöriga till barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning – föräldrar och anhöriga. NkA:s prioriteringar: verka för en anhörigvänlig vård och omsorg, verka för ett anhörigvänligt arbetsliv, samt verka för utbildningar om anhörigfrågor. NkA:s hemsida kommer att bli mer interaktiv med sociala medier, videokonferens och chatforum, filmreportage och webbseminarium. Två nya kunskapsöversikter är gjorda – Samtalets betydelse som anhörigstöd samt Etnicitet – minoritet – anhörigskap. Avslutningsvis uppmärksammade Lennart och Elizabeth höstens mötesdagar om anhörigfrågor och starten av nya lärande nätverk inom områdena Anhörigomsorg och ekonomi, Samtalets betydelse som anhörigstöd samt Anhöriga och särskilt boende.

Det måste sägas!

Samtal mellan anhöriga i olika åldrar med Lisa Syrén.

Från vänster till höger: Lisa Syrén, Anna, Katarina, Matthias, Inga-Britt, Gun och Olof
Från vänster till höger: Lisa Syrén, Anna, Katarina, Matthias, Inga-Britt, Gun och Olof.

Anna - arg att man hela tiden måste ligga på och själv skaffa sig den kunskap som exempelvis läkare och jurister har. Det har varit mycket ensamhet och Anna kände behov av att dela sina upplevelser med någon annan i liknande situation. Det kommer upp förbjudna känslor och tankar och att dela dess med andra är viktigt. Kom i kontakt med andra genom ett läger för unga anhöriga. Tar med sig hopp från Anhörigriksdagen. - Det finns fler där ute som kämpar för detta!

Katarina - har inte känt att det är en uppoffring att vårda, men det går heller inte att koppla bort. Tycker det är jobbigt att inte bli tagen på allvar. De inom kommunerna måste visa vad det finns för stöd att få. Katarina vill starta en förening för unga anhöriga i Malmö och menar att man kan göra skillnad genom att föreläsa.

Matthias - fick brottas med sitt samvete när han var bortrest och inte kunde hjälpa till hemma. Tog kontakt med en anhörigförening men där fanns mest pensionärer. Startade därför en blogg om tankar och känslor om att vara anhörig och började föreläsa. Matthias menar att man måste bli bemött på rätt sätt och bli tagen på allvar. Matthias har startat en fond för unga anhöriga.

Inga-Britt - det måste få ta tid att bearbeta en närståendes bortgång eller inse att man är anhörig. För att underlätta beslut kan man tänka på vad den närstående hade velat. Inga-Britt tycker att det är beklagligt man måste ta ett så stort ansvar som ung anhörig och för hennes del har motgångar gjort henne stark.

Gun - det är viktigt att tänka på sig själv och på sitt egna liv. Att vårda har gjort henne stark och orädd. Man måste ligga på och inte ge sig. Efter 44 år har dottern flyttat till en egen lägenhet med assistenter. - Nu känns det som vi får kraft av varandra! Gun längtar till nästa års Anhörigriksdag och uppskattade samtalet med de unga anhöriga.

Olof - man måste försöka leva sitt egna liv. Ilskan på systemet och allt runt omkring har drivit honom framåt. Det är viktigt att träffa andra som vet vad det handlar om. Olof har hämtat kraft och styrka i föreningen och genom möten med andra i liknande situation. Man måste ta reda på vad det finns för hälp att få från kommunen. Har varit drivande att få till anhörigombud på arbetsplatsen, vilket gett honom mycket.

Avslutningord från gruppen: Se oss, hör oss, och ta oss på allvar!

Fotogalleri utställare 

Utställare

Utställare

Utställare

Utställare

Utställare

Utställare

Utställare

 

Text och foto: Fredrik Jansson, Nka
Foto på Lisa Syrén och Elizabeth Hanson: Paul Svensson, Nka

Senast uppdaterad 2013-04-21 av fredrik, ansvarig utgivare Lennart Magnusson